Biolog bristyrke enligt EU-kommissionen

Rapporter om en stigande arbetslöshet har den senaste tiden duggat tätt. För naturvetarnas del har en 30 procentig nedgång i satsning på FoU bidragit till en kärvare arbetsmarknad liksom nedläggningen av Astrazenecas forskning i Lund och Södertälje.

Att situationen är bättre i Sverige än de flesta andra länder i Europa har väl inte undgått någon. Därför är det med stort intresse som jag noterar att EU-kommissionen listat biolog som ett bristyrke, tillsammans med yrken som farmakologer, läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal, IT-specialister samt ingenjörer.

Sedan länge har just biologer haft det tufft på den svenska arbetsmarknaden på grund av det stora utflödet av nyutexaminerade. I ljuset av det är det snarast märkligt att vi inte står inför en ännu högre arbetslöshet bland biologer än vad vi faktiskt har, men eftersom det här rör sig om driftiga människor brukar de flesta landa på fötterna i slutändan. ”Naturvetare skapar sina egna jobb”, som jag och mina kollegor på Naturvetarna brukar säga.

Om man vågar lita på EU-kommissionen har andra länder i Europa antingen inte haft samma tillflöde av biologer eller så finns det fler verksamheter som har behov av biologisk kompetens. Det hade varit väldigt intressant att få veta mer om det.

Uppgifterna om biologbrist kommer från den kompetenskarta som EU-kommissionen lanserade i början av december. Kompetenskartan är en webbplats som tydliggör kompetensbehovet på kort och medellång sikt för individuella EU-länder samt för EU totalt. Förhoppningen är att den ska bidra till att minska kompetensglappet dvs. skillnaden mellan utbud och efterfrågan av kompetens.

Bra idé, men låt oss se hur effektivt det är i praktiken. Min egen erfarenhet av att göra och studera andras prognoser över behovet av naturvetare framöver har gjort mig skeptisk. Det är lättare sagt än gjort att göra bra prognoser för generella akademiska kompetenser, som kan komma till nytta i praktiskt taget alla branscher och sektorer på arbetsmarknaden.