En välkänd naturvetare

Det är inte ofta som naturvetare får en park uppkallad efter sig. Berzelius är en sådan person och eftersom parken där han också står som staty återinvigs idag kan det vara på sin plats att påminna om vem han var och hur han blev så framgångsrik. Jöns Jacob Berzelius (1779-1848) var en av världens mest berömda kemister. Han tog bland annat fram ett nytt system för att kategorisera kemiska grundämnen som används än idag och var en av grundarna till Karolinska institutet. Berzelius tycks ha haft passion, nyfikenhet ett stort nätverk. Avgörande faktorer än idag för den som vill bli framgångsrik. Liksom de flesta naturvetare jag känner lär han ha varit social och älskat både musik och teater. För den som vill veta mer om Berzelius rekommenderar jag ett besök på Observatoriemuseet.

Satsa på drama nästa gång

Tv-serien ”Felix stör en ingenjör” debatteras just nu i Ny teknik, http://www.nyteknik.se/asikter/debatt/article3051255.ece#comments. Upprinnelsen till diskussionen är en debattartikel av civilingenjören och nationalekonomen Johan Edfeldt. Enligt honom förstör serien snarare för ingenjörerna och de pengar som Teknikföretagen tillskjutit för att göra satsningen möjlig ser han som ett stort slöseri på pengar. Jag tror att han har fel av det enkla skälet att all uppmärksamhet som naturvetare och tekniker får i ett så kraftfullt media som tv är positivt. Tv-serien CSI var varken särskilt verklighetstrogen eller hade forskning och utveckling i fokus. Trots det har serien lett till ett sällan skådat uppsving av sökande till utbildningar i forensisk vetenskap. Det som avgör om ”Felix stör en ingenjör” fungerar eller inte är om serien har höga tittarsiffror bland ungdomar. Om det är så eller inte vet jag inte. Min gissning är i vart fall att en dramaserie, med naturvetare och ingenjörer i huvudrollerna, skulle lyckas bättre. Det viktiga är i så fall inte att alla fakta stämmer och att det är verklighetstroget, utan att det finns en spännande story och människoöden att engagera sig i.

Marita Teräs, kommunikationschef Naturvetarna

Omstridda arbetsmarknadsanalyser

Än en gång är Högskoleverkets (HSV) analyser över naturvetares arbetsmarknad ute i blåsväder. Denna gång är det uppgiften om att hippologerna inte får jobb som ifrågasätts. Enligt Göran Dalin, som är ansvarig för hipplogutbildningen på SLU, stämmer inte HSV:s siffror med den uppföljning de själva har gjort där 86 procent har arbete inom hästsektorn idag . Etableringsgraden för de som examinerades 2006/2007 låg för flertalet grupper på runt 60 procent 2008 i HSV:s rapport. Naturvetarna har inte gjort någon egen uppföljning av etableringen av naturvetare, men arbetslösheten bland de egna medlemmarna har legat på låga nivåer för de flesta naturvetargrupperna under hela lågkonjunkturen.

Marita Teräs, kommunikationschef Naturvetarna

Samhällsvetenskapen kan inte rädda världen

Samtidigt som vårt samhälle blir allt mer beroende av naturvetenskaplig kompetens verkar det paradoxalt nog som att insikten om detta minskar. Mänskligheten har alltid varit beroende av att känna till och förstå naturen. Att kunna förutsäga hur bytesdjur rör sig eller veta vilka växter som är näringsrika eller kan lindra olika åkommor var för de första mänskliga samhällena bokstavligen livsnödvändigt. Ingen skulle nog på den tiden kommit på tanken att hävda att det är bättre att lära sig samhällsvetenskap.

Nu tänker ni kanske att det var då det, men jag vill hävda att naturvetenskap är precis lika viktigt idag. Vi har omfattande utmaningar i form av epidemier, antibiotika resistenta bakterier samt klimat och miljöproblem. Att försöka lösa dessa problem med samhällsvetenskapliga metoder skulle innebära kraftfulla begränsningar av allas våra liv. Vi närmar oss idag 7 miljarder människor på detta jordklot och om alla ska kunna beredas möjlighet att leva bra liv är det för mig helt uppenbart att det behövs naturvetenskapliga framsteg. Visst behövs även fungerande samhällsinstitutioner, opinionsbildning och politisk kraft, men när en samhällsdebattör på allvar hävda att det är detta som kommer att rädda världen tar jag mig för pannan,(www.newsmill.se/artikel/2010/04/15/det-ar-samhallsvetenskapen-som-kommer-att-radda-varlden).

Inlägget bekräftar snarast min uppfattning att det behövs kraftfulla åtgärder för att öka den naturvetenskapliga bildningen. Nu pratar jag inte om spetskompetens, utan om en grundläggande förståelse för naturvetenskapliga fenomen och inte minst det vetenskapliga förhållningssättet.

 Om någon vill få en lite mer ingående förståelse för vad jag menar rekommenderar jag varmt en läsning av skriften Naturvetare förändrar samhället, som finns för nedladdning på www.stockholmmeeting.se. Ett alternativ är att fundera en stund över vad telegrafen betytt för samhällsutvecklingen eller varför inte ett mer modernt fenomen – allas vår ständige följeslagare – mobiltelefonen.

Marita Teräs, informationschef Naturvetarna

Kändisar berättar om varför en naturvetenskaplig utbildning är så bra

Det är alltid bra att ha en naturvetenskaplig utbildning i botten. Oavsett vad du arbetar med i framtiden är det bra att ha läst naturvetenskap.
Den breda linjen är ett projekt som tagit fram några sådan videoklipp. Vi på Naturvetarna har en webbplats där vi vänder oss till ungdomar som ska välja till gymnasiet: Naturvetare.nu. Vi har lagt in ett av klippen där.

Här är några filmklipp där kända personer berättar om varför de läst naturvetenskap:

Oscar Simonsson – artist KOOP

Fredrick Federley – riksdagsledamot

Patrick Liu (DICE)

Martin Rolinski – artist (Stockholm)

Foki – känd bloggare (Umeå)

Stina Segerström, fotbollsspelare:

Postat av Marita Teräs
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,