Heja innovationer! (men inte in absurdum…)

Att ifrågasätta satsningar på forskning och innovation är idag ett big no-no: de flesta är helt enkelt övertygade om att ju mer man satsar på FoU, desto mer framgångsrik blir man.

Världsbanken har på sin webbsida en funktion där man kan få fram kartor som visar hur mycket som satsas på olika utgiftsområden i världens länder. Kartan över utgifterna för forskning och utveckling (Research and development) talar sitt tydliga språk: vi har en väldig tilltro till forskningens potential.  Tittar man på hur det ser ut inom många andra områden är det ganska stor skillnad i utgifter mellan s.k. industrialiserade respektive och utvecklingsländer (i brist på bättre begrepp…). Forskningskartan däremot är nästan helt röd: en majoritet av världens länder lägger med andra ord en del av sina offentliga utgifter på forskning och utveckling. Kort sagt: nästan hela världen anser alltså att detta område är så viktigt att det måste prioriteras, oavsett BNP-nivå.

Det finns alltså en väldig tilltro till forskning och innovation. Gott så. Men bör forskning och innovation alltid prioriteras? Eller, formulerat annorlunda, ska alla alltid syssla med innovationer?

Det talas ibland om svenska universitet och högskolors tredje uppgift. Utöver att bedriva undervisning och forskning ska de också samverka med övriga samhället och arbeta för forskningens nyttogörande, dvs. att nya forskningsresultat kommer till användning. Idag fungerar detta lite sådär varför regeringen tillsatt beslutad att utreda hur stödsystemet för innovationer – dvs. det system som ska hjälpa lärosätena att arbeta för forskningens nyttogörande – kan förbättras. I dagarna presenterades en första delrapport av utredningen. Föga förvånande konstaterar utredaren att det finns en hel del brister i dagens struktur och att framförallt avsaknaden av en klar och tydlig definition av den tredje uppgiften egentligen innebär (!) gör det svårt för lärosätena att göra vad de ska. Vi delar fullständigt denna analys och håller med om att lärosätenas uppdrag måste preciseras, inte minst för att det annars är omöjligt att utvärdera hur väl de lever upp till målen om samverkan och nyttogörande. Vad vi däremot saknar i analysen är ett helhetsperspektiv. Varken lärosätena eller de enskilda forskarna är ju enskilda öar utan påverkas av (och påverkar!) sin omgivning. Förutsättningarna bestäms av en mängd olika faktorer, från hur det generella näringsklimatet ser ut till hur väl upparbetade samarbeten som finns mellan lärosätet och det lokala näringslivet. Universiteten och högskolorna kan därför aldrig vara ensamma ansvariga för nyttogörande- och innovationsprocesserna utan är bara en kugge i ett större maskineri. Därför är vi också mycket kritiska till förslaget om att utöka undervisningen i företagande, entreprenörskap etc. Visst ska det finnas möjlighet för de forskare som vill att vässa sina företagarfärdigheter  men att göra så bör vara just en möjlighet, inte ett ansvar. På samma sätt som inte alla vill forska är det långt ifrån alla forskare som vill bli företagare!

Nej, innovationsstödsystemet måste utformas med rationalitet och ändamålsenlighet som ledord. I vissa fall är det kanske forskaren eller universiteten som är bäst på att ta en idé vidare medan det i andra fall är mer effektivt att ta hjälp från andra – som t.ex. innovationskontoren. Låt den som är bäst på en given uppgift ansvara för den och låt universiteten i första hand syssla med det som är deras primära uppgift: att utbilda kritiskt tänkande individer och att bedriva högkvalitativ forskning.

Det innovationsfrämjande arbetet är en investering i framtiden och helt central för att Sverige ska kunna behålla sin position på den internationella forskningsscenen. Men just p.g.a. av dess stora betydelse är det också helt avgörande att nyttogörandeperspektivet genomsyrar hela samhället och inte bara görs till en del av forskningspolitiken eller åläggs en aktör…

Sofie Andersson

Ps. Håller du med Naturvetarna? Läs vårt remissvar!

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.