Samhällsvetenskapen kan inte rädda världen

Samtidigt som vårt samhälle blir allt mer beroende av naturvetenskaplig kompetens verkar det paradoxalt nog som att insikten om detta minskar. Mänskligheten har alltid varit beroende av att känna till och förstå naturen. Att kunna förutsäga hur bytesdjur rör sig eller veta vilka växter som är näringsrika eller kan lindra olika åkommor var för de första mänskliga samhällena bokstavligen livsnödvändigt. Ingen skulle nog på den tiden kommit på tanken att hävda att det är bättre att lära sig samhällsvetenskap.

Nu tänker ni kanske att det var då det, men jag vill hävda att naturvetenskap är precis lika viktigt idag. Vi har omfattande utmaningar i form av epidemier, antibiotika resistenta bakterier samt klimat och miljöproblem. Att försöka lösa dessa problem med samhällsvetenskapliga metoder skulle innebära kraftfulla begränsningar av allas våra liv. Vi närmar oss idag 7 miljarder människor på detta jordklot och om alla ska kunna beredas möjlighet att leva bra liv är det för mig helt uppenbart att det behövs naturvetenskapliga framsteg. Visst behövs även fungerande samhällsinstitutioner, opinionsbildning och politisk kraft, men när en samhällsdebattör på allvar hävda att det är detta som kommer att rädda världen tar jag mig för pannan,(www.newsmill.se/artikel/2010/04/15/det-ar-samhallsvetenskapen-som-kommer-att-radda-varlden).

Inlägget bekräftar snarast min uppfattning att det behövs kraftfulla åtgärder för att öka den naturvetenskapliga bildningen. Nu pratar jag inte om spetskompetens, utan om en grundläggande förståelse för naturvetenskapliga fenomen och inte minst det vetenskapliga förhållningssättet.

 Om någon vill få en lite mer ingående förståelse för vad jag menar rekommenderar jag varmt en läsning av skriften Naturvetare förändrar samhället, som finns för nedladdning på www.stockholmmeeting.se. Ett alternativ är att fundera en stund över vad telegrafen betytt för samhällsutvecklingen eller varför inte ett mer modernt fenomen – allas vår ständige följeslagare – mobiltelefonen.

Marita Teräs, informationschef Naturvetarna

Kändisar berättar om varför en naturvetenskaplig utbildning är så bra

Det är alltid bra att ha en naturvetenskaplig utbildning i botten. Oavsett vad du arbetar med i framtiden är det bra att ha läst naturvetenskap.
Den breda linjen är ett projekt som tagit fram några sådan videoklipp. Vi på Naturvetarna har en webbplats där vi vänder oss till ungdomar som ska välja till gymnasiet: Naturvetare.nu. Vi har lagt in ett av klippen där.

Här är några filmklipp där kända personer berättar om varför de läst naturvetenskap:

Oscar Simonsson – artist KOOP

Fredrick Federley – riksdagsledamot

Patrick Liu (DICE)

Martin Rolinski – artist (Stockholm)

Foki – känd bloggare (Umeå)

Stina Segerström, fotbollsspelare:

Postat av Marita Teräs
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Naturvetare bland de friskaste

Hittade en intressant undersökning av Du&jobbet som visar att många som jobbar inom naturvetenskapliga yrken verkar vara friskare än många andra. Eller i varje fall har många naturvetenskapliga yrken få sjukpenningdagar enligt en undersökning som Du&jobbet gjort. Både matematiker, fysiker, kemister, dataspecialister och växtodlare finns med bland de minst sjukskrivna.

Det här är de tio minst sjukskrivna yrkena:
De tio minst sjukskrivna yrkena enligt undersökningen:

Siffran visar antal sjukpenningdagar i snitt per år

Högre ämbetsmän och politiker, 2.44

militärer 2,64

VD:ar och verkschefer 3.56

civilingenjörer/arkitekter 3,86

chefer för särskilda funktioner 4,15

matematiker/statistiker 4,17

fysiker/kemister 4,35

dataspecialister 4,79

specialister inom biologi, jord-och skogsbruk 5,43

växtodlare/djuruppfödare 5,51

Här är de tio mest sjukskrivna yrkena
Garvare/skinnberedare 20,27

övriga servicearbetare 19,86

städare 19,81

handpaketerare/fabriksarbetare 19.06

vård-och omsorgspersonal 18,29

tågmästare 17,56 f

örskollärare/fritidspedagoger 16,45

biblioteksassistenter 16,40

socialsekreterare/kuratorer 16,23

maskinoperatörer i livsmedelsindustri 16,22

siffrorna visar genomsnittliga dagar med sjukpenning per år.

