Det krävs bättre kompetensutveckling för biomedicinska analytiker

Biomedicinska analytiker har en viktig roll i vård-kedjan då de analyserar olika provsvar. Trots det är det få som vet vad biomedicinska analytiker gör, vilket resulterar i dålig löneutveckling och bristande möjligheter till kompetensutveckling. Johanna Macho Bergström från Biomedicinska analytikerföreningen gästbloggar om hur kompetensutveckling för biomedicinska analytiker kan förbättras – något som är minst lika viktigt för säkerheten inom vården.

Under 2012 presenterades resultatet av EU-projektet EUCOLabs, där bland annat IBL funnits med som svensk samarbetspartner. EUCOLabs var en satsning för att ta fram gemensamma riktlinjer för dokumentation av biomedicinska analytikers kompetensutveckling vilket skulle kunna användas som motivering till bättre löner vid anställning och lönesamtal. Dokumentationen ska även vara användbar för arbetsgivaren då den kan fungera som försäkran att personal får den kompetensutveckling som krävs. Detta är något det i Sverige finns ett stort behov av.

Ett bra CPD-system, Continuing Professional Development, ska ge biomedicinska analytiker möjligheten att registrera sin fortsatta professionella utveckling på ett sätt som tar upp relevant information. Det ska finnas tydliga riktlinjer för vilka typer av aktiviteter som kan registreras och hur. Det är även viktigt att använda ett standardiserat poängsystem för att liknande system ska finnas i alla europeiska länder.

Projekt har framtagit ett standardiserat poängsystem som till skillnad från andra system, exempelvis ECTS för högre utbildning och ECVET för professionell utbildning, omfattar ett större spektrum av aktiviteter.

Samtidigt som CPD verkligen visar bredden av det arbete en biomedicinsk analytiker kan utföra och borde få erkännande för, allt från metodbeskrivning, publiceringar och forskning till deltagande i yrkesfrämjande organisationer, så anser jag att systemet är svårt att greppa och de många olika delarna blir överväldigande och vissa även godtyckliga. Att dokumentationen följer med den anställde istället för att finnas tillgänglig i övervakade system gör att trovärdigheten sjunker. Vem bär ansvar för att de poänggivande vidareutbildningar och självstudier i individens dokument faktiskt ägt rum och är poänggivande?

Biomedicinska analytikerföreningen har tagit fram en karriär- och kompetensstege som kategoriserat den anställdes utveckling på ett mer översiktligt och lättolkat sätt. Detta tar inte upp samma bredd som CDP-systemet, men är ett stort steg i rätt riktning och är mycket användbart inom kommuner och landsting där det som biomedicinsk analytiker är svårare att få lön enligt kompetens än i den privata sektorn. Karriär- och kompetensstegen skulle lätt kunna kombineras med AID-koder, arbetsidentifikationskoder, vilka används inom kommuner och landsting för att klassificera arbetsuppgifter för anställda. För biomedicinska analytiker finns endast en AID-kod, 20813. Denna står för ”utför och bedömer laboratorieanalyser samt fysiologiska undersökningar”. För att tydliggöra de olika kompetensnivåerna hos biomedicinska analytiker krävs ytterligare AID-koder. Detta på grund av att lön för funktions- och specialistbefattningar styrs av AID-kodningen. Det finns många biomedicinska analytiker som har funktions- och specialistbefattningar men ingen motsvarande AID-kod. För optimalt nyttjande av en kompetens- och karriärstege krävs fler AID-koder för biomedicinska analytiker. Då fler AID-koder för biomedicinska analytiker införts skulle fler delar av CDP-systemet kunna implementeras, men steget att gå från en enda AID-kod till att använda ett poängsystem med över 35 olika poänggrundande aktiviteter är orealistiskt stort.

Johanna-Macho_80pxJohanna Macho Bergström sitter i Biomedicinska analytikerföreningens styrelse. Hon tog sin BMA-examen i juni 2013 och sedan dess har hon jobbat på Klinisk Mikrobiologi vid Centralsjukhuset i Karlstad där hon stortrivs med att arbeta med bakterier!

Biomedicinska analytikerföreningen är en professionsförening inom Naturvetarna. De arbetar för att synliggöra deras viktiga roll i vårdkedjan och höja statusen för professionen. Biomedicinska analytikerföreningen arbetar för att biomedicinska analytiker ska ha bättre möjligheter till kompetensutveckling och få betalt för sin kompetens och sina presentation.

Kompetens- och karriärstege som Biomedicinska analytikerföreningen tagit fram:

BMA-karriarstege

Den som inte väntar på något gott väntar för länge

Enligt en notis i SvD måste den som tar ett gynekologiskt cellprov numera vänta i hela tio veckor för att få svar. Det är lång väntan för den som är orolig för att drabbas av livmoderhalscancer. Dessutom går värdefull tid, som skulle kunna användas för behandling, till spillo för den som får en diagnos.
Varför har det då blivit så här? Orsakerna är flera, men helt klart är att det utbildas för få cytodiagnostiker med tanke på att allt fler kommer att gå i pension de kommande åren. Att det är svårt att rekrytera till utbildningen beror till en del på att cytodiagnostikernas löner är på tok för låga. Inte minst med tanke på att det krävs fyra års utbildning för att bli cytodiagnostiker, men också med tanke på det ansvar de har och den erfarenhet som krävs.
Landstingen ter sig inte heller som en intressant arbetsgivare för dagens ungdomar. De ifrågasätter inte bara lönerna, utan också möjligheterna att utveckla sig själv och verksamheten.
Cytodiagnostikernas fackliga yrkesorganisation, Naturvetarna, är också kritisk till de begränsade möjligheter som finns för naturvetare som inte är biomedicinska analytiker, att komplettera sin utbildning och därefter få legitimation att arbeta som cytodiagnostiker.