Medskick till regeringens färdplan för Life Science

Inom Life Science finns idag i runda slängar på privat sektor 5 000 medarbetare med minst 3-års utbildning från matematisk-naturvetenskapliga fakultet. Till det kommer 6 500 med utbildning från tekniska och medicinska fakulteter som också finns inom de relevanta näringsgrenarna. Sammantaget pratar vi alltså om närmare 11 500 medarbetare med naturvetenskaplig kompetens.

Tyvärr har Life science-branschen fått allt svårare att hitta rätt kompetens i Sverige. En utveckling där allt fler medarbetar finns i små och medelstora bolag har fört med sig ökade kompetenskrav. Länge har medarbetar med djup inom ett ämnesområde och viss bredd lyfts fram som ideal. Idag pratar allt fler om att det behövs djup inom flera ämnesområden och bredd dessutom. Inte helt kompatibelt med dagens utbildningssystem, som i första hand levererar programbundna kurser och där en generell examen är konstruerad för att ge djup inom ett specifikt ämnesområde.

Dialogen om vilken kompetens som efterfrågas förs också alltför ofta på ett onyanserat sätt. Istället för att prata om vilken kompetens som behövs slänger man sig med begrepp som läkare och civilingenjör. I ett svep exkluderas i och med detta cirka hälften alla akademiker som har kompetens inom områden som naturvetenskap, it, teknik och medicin.

I regeringens färdplan för Life Science talas det om digitalisering, avancerad diagnostik i form av exempelvis bildigenkänning och att forskning och innovation måste integreras i hälso- och sjukvården. Det säger sig själv att detta omöjligt att genomföra enbart med personer som har en yrkesexamen som civilingenjör eller läkare. Och vilka signaler skickar detta budskap egentligen till personer som har för avsikt att ta en generell examen inom naturvetenskap, matematik, it eller medicin? Knappast att de är efterfrågade och önskade.

Slutligen så måste vi bli bättre på att analysera vilken kompetens det är som kommer att efterfrågas på lite längre sikt. Akademiker har lång leveranstid. Det måste finnas ett tydligt myndighetsansvar som för en kontinuerlig dialog med branschföreträdare och akademi. I denna måste de matematiska-naturvetenskapliga fakulteterna ta större plats. Alltför ofta står Naturvetarna allena, medans såväl Sveriges Ingenjörer och Läkarförbundet backas upp av de tekniska och medicinska fakulteterna.

Över en lunch i Almedalen samlade Naturvetarna representanter för regeringens Life Science-kontor, branschorganisationerna IKEM och SwedenBio samt lärosätena för ett samtal om detta och många andra frågor. Vi hoppas att detta kommer att vara en startpunkt för fortsatt dialog för att åstadkomma en större framförhållning när det gäller kompetensförsörjning.

Författare: Marita Teräs

Marita Teräs är strateg för naturvetenskaplig kompetens och arbetsmarknad. Hon vill att fler ska förstå vilken kompetens och kapacitet naturvetare har.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.