Här är mer om undersökningen.
Här har vi berättar om undersökningen på Naturvetarnas hemsida.

Postat av Marita Teräs

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Stort engagemang för unga forskare

I veckan har jag slitit hårt med de sista intensiva förberedelserna inför Stockholm Meeting den 15 april. Det verkar vara någon slags naturlag att allt måste ske i absolut sista minuten. Med stigande frustration inser jag att påskhelgen inte alls kommer att bli fri från arbete och att min familj förmodligen kommer att hålla detta emot mig lång tid framöver. Nåväl det finns ljuspunkter som alla samtal jag har fått från tv, journalister, forskare och andra spännande naturvetare. Till de roligare kontakterna hör en naturvetare som arbetar på EU-kommissionen med att finansiera verkligt banbrytande it-projekt och där ansökningsprocessen i sig är nydanande. En kort obyråkratisk projektbeskrivning räcker i första skedet. Mer information finns här http://cordis.europa.eu/fp7/ict/programme/fet_en.html.

En annan medlem är kommunikationschef för Världsutställningen i Shanghai som öppnar sina portar den 1 maj och pågår till 31 oktober. Det svenska temat för utställningen är ”Spirit of Innovation”, så här finns många gemensamma intressen. Tydligen kommer över 100 svenska företag delta i den svenska paviljongen på 3000 kvm; http://www.expo2010.se.

Ryktet om konferensen har till och med spritt sig utanför Sveriges gränser. Forskaren Ian Mills mejlade mig och berättade om en artikel han skrivit tillsammans med Sir Richard Sykes i Science Translational Medicine; http://stm.sciencemag.org/content/2/24/24cm10.abstract . Artikeln handlar om hur högriskforskning, som till exempel att koppla genetiska skillnader till sjukdomar, bör organiseras och finansieras. Deras huvudpoäng, är om jag förstått det rätt att staten måste ha en mycket tydlig roll när det gäller långsiktig finansiering och när det gäller att utveckla begåvade forskare

Unga forskares situation, möjligheter och forskningens betydelse för samhällsutvecklingen är utan tvekan ett ämne som engagerar. Låt oss hoppas av SvT24 kommer att nappa på förslaget att sända politikerdebatten i tv, så att alla ni som inte har möjlighet att komma till Stockholm får en möjlighet att ta del av vad som sägs.

Trevlig påsk!
Marita Teräs, informationschef Naturvetarna

Premiär för Naturvetarbloggen

Naturvetarna har fantastiska medlemmar. De har intressanta arbeten och ofta en massa spännande att berätta. För mig är det ofattbart att medierna inte skriver mer om det som naturvetare åstadkommer varje dag i sitt arbete. Visst vi naturvetare är inte så många, men i alla fall.
För naturvetare skulle sociala medier som bloggar, twitter, Linkedin och Facebook kunna bli en vändpunkt. Helt plötsligt har vi helt nya möjligheter att ta plats i debatten och få kontakt med varandra. Naturvetarna vill självklart bidra till denna process. Den här bloggen är tänkt att ge naturvetare i Sverige en röst. Den är också tänkt att ge representanter från naturvetarnas fackliga organisation Naturvetarna en möjlighet att föra en dialog om det arbete som de utför varje dag för att du som är naturvetare ska få bästa möjliga förutsättningar att göra ett bra jobb.
Själv planerar jag att blogga om mycket av de jag får vara med om som informationschef för Naturvetarna och som jag tror kan vara intresse för en bredare skara. I mitt arbete har jag förmånen att träffa en mängd människor som ägnar sig åt saker som har betydelse för dig som naturvetare. Regelbundet kommer jag också att kasta ur mig frågor för att få feedback på idéer och det arbete som förbundet utför.