Nya krav på framtidens skogsakademiker

Igår hade jag förmånen att vara på en workshop om framtidens skogsakademiker på KSLA. Det är en förmån att få ägna en hel dag åt att fundera över framtiden och vilka kompetenser som kommer att vara efterfrågade tillsammans med kunniga och kreativa människor. Tack KSLAs kommitté för kunskaps- och kompetensöverföring för att ni gjorde det möjligt.

Det finns många trender i samhället som påverkar skogsbranschen och de personer som arbetar där. Pappersmasseproduktion flyttar till andra länder, internet påverkar efterfrågan på tryckpapper, en tilltagande konkurrens om marken och klimatambitionerna när det gäller biobränsle är några exempel. Skogsakademikerns omvärld är idag betydligt mer komplex. Politiken, både i EU och nationellt, spelar exempelvis en betydligt större roll när det gäller biobränsle än när det handlade om att etablera ett pappersbruk.

Men ”framtiden är en rebell och det gäller att veta vad vi vill med det variabla utfallet” säger Erik Westholm, professor på SLU och framhåller svårigheten att förutsäga framtiden. Tidsaspekten är exempelvis en faktor som vi har särskilt svårt att bedöma. Det viktiga är kanske inte heller att det blir helt rätt, utan att vi har en bra diskussion om hur det kan bli, vad vi vill och att vi försöker styra utvecklingen i önskad riktning.

Glädjande nog verkar det som skogsbranschen idag har hög medvetenhet om betydelsen av FOU för att svenskt skogsbruk ska vara konkurrenskraftigt i framtiden. Skogsindustrierna har en vision att produktionen ska fördubblas fram till 2035 och att hälften av tillväxten ska komma från nya produkter. För er som vill inspireras och få en bild av nya användningsområden för skogråvaran rekommenderar Jan Lagerström, forskningsdirektör på Skogsindustrierna, ett besök på www.ekoportal2035.se.

I ett historiskt perspektiv kan vi idag konstatera att vi idag inte alls har samma tro på att framtiden är förutsägbar, rationell eller enkel. Klimatet, globaliseringen, energiomställningen och invasiva arter etc. är osäkerhetsmoment som dagens skogsakademiker måste förhålla sig till. Vi behöver hitta strategier för att anpassa oss till osäkerheten och just detta gör att intresset för framtiden ökar, enligt Erland Måland, professor Umeå universitet. Han stack ut hakan och påstod att jägmästare praktiskt taget är klonade individer och ekologer enbart tänker biodiversitet. Utan tvekan en kul spaning, men samtidigt föll det lite platt när han samtidigt framhöll samhällsvetare som han själv som de kritiskt granskande och ifrågasättande.

I framtiden tror jag och många med mig att det vi behöver är akademiker med respekt för andra akademikers kunskap och en förmåga att se helheten. Eftermiddagens grupparbeten pekade på att det sannolikt kommer att behövas fler personer som förstår andra kulturer, är uppväxta i staden och har andra fritidsintressen än dagens jägmästare. Skogsakademiker behöver också bli än bättre ledare, konfliktlösare och bra på att etablera samarbeten och nätverk som gynnar den verksamhet de befinner sig i. Många framhöll också ett ideellt engagemang som en stark merit, liksom en förmåga att ta hand om sig själv och den egna hälsan.

Författare: Marita Teräs

Marita Teräs är strateg för naturvetenskaplig kompetens och arbetsmarknad. Hon vill att fler ska förstå vilken kompetens och kapacitet naturvetare har.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.