Ålderism, det finns!

Jag håller precis på och plöjer igenom remissen ”Längre liv, längre arbetsliv” som är ett delbetänkande av Pensionsåldersutredningen. Den är bara 528 sidor kort så parallellt med den läser jag också remissen ”Gör det enklare” som är slutbetänkandet av Statens vård- och omsorgsutredning och är 499 sidor. Pensionsåldersutredningens delbetänkande innehåller många intressanta tankar som jag kommer att återkomma till vid ett senare tillfälle, sista svarsdatum är den 24 september så jag har oceaner med tid att formulera Naturvetarnas synpunkter kring detta. Men en av remissens största förtjänster kan vara att det mig veterligen är första gången som man från en myndighet pratar om ålderism.

 

Samma ålderism som i Dagens Nyheter idag benämns åldersdiskriminering. I DN skrivs om att Sverige i en nyligen genomförd undersökning med 30 000 arbetsgivare i 28 länder ligger i botten när det gäller att attrahera och behålla äldre i arbete. Detta konstateras även i Längre liv, längre arbetsliv där man hänvisar till nyare forskning som visar att diskriminering av äldre i arbetslivet i Sverige är omfattande. Ålderismen är kraftigare än etnisk diskriminering slår utredningen fast.  Ålderism finns alltså, både som begrepp numera och att det existerar det har vi vetat ett tag (bara att det fram till nu kallades för åldersdiskriminering av de allra flesta). Ålderism är nog också här för att stanna som begrepp då man skriver om det i en SOU.

 

I Pensionsåldersutredningen berör man en annan intressant aspekt och det är utslagning genom förtidspension och långtidssjukskrivning. ”Sambanden mellan de utbredda psykosociala och stressrelaterade arbetsmiljöbristerna, som särskild drabbar kvinnor i välfärdssektorn, och riskerna för ohälsa och förtidspensionering är dåligt kartlagda”. Det här konstaterar också Arbetsskadekommissionen som har utrett arbetsskadeförsäkringen. Kommissionen konstaterar nämligen att ”det finns för lite forskning om yrken som företrädesvis innehas av kvinnor och de arbetsmiljöer som de dagligen vistas i. Det leder till osakliga skillnader i hur kvinnors och mäns arbetsskador bedöms.” Naturligtvis till nackdel för kvinnor då så klart.

 

Det här är heller inget nytt men alltså det är 2012, Sverige slår sig alltid för bröstet om att vi är ett jämställt samhälle och så kom ingen på idén (vilket man borde kunna ha kommit fram till för länge sen då det som sagt inte är något nytt) att det skulle kunna vara en poäng att forska om de arbetsmiljöer som kvinnor dagligen vistas i? Alltså att ge incitament för sådan forskning, tillskjuta medel för sådana projekt m.m. Ursäkta men det är faktiskt alldeles för dåligt. Nu skriver iofs Pensionsåldersutredningen om att det är angeläget att fördjupa kunskaperna om kvinnors höga och ökande relativa risker för förtidspensionering. Det krävs alltså att man ser på det ur ett ekonomiskt perspektiv, att man går miste om pengar in i systemet genom förtidspensionering, än att man ser individens perspektiv, att kvinnors arbetsskador blir bedömda på ett negativt osakligt sätt jämfört med män. Egentligen borde man väl inte bli förvånad.

 

En annan intressant aspekt av Pensionsåldersutredningens delbetänkande är annars att de också skriver att “undersökningar pekar på att äldre blir allt smartare.” Efter detta konstaterande så redogörs för att de kognitiva förmågorna har förbättrats bland de som idag är äldre jämfört med de som var äldre för ett tag sedan…men nu är riktigt gamla. Sedan kopplar man detta till ökad utbildning, förbättrade levnadsförhållanden, ökad intellektuell stimulans osv. Att bara prata om kognitiva förmågor, utbildning m.m. hade nog varit en bättre väg. Smart är ett värdeladdat ord och det är också en definitionsfråga om vad som är smarthet och vad det innebär att vara smart.  Enligt Svenska Akademins ordlista är någon som är smart skicklig i affärer, slipad eller slug.  Men det är nog inte det som avses och oavsett så säger man indirekt att de som är riktigt gamla idag är dummare.

 

Om inte det är ålderism så vet jag inte vad som är det men de kanske vill belysa den nya –ismen i remissen genom att själva använda sig av den? Smart…eller!?

Författare: Kristofer Jervinge

Kristofer Jervinge, teamchef Kommunikation & påverkan

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.