Don’t put words in my mouth!

Som min kollega Marita Teräs skrev här på bloggen tidigare idag har Framtidsutsikter där prognoser görs kring arbetsmarknaden för akademiker 2018 just släppts. Marita går också in på komplexiteten i att göra prognoser i sitt inlägg. Samtidigt som jag blev väldigt glad över att läsa att Naturvetarnas prognoser uppmärksammats i Metro, SvD och DN är jag lite allergisk mot de förenklingar som journalister ofta gör. Min analytiska ådra tillåter inte att man förenklar när jag har lagt ut texten ganska mycket kring vad som ligger bakom prognoserna…eller så är jag helt enkelt funtad på det sättet att jag hellre vill läsa min egen text.

All publicitet är bra publicitet brukar man säga. Men jag känner framförallt ett behov att försöka förklara hur vi tänker för medlemmar som är kemister, har arbetat inom life science och just nu har det tufft på arbetsmarknaden (då det främst var prognosen kring kemister som lyftes fram i media). Vi vill naturligtvis inte förminska det som har hänt de senaste åren och att det sker en stor omstrukturering inom life science. Vi gör en separat branschanalys och där målar vi i nuläget upp att det så klart ser väldigt tufft ut. Samtidigt tycker vi att samhällets prognoser och tolkning av situationen går lite väl långt.

Eftersom det är ett väldigt lågt inflöde av nyutexaminerade, det redan är stora pensionsavgångar som kommer fortlöpa under de närmaste åren, individer lämnar yrket, implikationerna av REACH kommer att få genomslag m.m. har vi prognostiserat för brist på kemister på fem års sikt. Vi anser med andra ord att vi har god grund för vår prognos men är samtidigt öppna för att en prognos dessvärre aldrig kan bli mer än en kvalificerad gissning utifrån olika data och informationskällor.

Vi säger också att det råder balans just nu…däremot säger vi inget om antalet kemister. Det finns väldigt få kemister för närvarande och än färre kommer det att finnas i framtiden eftersom väldigt få utbildar sig och många går i pension inom en snar framtid. Vi kan inte se att kemister har en högre arbetslöshet än några andra av våra grupper när vi tittar på statistiken. Den grupp vi kan se i arbetslöshetsstatistiken som avviker åt det negativa i stor utsträckning är biologer…där det också finns väldigt många utbildade.

Samtidigt är antalet arbetstillfällen fler för biologer än för kemister. Att därför skriva som DN och SvD att kemist är ett säkrare kort än biolog är också högst tveksamt. En biolog med en tydlig plan för hur hen ska använda sin kompetens kan naturligtvis ha bättre möjligheter på arbetsmarknaden än en kemist som inte har någon plan.

Därför är jag som sagt lite allergisk när media målar upp en alltför ensidig bild som att alla kan utbilda sig till kemister så kommer allt att lösa sig…inte minst när jag har fått svara på frågor av den karaktären hela dagen…och fått försvara ord som inte är mina egna. Det vi uttalar oss om är prognoser över utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden, varken mer eller mindre!

Nya krav på framtidens skogsakademiker

Igår hade jag förmånen att vara på en workshop om framtidens skogsakademiker på KSLA. Det är en förmån att få ägna en hel dag åt att fundera över framtiden och vilka kompetenser som kommer att vara efterfrågade tillsammans med kunniga och kreativa människor. Tack KSLAs kommitté för kunskaps- och kompetensöverföring för att ni gjorde det möjligt.

Det finns många trender i samhället som påverkar skogsbranschen och de personer som arbetar där. Pappersmasseproduktion flyttar till andra länder, internet påverkar efterfrågan på tryckpapper, en tilltagande konkurrens om marken och klimatambitionerna när det gäller biobränsle är några exempel. Skogsakademikerns omvärld är idag betydligt mer komplex. Politiken, både i EU och nationellt, spelar exempelvis en betydligt större roll när det gäller biobränsle än när det handlade om att etablera ett pappersbruk.

Men ”framtiden är en rebell och det gäller att veta vad vi vill med det variabla utfallet” säger Erik Westholm, professor på SLU och framhåller svårigheten att förutsäga framtiden. Tidsaspekten är exempelvis en faktor som vi har särskilt svårt att bedöma. Det viktiga är kanske inte heller att det blir helt rätt, utan att vi har en bra diskussion om hur det kan bli, vad vi vill och att vi försöker styra utvecklingen i önskad riktning.

Glädjande nog verkar det som skogsbranschen idag har hög medvetenhet om betydelsen av FOU för att svenskt skogsbruk ska vara konkurrenskraftigt i framtiden. Skogsindustrierna har en vision att produktionen ska fördubblas fram till 2035 och att hälften av tillväxten ska komma från nya produkter. För er som vill inspireras och få en bild av nya användningsområden för skogråvaran rekommenderar Jan Lagerström, forskningsdirektör på Skogsindustrierna, ett besök på www.ekoportal2035.se.

