Utbildning i skuggan av forskningen

Naturvetarna fokuserar just nu på att öka arbetslivsanknytningen i naturvetenskapliga utbildningar. Problemet att naturvetarstudenter har bristande kunskaper om det arbetslivet som väntar dem efter studierna är inte nytt. Redan när förbundet bilades diskuterades frågan livligt.

Idag skulle jag säga att frågan om arbetslivsanknytning är mer angelägen än någonsin. Anledningen är att det idag har blivit svårare att komma in på arbetsmarknaden, även för den som har en gedigen och unik utbildning. Dagens slimmade organisationer gör att fokus oftare ligger på att rekrytera personer som kan producera med en så kort introduktion som möjligt. Det gynnar den som har arbetslivserfarenhet eller har gått på en yrkesutbildning. På en yrkesutbildning är steget till arbetslivet betydligt kortare. Genom en kontinuerlig dialog med branschen, praktik, gästföreläsare, case m.m. får studenterna en klarare uppfattning om hur deras kunskap kan användas i samhället. På köpet får de ett nätverk, vilket är minst lika viktigt. Studenter på generella naturvetenskapliga utbildningar halkar efter.

Givetvis går det att skapa en bra arbetslivsanknytning även på generella utbildningar. Karlstads universitet är en förebild när det gäller detta. På naturvetenskapliga utbildningar stor forskningen i centrum, men forskningen kan och ska inte heller erbjuda sysselsättning för de allra flesta naturvetare. Av det enkla skälet är det nödvändigt att alla naturvetare får en betydligt bättre medvetenhet om hur arbetslivet ser ut utanför akademin och hur deras kompetens kan användas i samhället.

Att höja kvaliteten i de generella naturvetenskapliga utbildningarna, så att studenterna får lättare är att etablera sig på arbetsmarknaden är emellertid inte så enkelt. Några av utmaningarna är:
• Många lärare saknar kunskap om arbetslivet utanför akademin.
• För att göra en akademisk karriär gäller det i första hand att vara en skicklig forskare. Idag finns i princip inga tjänster för den som vill ägna sig helhjärtat åt utbildning.
• Ledarskapet brister, vilket i praktiken betyder att arbetslivsanknytningen är mer beroende av eldsjälar än av strategiska ledningsbeslut.
• Studenterna är omedvetna om hur viktig arbetslivsanknytningen är för deras framtida karriär.

Om vi inte kommer till rätta med ovanstående problematik finns en uppenbar risk att framtidens naturvetare i första hand kommer att gå på yrkesprogram eller kanske studera utomlands. En debattartikel i Svenska Dagbladet fick upp mina ögon för så kallade mooc:s (massive open online courses). Varför frågade sig någon ska jag läsa en halvdan utbildning i Sveige när jag utan kostnad kan gå en nätutbildning på ett av de högst rankade universiteten i världen?

Ja, det undrar jag också? På fredag ordnar Naturvetarna frukostseminariet ”Excellent ledarskap för excellent utbildning”. Jag hoppas att få träffa många av er där.

Författare: Marita Teräs

Marita Teräs är strateg för naturvetenskaplig kompetens och arbetsmarknad. Hon vill att fler ska förstå vilken kompetens och kapacitet naturvetare har.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.