Om att glömma saker…som arbetsmarknaden…och Island

Jag blev glad i lördags då the Economists nya nummer kom och de hade ett specialreportage om de nordiska länderna kallat ”Northern Lights”…eller ”The next supermodel” som ledaren i detta nummer kallar den nordiska modellen för. I reportaget skriver man i positiva ordalag om utvecklingen i bland annat Sverige på senare år. Det där reportaget måste jag läsa för att se vad man skriver om vår unika arbetsmarknadsmodell tänkte jag. Men när skridskoåkning i solen kallade föll det i glömska. Senare på dagen så lyckades jag också i en desperat städning (snarare sanering), inför ett fikabesök av bekanta, slänga både the Economist, räkningar…och säkert en del annat som jag helst inte vill tänka på. Det gjorde att reportaget föll i än djupare glömska…men så framåt middagen igår så kom det helt oväntat tillbaka till mig.

Därför gick jag igår kväll in och började läsa reportaget på the Economists hemsida. Tyvärr så har de helt glömt bort arbetsmarknadsmodellen, alltså att vi skiljer oss åt från de länder vi jämförs med på så sätt att det är arbetsmarknadens parter som själva reglerar villkoren utan inblandning från regering, i sin beskrivning av varför de nordiska länderna går bra. Det finns sju olika delar i reportaget: Welfare, Immigrants, Business, Entrepreneurs, Creativity, Norway och Lessons. Men det enda som jag kan hitta om vår arbetsmarknadsmodell med kollektivavtal är ett kort stycke om att Danmark har en av de mest liberala arbetsmarknaderna i Europa. Hur detta är tillämpligt på den succé som man tillskriver samtliga nordiska länder, däribland Sverige, är däremot mera oklart.

Nu är Naturvetarna förvisso öppna för att den svenska arbetsrätten utvecklas och anpassas till arbetsmarknadens nya former men det är en annan diskussion. Alla de frågor som tas upp i reportaget är centrala och viktiga för de nordiska ländernas framgångssaga. The Economist är en tidning av och för ekonomer i stor utsträckning varför mjuka värden inte är fullt så centrala i deras texter som BNP, tillväxt, statsskuld, statens budget m.m. Men man tar ändå upp lycklighetsindex, välfärdsmodellen, jämställdheten, social mobilitet m.m. som centrala för framgången och att man då har missat kollektivavtal är förvånande.

Om man nu ska prata i ekonomiska termer så är det självklart att det som presteras av arbetstagare är korrelerat till hur de trivs med sitt arbete. Möjligheten att påverka arbetets villkor och inriktning (i lokala kollektivavtal) ger nöjda medarbetare, goda arbetsinsatser och högre produktivitet. Förutom detta så bidrar kollektivavtalen till att det i jämförelse med andra länder är få konflikter på den svenska arbetsmarknaden, vilket borgar för ett tryggt företagsklimat i Sverige. Moderna kollektivavtal ger vidare möjlighet till starka överenskommelser på individ- och verksamhetsnivå. Eftersom de anpassas till de enskilda verksamheternas behov och förutsättningar, är stabila och samtidigt utvecklingsbara så ger detta svenska företag en fördel jämfört med företag i jämförbara länder där lagstiftning råder. Några frågor på det?

Att the Economist inte kan se kopplingen mellan hur arbetsmarknaden är organiserad och hur den presterar, eller att de i alla fall väljer att inte lyfta detta, är således inte försvarbart även om man har ett rent ekonomiskt perspektiv på saker och ting. Men även om jag kan känna mig lite upprörd över att man glömmer en sådan central fråga som hur arbetsmarknadsmodellen faktiskt är unik så är det inte det som har upprört de flesta som kommenterar på the Economists hemsida. Nej, för det var nämligen inte allt man glömde utan man råkade också glömma bort Island i reportaget. Island ingår som bekant i de nordiska länderna och att göra ett reportage om dessa länder men glömma att nämna Island känns inte så seriöst.

Detta har faktiskt upprört rätt många…men främst islänningar så klart. Själv är jag nog ändå mer upprörd (förlåt Island och alla islänningar) över att man inte skriver om arbetsmarknad och kollektivavtal:)

Författare: Kristofer Jervinge

Kristofer Jervinge, teamchef Kommunikation & påverkan

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.