I ett historiskt perspektiv kan vi idag konstatera att vi idag inte alls har samma tro på att framtiden är förutsägbar, rationell eller enkel. Klimatet, globaliseringen, energiomställningen och invasiva arter etc. är osäkerhetsmoment som dagens skogsakademiker måste förhålla sig till. Vi behöver hitta strategier för att anpassa oss till osäkerheten och just detta gör att intresset för framtiden ökar, enligt Erland Måland, professor Umeå universitet. Han stack ut hakan och påstod att jägmästare praktiskt taget är klonade individer och ekologer enbart tänker biodiversitet. Utan tvekan en kul spaning, men samtidigt föll det lite platt när han samtidigt framhöll samhällsvetare som han själv som de kritiskt granskande och ifrågasättande.

I framtiden tror jag och många med mig att det vi behöver är akademiker med respekt för andra akademikers kunskap och en förmåga att se helheten. Eftermiddagens grupparbeten pekade på att det sannolikt kommer att behövas fler personer som förstår andra kulturer, är uppväxta i staden och har andra fritidsintressen än dagens jägmästare. Skogsakademiker behöver också bli än bättre ledare, konfliktlösare och bra på att etablera samarbeten och nätverk som gynnar den verksamhet de befinner sig i. Många framhöll också ett ideellt engagemang som en stark merit, liksom en förmåga att ta hand om sig själv och den egna hälsan.

Naturvetarnas hetaste utbildningar

Ägnat dagen åt att fördjupa mig i höstens antagningsstatistik. Tvärvetenskapliga utbildningar med en stark koppling till arbetslivet verkar vara det som lockar. Naturvetarna rekryterar från utbildningar i skog, jordbruk, trädgård, geografi, miljö, hälsa, data- och matematik utöver de mer klassiska naturvetenskapliga utbildningarna i biologi, fysik, kemi och geologi. Till de senare har det antagits ca 950 personer till hösten, men räknar jag in alla utbildningar som har en naturvetenskaplig bas är det nästan 5 600 personer och till det tillkommer förstås bland annat farmacevt-, läkare-, veterinär- och ingenjörsutbildningar. Det är alltså betydligt fler än 5 600 som kommer att läsa naturvetenskap på högskolan.

Jag tror att ungdomarnas val är intimt förknippat med hur de ser på framtidsutsikterna och så klart det egna intresset. Nedskärningarna inom läkemedelsindustrin har väl inte gått någon förbi och i ljuset av detta är det logiskt att färre söker sig till utbildningar i biologi och kemi. Jag tror också att med ett tilltagande gap mellan studier och arbetsliv lockar utbildningar som leder fram till ett yrke och ger kontakter med arbetslivet.

Roade mig med att göra en tio i topp lista över de utbildningar vi rekryterar ifrån. I särklass populärast är utbildningarna till djursjukskötare och dietist, sedan kommer en naturvetenskaplig utbildning som inte kräver naturvetenskaplig grundkunskap från gymnasiet. Logiskt med tanke på att så otroligt många fler är behöriga att söka.

Jag tror att det är bra att fler väljer tvärvetenskapliga utbildningar, eftersom behovet av specialister är begränsat. Frågan är bara om det räcker med ett årligt intag på drygt tusen personer för att täcka vårt behov av naturvetenskaplig spetskompetens?

10 i topp
1. Djursjukskötare, SLU
2. Dietistprogrammet, Göteborgs universitet
3. Naturvetenskapligt kandidatprogram biologi*, Lunds universitet
4. Kostvetare, Uppsala universitet
5. Data- och systemvetenskap, Stockholms universitet
6. Datavetenskap, Stockholms universitet
7. Kandidatprogram i matematik och ekonomi, Stockholms universitet
8. Biomedicinsk analytikerprogrammet inriktning klinisk fysiologi, Karolinska institutet
9. Naturvetenskapligt kandidatprogram molekylärbiologi*, Lunds universitet
10. Datavetenskap och applikationsutveckling, Malmö Högskola

* alternativ ingång för de som inte har läst naturvetenskap i gymnasiet.

