Om kompetens, lönesättning och speed-dating!

Rätt kompetens på rätt plats! Det är så vi vill ha det. Det blir bättre för oss som individer om vi arbetar med något som vi har kompetens för och i längden tjänar hela samhället på det. I förra veckan var jag på ett intressant seminarium kring invandrade akademiker med anledning av att Saco har släppt rapporten ”Utan karta och kompass”. Det är många invandrade akademiker som hamnar på tjänster som de är överkvalificerade för, om de överhuvudtaget lyckas ta sig in på den svenska arbetsmarknaden.

Integrationsminister Erik Ullenhag (FP) lyfte på seminariet att det är viktigare att få ett jobb än att få rätt jobb när man emigrerat till Sverige. Det är svårt att säga emot att det naturligtvis är viktigt för integrationen att få ett jobb och inte hamna i ett långvarigt utanförskap. Men är man inte för kategorisk när man säger att ett jobb är viktigare än rätt jobb och känns det inte lite som att man resignerar när man från politiskt håll uttalar sig så om akademiker? Det ena ska väl inte utesluta det andra utan med en bättre matchning av nyanlända akademiker kan nog en majoritet av invandrade akademiker få såväl ett jobb som rätt jobb.

Apropå akademiker från andra länder och ”felplacerad” kompetens så var jag under dagen på en workshop om Radioactive Waste Disposal (RWD) anordnat av the European Federation of Geologists och Naturvetarnas Geosektion. Det var otroligt intressant och jag förstod de olika föredragen på ett övergripande plan men detaljerna hade jag svårare att greppa. Stundtals kändes det därför som att jag var felplacerad. Men samtidigt arbetar jag med arbetsmarknadsfrågor på Naturvetarna och måste, bland många andra grupper, förstå geologers kompetens och deras situation på arbetsmarknaden på ett övergripande plan. Därför gav det som sagt väldigt mycket att vara med.

Ändå var det först när Nic Bilham – Head of Strategy and External Relations vid The Geological Society of London började prata om att det krävs en mängd olika experter för att lyckas med ett RWD-projekt som jag helt plötsligt satt och nickade med i det han sade. Detta då han sa att olika naturvetares kompetens självfallet behövs men också bland annat…samhällsvetares (alltså en sådan som jag) för att övertyga ett samhälle att vilja stå värd för en RWD-anläggning. Rätt kompetenser på rätt plats som samverkar för att kommunicera kring vikten av geologer och andra naturvetares arbete i att se till att mänskligheten kan fortleva på planeten. Det är ju precis en sån roll som jag fyller på Naturvetarna och jag kände helt plötsligt att jag ville räcka upp handen och säga vår slogan ”Vi jobbar för naturvetare så att de kan rädda världen”…

Min tidigare kontakt med the European Federation of Geologists har bestått i att jag har bidragit med lönestatistik om hur det ser ut för geologer på den svenska arbetsmarknaden. När vi nu är inne på lön tror ju Naturvetarna för övrigt på att lönen ska sättas lokalt och ska spegla en individs kompetens, insatser och ansvar. Vi anser att märken ofta blir ett tak för hur höga löneökningarna blir utan koppling till en verksamhets resultat och individens prestation.

Det var därför intressant när Socialdepartementet idag skickade ut ett pressmeddelande om att man hade bestämt lönerna för 240 stycken myndighetschefer. Intressant att man vid ett regeringssammanträde kan bedöma prestationen av 240 individer under det föregående året på ett bräde och intressant att löneökningarna för gruppen i sin helhet hamnade på 2,7 procent (vilket inte är nära märket i industriavtalet men väl andra stora centrala avtal med bestämda procentuella löneökningar som träffats nyligen). Kan dessa märken ha fungerat som ett tak?

En grupp som fick sin löneökning bestämd vid regeringens sammanträde idag var rektorer på universitet och högskolor. Min kollega Sofie Andersson höll i fredags i ett seminarium om vikten av ett gott akademiskt ledarskap och det är klart att detta börjar redan med hur lönen sätts på rektorerna. Exakt vad är det som premieras? Då lönesättning är ett av de viktigaste verktygen för att styra en verksamhet är det av största vikt att det blir rätt redan på denna nivå för att universitet och högskolor ska utvecklas i den riktning man önskar. Någonstans förstår jag att det är uppfyllnad av olika direktiv, regleringsbrev m.m. som ligger till grund för bedömningen av verksamheten. Men då lönesättning är ett av de viktigaste verktygen för att styra en verksamhet är det verkligen av största vikt att det blir rätt.

Jag är egentligen inte tillräckligt insatt i lönesättningen av myndighetschefer för att uttala mig om exakt hur det går till på ett sådant här myndighetssammanträde. Men att tro att det ska vara ”riktig” individuell lönesättning när man tar beslut om 240 stycken individer på en förmiddag har jag svårt att tänka mig. Snabba lönesamtal likt speed-dating kanske!?

Författare: Kristofer Jervinge

Kristofer Jervinge, teamchef Kommunikation & påverkan

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.