Lite sent på det…men regeringen har fattat ett klokt beslut om livsmedelsupphandling

Man kommer tillbaka efter sommar och semester. Lite bortkopplad och med en viss startsträcka för att komma igång, inte minst då jag varit nästintill helt utan internettillgång under min relativt långa semester. Funderar som bäst på vilken av de frågor som jag driver opinion kring som jag ska ta tag i först. Fastnar för att titta på om det har hänt något att rapportera om kring livsmedelsstrategin, som blivit uppskjuten vid ett flertal tillfällen, men finner att så inte är fallet. Lite som av en slump scrollar jag fortsatt vidare på näringsdepartementets hemsida och finner då det här.

En ihålig ost om stigmatiserat kött

Kan kött vara stigmatiserat? Ja, tydligen om man frågar Carl B Hamilton, ekonomiprofessor och tidigare Liberal riksdagsledamot. Det hävdar han nämligen på DN debatt idag. Alltså, att han inte menar att köttet lyckas framkalla blödande sår, som är en betydelse av ordet, fattar jag. Men samtidigt känns hans tes ändå väldigt långsökt. Han menar alltså att en viss typ av köttkonsumtion leder till en social stigmatisering och att detta är den svenska köttprotektionismens fel, som dessutom underblåses av media. Det han avser är alltså att stigmatiseringen i det här fallet avser de som avviker från genomsnittsmedborgarens samhällsnorm och äter en annan typ av kött, specifikt importerat kött.

Om slapp journalistik och den svenska modellen

Min dotter och son, 7 och 10 år, reagerar alltid på samma sätt när jag ska försöka förklara vad jag arbetar med och till slut landar i att förklara vad ”facket” och den svenska modellen är på ett otroligt enkelt sätt. De brukar nämligen framförallt reagera på och fråga mig om man får säga ”facket”, då de båda känner till den engelska betydelsen av ett ord som låter snarlikt. Förutom det brukar de inte vara så intresserade och glömma bort diskussionen lika fort som de frågat (som sig bör!). Men att jag landar i att försöka förklara på ett väldigt basalt sätt för mina barn, när verkligheten kring den svenska arbetsmarknaden är lite mer komplicerad, är inte samma sak som att media kan köra med samma förenklingsmodell.

Ingen mer träda, det är dags att prata jord till bord!

Man brukar tala om att jorden ligger i träda när den ligger obrukad. Att något ligger i träda är också ett uttryck som känns aktuellt för egen del när det gäller naturvetarbloggen. Under hösten har mitt arbete fokuserat mest på internt arbete varför bloggandet och mycket annan extern kommunikation legat i just träda. Men nu är det dags att öppna en fåra för att återigen börja så i denna kommunikationskanal. Vad som blir produkten, eller skörden om man så vill, är som alltid höljt i dunkel. Men som av en händelse tänkte jag i alla fall skriva på temat från jord till bord, vilket ju känns träffande i sammanhanget.

Vilka faktorer påverkar etableringen på arbetsmarknaden?

Universitetskanslerämbetet (UKÄ) publicerade i dagarna sin etableringsrapport ”Etableringen på arbetsmarknaden för högskoleutbildade 2013”. Vid en snabb analys kan konstateras att etableringen för naturvetare med en generell examen från 2011/12 2013 var sämre än för andra akademikergrupper. I genomsnitt för alla ämnesområden var etableringen 80,7 procent, vilket kan jämföras med 71,1 procent för naturvetare med en generell examen. Naturvetare med en yrkesexamen inom jord- och skogsbruk hade emellertid en etablering på 83,1 procent, som ligger mycket när etableringsgraden inom det tekniska området på 84,4 procent där yrkesexamina också är vanliga.