Kommunikation och affärsförståelse är nutidens mantra

Igår var jag på ett seminarium om aktuariers nya roll. En aktuarie är för dig som inte vet det en försäkringsmatematiker. Det tydliga budskapet var att framtidens aktuarie kommer att ha en betydligt bredare roll. Den tid då aktuarier enbart räknade och modellerade skuldsidan är förbi. Nu behövs de även när det gäller att utveckla försäkringsbolagens affärsidé.
Gunnar Andersson, Senior Advisor på Folksam, räknade upp följande arbetsområden för aktuarier:
• Prissättning
• Produktutveckling
• It-utveckling
• Management
• Redovisning
• Återförsäkring
• ERM (Enterprise Risk Management)
• Redovisning
Utöver försäkringsbolagen kan en aktuarie arbeta på departement, myndigheter såsom Finansinspektionen och Försäkringskassan samt på konsult- och revisionsbolag. En annan framtidsspaning handlar om att vi som köper pensionsförsäkringar kan behöva anlita aktuarier för privat konsultation, säkert skulle de också kunna göra nytta på konsumentföreningar och Konsumentverket.
Absolut nödvändigt om aktuarier ska kunna axla alla dessa nya roller är att de blir än bättre på att kommunicera vad deras analyser egentligen innebär. Vilka slutsatser kan man dra och vilken betydelse har det för verksamheten eller för den delen kunden?
För mig blev detta helt oväntat ytterligare ett starkt argument för att det framtidens naturvetare behöver är färdigheter när det gäller kommunikation och förståelse hur deras kompetens kan bidra till verksamheten. Självklart och så fruktansvärt svårt på en och samma gång. Vandrade hem i hopp om att de som är ansvariga för naturvetenskapliga utbildningar är lika medvetna om detta som jag. Om inte annat kanske detta inlägg kan bli en väckarklocka.

Var det verkligen en fullkomlig överraskning?

Kom det verkligen som en fullkomlig överraskning när Naturvetarnas och de andra akademikerförbundens igår sa upp det avtal som möjliggjort för medlemmar inom industrin att vara med i både ett Saco-förbund och Unionen till en medlemsavgift? Enligt tidningen Kollega kom beskedet helt utan förvarning, men faktum är att Akademikerförbunden och Unionen länge varit överens om att möjligheten till dubbelanslutning ska tas bort.

Tiden har hunnit ikapp överenskommelsen om dubbelanslutning som är från 1970-talet. Idag blir förbunden starkare genom att vara tydliga i sina krav och i medlemmarnas förbundstillhörighet. Men trots att man varit överens har ingenting hänt.

Orsaken är att förbunden inte varit överens om hur processen skulle gå till. För Naturvetarna och de andra akademikerförbunden har det varit viktigt att förändringen skulle ske så smidigt som möjligt och undvika oreda och merarbete för de lokala klubbarna. Vi ville därför att dubbelanslutningen skulle upphöra samtidigt för alla medlemmar, oavsett förbundstillhörighet. Unionen, å sin sida, ville ta ett förbund i taget. För att bryta det dödläge som uppstått, bestämdes sig Naturvetarna och våra systerförbund för att gemensamt göra slag i saken. Att det skulle komma just igår, var därför den stora överraskningen, inget annat.

Tycker då inte Naturvetarna och de andra akademikerförbunden att det är bra att samverka och få gemensam styrka på arbetsplatserna? Jo, absolut. Det är därför akademikerförbunden samarbetar lokalt i gemensamma föreningar – akademikerföreningarna. Akademikerförbunden har gemensam värdegrund som vilar på betydelsen av akademikernas kompetens och vikten av att de får erkännande för sin kompetens och sitt ansvarstagande för verksamheten, inte minst i lönen.

I vissa frågor är akademikerföreningarna och unionenklubbarna överens och då är det en styrka att samverka för att få en samlad röst på arbetsplatsen. I andra frågor har vi och Unionen olika åsikter, som till exempel i löneavtalen. Om medlemmar då tillhör två förbund med olika krav skapar det otydlighet och det blir svårt att företräda medlemmarna på bästa sätt. Det är klart att klubbarna ska fortsätta att samordna sig när det är positivt för medlemmarna. Skillnaden mot tidigare blir att det kommer att vara tydligt vem som företräder varje enskild medlem och vem som har medlemmens mandat att föra hans eller hennes talan. Otydlighet om roller och ansvar bäddar alltid för problem som inte gynnar någon.

Naturvetarnas hela verksamhet bygger på expertkunskaper om naturvetares kompetenser, möjligheter, branscher och arbetsmarknad – skräddarsytt och exklusivt för medlemmarna. Vi försöker förvalta uppdraget från våra medlemmar så att det alltid ska vara till gagn för både den enskilde medlemmen och för naturvetargruppen som helhet. Därför arbetar vi aktivt med frågor om den naturvetenskapliga forskningens förutsättningar, de naturvetenskapliga professionernas ställning samt villkor för naturvetares branscher. Vi satsar förbundets resurser på att ge kvalificerad service till medlemmarna och samtidigt företräda naturvetares intressen på arbetsmarknaden och i samhället.

Vi är övertygade om att naturvetares insatser är avgörande för en positiv samhällsutveckling. Därför satsar vi på att bli en ännu starkare företrädare för naturvetare och samlad kraft för naturvetares frågor! Så naturvetare får möjlighet att göra skillnad, för oss alla!