Kostnaden för kost måste få kosta…

…annars kommer det att kosta mer än vad det smakar.

Det är intressant när parallella spår som man arbetar med på olika sätt sammanfaller. När jag öppnade DN imorse mötes jag av en bild på fläskfilé och rubriken Smittat kött i svenska butiker. Det handlar om att resistenta MRSA-bakterier har hittats i stora mängder i danska och tyska förpackningar med fläskkött. Jag fortsätter bläddra till sidan 6 och DN.Debatt och finner då att dagens debattartikel har rubriken Kostbehandlingar kan spara miljoner i diabetesvårdenI artikeln skriver man att regeringen måste satsa på kostforskning då det är en viktig del i kampen mot flera stora folksjukdomar. ”Nu  behövs statliga medel för att möta framtidens vårdbehov” skriver författarna av artikeln.

Innan jag fortsätter bläddra i tidningen stoppar jag upp och tar mig en funderar på seminariet om Bättre hälsa, vård och omsorg som jag närvarade vid i lördags. Där gick diskussionen nämligen in på att vi inte får glömma det förebyggande arbetet när vi pratar om vården och att vi i högre grad bör tänka mer utifrån hur vi åstadkommer en bättre hälsa i framtiden. Varpå jag omedelbart sände iväg en tanke, och ett twitterinlägg, där jag ställde mig förundrad till att antalet kommundietister under senare år har minskat på totalen i Sverige. Det verkar rimma illa med förebyggande arbete kring kost för en bättre hälsa tänker jag. Jag arbetar med frågan kring kommundietister och skrev senast i augusti ett blogginlägg om saken.

Funderar så smått på om det inte är dags att bläddra vidare i DN när jag plötsligt kommer att tänka på seminariet som jag var på igår Forskning för framtiden. Där var kommande forskningsproposition, som det skrivs om i debattartikeln i DN, naturligtvis det som diskuterades, analyserades och dissekerades på alla ledder och bredder. Vänder så till slut sida i tidningen och hamnar på uppslaget om det danska och tyska köttet som bär på resistenta bakterier. Hamnar småningom på ett stycke som berättar att man i Sverige hittills bara hittat MRSA i ett prov för några år sedan. ”Att bakterien inte fått fäste här beror bland annat på strikta regler för införsel av levande grisar och för djurhållningen. Det beror också på att Sverige har EU:s lägsta användning av antibiotika till djur” skrivs det. Det svenska djurskyddet och även hur kött med dålig djurvälfärd med en hög koncentration av antibiotika på sikt riskerar att göra de som konsumerar det sjuka och ge svårbehandlade infektioner är också frågor jag arbetar med ur olika infallsvinklar. Just den kopplingen skrev jag om i ett blogginlägg i april.

Känner mig rätt färdig med DN och så där lagom nöjd med dagens inventering av tidningen. Går vidare till SvD och det första jag stöter på är en debattartikeln med rubriken Nej, Sverige har inte världens bästa djurskydd. När det gäller rubriken är jag och artikelförfattarna helt överens men det visar sig att de har en helt annan infallsvinkel på djurskyddet än vad jag har. De skriver om att lagstiftningen de facto inte är den bästa i hela världen. Jag däremot driver frågor kring det svenska djurskyddet utifrån organisationsaspekter och arbetsmiljöproblematik med samma motto. Det finns mycket att göra på dessa punkter i det svenska djurskyddet.

Jag känner mig nu lite som Nemo i The Matrix (visst är det så Keanu Reeves karaktär heter?) att jag kan se just The Matrix, alltså se hur allting hänger ihop, i en kort men intensiv känsla av total hybris…innan jag landar igen och inser att jag egentligen inte har åstadkommit någon kännbar förändring kring de frågor jag arbetar med. Bara att ta på sig hängslena och fortsätta kämpa men det är ju kul att det finns andra i samhället som kan hjälpa till att driva frågor framåt som är viktiga för Naturvetarna. Och just som jag börjar landa i mitt trygga, sansade utredar-jag och ska avsluta det här blogginlägget börjar låten Ikaros med Niello spelas på radiostationen som jag lyssnar på där en textrad är ”Vingar utav hybris”…nästan lite läskigt känner jag…och jag vet inte om och i så fall hur jag ska tolka denna symbolik?

Däremot är jag som sagt tillbaka på jorden helt oavsett vad som spelas på radio och kanske är det så att en väg framåt kring de rätt disparata frågor som jag arbetar med och en linje att driva hårt, ur olika infallsvinklar, är att kostnaden för kost måste få kosta…så får vi se hur långt vingarna bär…

Share

Bättre skolmat, har vi råd att låta bli?

Är det viktigt vad våra barn stoppar i sig? Är det viktigt att få goda matvanor tidigt? Är det viktigt att få ett gott näringsintag så att man kan prestera i skolan? Visst känns svaren på alla tre frågorna givna. Ändå läser vi återkommande om att barn i svenska skolor ofta får i sig livsmedel som de flesta av oss inte konsumerar annars (bland annat kyckling fullproppad med antibiotika).Frågor om skolmåltider diskuteras flitigt i Almedalen och det är glädjande att allt fler nu ser öppningar i lagen om offentlig upphandling (LOU). I februari slog Kammarrätten i Stockholm fast att Sigtuna kommun får ställa djurskyddskrav i upphandling av livsmedel.

Detta var bland annat en av frågorna som diskuterades vid ett seminarium anordnat av Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) om skolmaten under gårdagen. Miljöstyrningsrådets (regeringens expertorgan för miljöanpassad upphandling) representant tog upp domen som prejudicerande och hoppas nu att fler kommuner vågar lite mer vid upphandling av livsmedel när det gäller miljö- och djurskyddskrav. En annan fråga som diskuterades flitigt var hur sammansättningen av måltiderna ser ut, näringsriktiga vegetariska alternativ och måltidsupplevelsen som skolmaten ger som helhet.

Själva temat var skolmatens pris och om kommuner har råd med bra skolmat. Självklart måste man ha det. Det handlar ju dels om att barnen som sagt får i sig livsmedel som inte konsumeras annars av gemene man men också, och kanske än viktigare, om själva näringsintaget. Att få goda matvanor tidigt för att förebygga ohälsa orsakad av övervikt och fetma, som redan kostar samhället ofantliga summor varje år och kan komma att kosta ännu mer i framtiden, är värt varenda investerad krona för samhället.

Vi har inte råd att låta bli att ge svenska barn en väl sammansatt måltid, med bra livsmedel och en kunskap om samt glädje till näringsriktig mat. Här kan en nutritionsansvarig dietist (NAD) i kommuner spela en avgörande roll tillsammans med andra relevanta kompetenser i kommunerna (likt till exempel kostekonomerna). Naturvetarnas medlemmar har kompetensen för att få det att hända om bara samhället kan agera proaktivt istället för reaktivt. Det kommer definitivt att löna sig i längden!

Share