En karriärstrateg på trendspaning i Almedalen

För en sån som jag som måste hålla sig ajour när det gäller vad som händer i ett stort antal branscher och sektorer är Almedalen ett Mecka. På ett och samma ställe finns i stort sätt alla aktörer samlade och ett bättre tillfälle att spana efter trender som kan innebära nya möjligheter och utamningar för naturvetare finns inte.

Mest omtumlande var utan tvekan SSF seminarium om automatisering. Om 20 år kommer hälften av alla jobb vi har idag automatiserats och ersättas av andra. Frågan är vilka och vad detta har för betydelse för naturvetare? Framgång ligger i att vara skicklig på att arbeta tillsammans med robotarna och då gäller det att vara bra saker som de har svårt för. Det pratas om industrialisering 2.0, där det inte i första hand är muskelkraft utan hjärnkapacitet som robotarna bidrar med. Den som är bra på att stötta och vårda människor, att förhandla, har välstämda sociala känselspröt, är kreativ och konstnärlig samt fingerfärdig kommer sannolikt att klara sig bäst på en automatiserad arbetsmarknad.

Sannolikheten för att yrken som naturvetare ofta har kommer att ha tagits över av datorer inom 20 år:
1. Biomedicinska analytiker 69%
2. Ingenjörer och tekniker 56%
3. Säkerhets och kvalitetsinspektörer 40%
4. Datatekniker och dataoperatörer 30%
5. Fysiker, kemister m.fl. 21%
6. Matematiker och statistiker 18%
7. Dataspecialister 12%
8. Gymnasielärare m.fl. 6%
9. Hälso- och sjukvårdsspecialister 6%
10. Specialister inom biologi, jord- och skogsbruk m.m. 3%
11. Pedagoger med teoretisk specialistkompetens 1%
12. Lantmästare, skogsmästare m.fl. 1%

Värt att notera i övrigt var att det i det tysta har sjösatts en hel del strategier för att skapa fler jobb och affärsmöjligheter. Många av dessa kan komma att generera många nya möjligheter för naturvetare. Den maritima strategin och diskussionerna kring att göra offentlig geodata helt fri att använda är två exempel. Kraven på effektivare tillståndsprövningar, samt större möjlighet att fälla verksamheter som bryter mot miljö- eller arbetsmiljölagstiftningen säger en del om vilken kompetens som kommer att vara efterfrågad. Juridik, naturvetenskap och it tycks vara ett säkert kort.

Oroande är minskade företagssatsningar på FOU i Sverige. Eftersom det är de FOU-intensiva företagen som anställer flest naturvetare är det lätt att inse att detta kan göra det svårare för naturvetare att få jobb i Sverige. Naturvetarna och många andra är lyckligtvis väldigt engagerade för att vända utvecklingen åt rätt håll.

Slutligen, det lönar sig att studera. Det gäller både för de som är på väg in på arbetsmarkanden och de som blir av med jobbet och behöver och vill ändra karriärinriktning. För den sistnämnda kategorin, som ofta har barn att försörja och bostadlån, är emellertid studielån sällan ett realistiskt alternativ. PTK och Svenskt Näringsliv lovade på TRRs seminarium
att de skulle komma tillbaka nästa år och presentera ett nytt omställningsavtal. Låt oss se till att de håller det löftet!

Det handlar om kompetensen!

”Pocenten Helge, pocenten. Det är det som det handlar om…” Så har jag ett vagt minne av att något humoristiskt tv-program i min barndom hela tiden upprepade. Man skulle kunna tänka sig att det är pocenten det handlar om i Visby med sin image som sommarstad, koppling till semester och nu är det dessutom almedalsvecka med mingel och allt. Men det är inte alls pocenten det handlar om utan det är kompetensen!

Igår besökte jag två seminarier om kompetensutveckling. Hade jag velat hade jag kunnat gå på sådana seminarier hela dagen lång men det blev ett par avstickare med EU:s tillväxtstrategi m.m. Men jag behöver inte misströsta för jag kan få ännu mer på samma tema idag om jag så önskar (och det gör jag ju). Kom man då närmare pudelns kärna? Nja. En av diskussionerna avslutades med att en av deltagarna hänvisade till en statlig utredning från år 2000 som den bästa vägen framåt och fick medhåll från alla andra i panelen. Det känns väl så där lagom innovativt…

Alla är dock rörande överens om att det inte bara är vid omställning som kompetensutveckling krävs utan att en kontinuerlig kompetensutveckling genom arbetslivet är ytterst viktig för individ såväl som samhälle. Men på ett av seminarierna ifrågasatte en av paneldeltagarna om det alltid gynnar arbetsgivare (eller i alla fall att de inte alltid behöver se det så). Då blev jag lite upprörd. Kompetensutveckling, och ett bra arbetsklimat överlag, gynnar självklart såväl individ, arbetsgivare samt samhälle då det ökar produktiviteten och rörligheten på arbetsmarknaden. En individ som mår bra och utvecklas presterar bättre!

I övrigt var paneldeltagarna överens om att fackförbund och arbetsgivarorganisationer måste vara aktiva för att få till lösningar för kompetensutveckling i Sverige i framtiden och att det måste vara lokala lösningar som är utvecklande för såväl individ som organisation. Gott så! Naturvetarna är med, vi arbetar för att våra medlemmar ska få en kontinuerlig kompetensutveckling.

Som sagt så kändes det inte som att det var några unika idéer eller lösningar som presenterades men att frågan lyfts, att alla i grunden är överens, att en majoritet ser framtiden positivt an gör att bra lösningar kommer att kunna utarbetas framåt. Det är jag övertygad om! Att jag såg Anders Borg röra sig i kulliserna på ett av seminarierna tar jag också som ett positivt tecken på att frågan ligger högt på agendan hos alla relevanta aktörer.