Checklista vid ohälsosamma matvanor

Det talas om ett paradigmskifte inom hälso- och sjukvården, vilket välkomnas av många, inte minst dietister. Tiden är mogen att fokusera på sjukdomsförebyggande metoder och hälsofrämjande förhållningssätt. Vi dietister hoppas på att den sedan länge utlovade ljusnande framtiden nu äntligen är här, menar Maria Franzén för Dietisternas Riskförbund.

Färska nordiska näringsrekommendationer för vad som är hälsosamma matvanor – check. Nationella riktlinjer för hur vi bäst ska stötta individen till att förändra ohälsosamma levnadsvanor – check. Således, ”det här är ohälsosamma matvanor och så här förändrar vi dem” – check. En checklista att bara bocka av? Är det möjligt? Nej, så enkelt är det inte, inser de flesta. Hur ska vi bäst samverka inom hälso- och sjukvården för att optimera effekten av dessa nyvunna kraftfulla verktyg?

Varje människa äger sina matvanor. En människas matvanor är något högst personligt och i mångt och mycket knutet till hennes identitet, vilket bidrar till att kostrådgivning är en särskilt utmanande uppgift. Kostrådgivning kan lätt uppfattas som integritetskränkande och skambeläggande. Om vi som hälso- och sjukvårdspersonal kräver alltför stor förändring av individen blir effekten lätt den motsatta. Vad som är en alltför stor förändring kan bara den enskilde individen själv avgöra.

När det gäller matvanor hos exempelvis äldre och svårt sjuka patienter, kan flera faktorer bidra till minskad matlust och ett för lågt energiintag, vilket ökar risken för näringsbrist och undernäring. Dessa patientgrupper bör genomgå screening för undernäring, och det eventuella efterföljande kvalificerade rådgivande samtalet bör anpassas efter deras behov.

Matvanor och livsmedelsval är komplext och en förändring kan se ut på olika sätt. För många sjukdomstillstånd är Livsmedelsverkets generella råd inte förenliga med sjukdomsanpassade råd. Dietisten har den spetskompetens som patienterna behöver få tillgång till för att en individanpassad optimal kost- och nutritionsbehandling ska kunna säkerställas.

Alla professioner inom hälso- och sjukvården kan vara involverade i arbetet med hälsosamma matvanor. Läkaren tar upp frågan och lyfter matvanornas betydelse för hälsan. Sköterskan kan ge generella råd om hälsosam mat i enklare fall. Tydliga rutiner måste utarbetas för när det är aktuellt att remittera vidare till dietist för ett kvalificerat rådgivande samtal. Möjligheten till en kontinuerlig kontakt med en och samma dietist är av stor värde för att kunna skapa en allians med individen för bästa resultat.

Ett hälsofrämjande samtal stödjer individens möjlighet att öka kontrollen över sin egen hälsa och den egna hälsan. Samtalet utformas som en stödjande dialog, som utgår från patientens egen upplevelse och tar hänsyn till patientens motivation till förändring. Hälso- och sjukvårdspersonalens roll i ett sådant samtal är främst att ge patienten kunskap, verktyg och stöd i den form som efterfrågas.

Dietistens uppgift är att omsätta den vetenskapliga evidensen om sambandet mellan mat och hälsa, samt mat vid olika sjukdomstillstånd, till konkreta råd om livsmedelsval för enskilda patienter eller grupper av befolkningen.

DRFs ståndpunkt är att det är dietisten som besitter den självklara kompetensen för att bedriva kvalificerat rådgivande samtal om hälsosamma matvanor, särskilt då det gäller personer som har sjukdomar där hänsyn behöver tas till nutritionen i övrigt. Det är också DRFs ståndpunkt att dietister ska samverka med övriga professioner, för att så många som möjligt ska få tillgång till bra stöd för att förbättra sina matvanor.

Argumentet att vi dietister är alltför få, för att räcka till för att hålla de kvalificerade rådgivande samtalen som förordas vid ohälsosamma matvanor håller inte. Dietister finns det relativt gott om, det är dietisttjänsterna som fortfarande år 2013 är alltför få. Kommer den ljusnande framtiden 2014, då vi kan checka av att tillgång till dietistkompetens är en självklarhet?

Maria-Franzen_80pxMaria Franzén är leg dietist och projektledare för Dietisternas Riksförbunds projekt Dietisters samtal om levnadsvanor.

Dietisternas Riksförbund (DRF) är en professionsförening inom Naturvetarna. Medlemmarna är legitimerade och har en universitetsutbildning med huvudinriktning på näringslära och nutrition. Av DRF:s drygt 1200 medlemmar arbetar de flesta inom sluten- och öppenvård samt kommunal äldreomsorg, med prevention och behandling av nutritionsrelaterade problem samt undervisning av personal. Dietister arbetar också inom folkhälsa och friskvård samt för olika
livsmedels- och läkemedelsföretag.
www.drf.nu

Bättre skolmat, har vi råd att låta bli?

Är det viktigt vad våra barn stoppar i sig? Är det viktigt att få goda matvanor tidigt? Är det viktigt att få ett gott näringsintag så att man kan prestera i skolan? Visst känns svaren på alla tre frågorna givna. Ändå läser vi återkommande om att barn i svenska skolor ofta får i sig livsmedel som de flesta av oss inte konsumerar annars (bland annat kyckling fullproppad med antibiotika).Frågor om skolmåltider diskuteras flitigt i Almedalen och det är glädjande att allt fler nu ser öppningar i lagen om offentlig upphandling (LOU). I februari slog Kammarrätten i Stockholm fast att Sigtuna kommun får ställa djurskyddskrav i upphandling av livsmedel.

Detta var bland annat en av frågorna som diskuterades vid ett seminarium anordnat av Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) om skolmaten under gårdagen. Miljöstyrningsrådets (regeringens expertorgan för miljöanpassad upphandling) representant tog upp domen som prejudicerande och hoppas nu att fler kommuner vågar lite mer vid upphandling av livsmedel när det gäller miljö- och djurskyddskrav. En annan fråga som diskuterades flitigt var hur sammansättningen av måltiderna ser ut, näringsriktiga vegetariska alternativ och måltidsupplevelsen som skolmaten ger som helhet.

Själva temat var skolmatens pris och om kommuner har råd med bra skolmat. Självklart måste man ha det. Det handlar ju dels om att barnen som sagt får i sig livsmedel som inte konsumeras annars av gemene man men också, och kanske än viktigare, om själva näringsintaget. Att få goda matvanor tidigt för att förebygga ohälsa orsakad av övervikt och fetma, som redan kostar samhället ofantliga summor varje år och kan komma att kosta ännu mer i framtiden, är värt varenda investerad krona för samhället.

Vi har inte råd att låta bli att ge svenska barn en väl sammansatt måltid, med bra livsmedel och en kunskap om samt glädje till näringsriktig mat. Här kan en nutritionsansvarig dietist (NAD) i kommuner spela en avgörande roll tillsammans med andra relevanta kompetenser i kommunerna (likt till exempel kostekonomerna). Naturvetarnas medlemmar har kompetensen för att få det att hända om bara samhället kan agera proaktivt istället för reaktivt. Det kommer definitivt att löna sig i längden!