Fler naturvetare behövs i skolan

Lärarbristen inom det naturvetenskapliga området har blivit tydlig i och med att det är nu är nödvändigt att ha legitimation för de ämnen man undervisar i. Det är bra. Naturvetarna har länge varit bekymrade över att lärares kunskaper och intresse för naturvetenskap inte premierats i skolan. Fokus har istället har instället ensidigt varit på de pedagogiska meriterna. Nu hävdar jag inte att dessa inte är viktiga, bara att det är minst lika viktigt att också har kunskaper och intresse för det ämne man undervisar i. Detta engagemang smittar ofta av sig till eleverna, som lär sig lättare och i bästa fall kanske också blir intresserade av att fortsätta läsa naturvetenskap.
Flera positiva initiativ har tagits på senare år bland annat försök med att återinföra lektortjänster på gymnasiet. Med lektorer som har disputerat och har forskningserfarenhet får gymnasieskolan en tätare koppling till det som händer inom forskningen och den vetenskapliga metodiken, som jag tycker att alla i samhället bör ha en grundförståelse för. Inte minst för att kunna sätta in de forskningsresultat som presenteras i media i ett sammanhang och förstå varför olika forskare ibland kan ha skilda uppfattningar om hur saker förhåller sig.
Genom att som Sveriges Kommuner och Landsting förslår i Dagens Eko göra det möjligt för naturvetare och civilingenjörer att läsa pedagogik och på så sätt bli behöriga lärare skulle den akuta lärarbristen kunna åtgärdas. Samtidigt får skolan på så sätt in lärare som har djup kunskap och engagemang för de naturvetenskapliga ämnena. Kanske till och med en del med erfarenhet från ett arbetsliv utanför skolan.
För att läraryrken ska attrahera fler krävs emellertid bättre villkor när det gäller lön och arbetsförhållanden. Idag är det nog förhållandevis få naturvetare och ingenjörer på arbetsmarknaden som skulle kunna tänka sig att byta karriär och bli lärare just med tanke på detta, trots att många säkert brinner för att lära ut naturvetenskap.

Författare: Marita Teräs

Marita Teräs är strateg för naturvetenskaplig kompetens och arbetsmarknad. Hon vill att fler ska förstå vilken kompetens och kapacitet naturvetare har.

En kommentar till “Fler naturvetare behövs i skolan”

  1. Håller med helt och fullt. Ett problem idag tror jag är att många av de mest drivna naturvetarna väljer andra karriärer, delvis därför att statusen på läraryrket är för låg. Det är ju nämligen så att många har långa utbildningar och stora lån och att då välja läraryrket innebär att välja något som ger så låg inkomst att det rent ekonomiskt inte är värt utbildningen. Till den här kategorin tror jag många ingenjörer hör. Den andra kategorin har så starkt driv inom sitt ämnesområde att de väljer forskning och tycker att den teoretiska nivån i skolan är för låg för att de ska passa där. I vissa fall är kan det också vara så, men i många inte tror jag.
    Själv har jag varit lärare i kemi och naturkunskap i fem år och försöker även väva in mitt stora naturfotointresse i undervisningen, vilket är mycket uppskattat. Det betyder dock inte att jag alltid tycker yrket är frid och fröjd utan har ofta mina tvivel. Ibland ser man ju framför sig möjligheten till bättre förhållanden med den utbildning man har.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.