”Your education system today is your economy tomorrow”

Orden är Andreas Schleicher och yttrades vid en presskonferens på Utbildningsdepartementet tidigare idag. Schleicher är avdelningschef på avdelningen ”Education and Skills” vid OECD och var på plats för att presentera en  ny rapport om det svenska resultatet i den senaste PISA-undersökningen. Kanske ville Schleicher se till att alla som var där verkligen förstod allvaret i det han sa men det kändes ärligt talat lite överflödigt. Mycket kan man säga om skoldebatten sen PISA 2012 presenterades i december men ljum är inte en av dem.

OECD har på förfrågan från den svenska regeringen försökt förstå vad som egentligen ligger bakom de svenska elevernas allt sämre PISA-resultat. Varför hamnar Sverige långt under de toppresterande länderna och, i vissa fall, till och med under genomsnittet? Vad gör andra som vi inte gör?

Enligt OECD och Schleicher OECD finns det flera förklaringar. Till dess del handlar det om resurser. Sverige är inte längre ett av de länder som satsar mest på utbildning utan hamnar någonstans i den gyllene mittfåran.Viktigare än hur mycket pengar som satsas är emellertid hur de används och här verkar den svenska skolpolitiken ha en hel del att lära. På samtliga av de tre mått för resursanvändning som OECD använt sig av så ”underpresterar” Sverige. Korea däremot, satsar både mer pengar och mer pengar på rätt saker (som t.ex. undervisningstid och bättre lärarlöner). Detär knappast ett sammanträffande att just Korea är en av PISAs absolut mesta högpresterare…

”No education system is better than its teachers” sa Schleicher och sammanfattade därmed OECDs andra förklaring till varför det går allt sämre för svenska elever. Jämfört med hur det ser ut i andra länder, toppresterare såväl som genomsnitt, så är de svenska lärarnas villkor rätt mediokra. Begränsade möjligheter till kompetensutveckling, dålig lön och inga egentliga karriärvägar att tala om…

Men om både resurser och lärarnas villkor och status var väntade förklaringar (de är trots allt rätt vanligt förekommande i den svenska skoldebatten) så var den tredje mer förvånande. Enligt OECD kan en stor del av skillnaderna i prestation nämligen bero på attityder. Låter det otroligt? Kanske inte så ändå. De hävdar att det i (PISA-)framgångsrika länder finns en tydlig tilltro till kopplingen mellan skolresultat och arbetsinsats, i samhället i stort såväl som bland eleverna. Dessutom är frågan om hur man uppnår excellens inte sällan i fokus.  I mer mellanpresterande länder, som Sverige,, däremot, ses skolan mer som ett sorteringsinstrument än som en plats för eller hjälp att prestera.  Schleicher exemplifierar med när svenska elever fick frågan om hur man blir bra på matte och det var en klar majoritet som svarade att det beror på talang eller fallenhet. I länder som Korea svarade de flesta elever att det beror på hur hårt man arbetar…

OECDs analys ger inga definitiva svar på vad som är fel i det svenska systemet – det som är ”fel” är ju så bara i jämförelse till hur andra gör – men nog ger den en signal om vad som behöver undersökas närmare. Vilka förutsättningar ger vi egentligen skolans viktigaste resurs, lärarna? Vad satsas pengarna på? Och, framförallt, vilka signaler ger vi till våra barn om deras förmåga?

Sekunden efter att jag hade tittat klart på presskonferensen trillade ett nytt nyhetsbrev från Utbildningsdepartementet in i mailboxen. ”Jan Björklund presenterar åtgärder för minskad administration för lärare” löd titeln. Mindre administration är knappast det enda som behövs för att höja undervisningskvaliteten i de svenska skolorna men visst finns det ett samband mellan tid och kvalitet.

 Sofie Andersson
Utredare, utbildnings- och forskningspolitik

Ps. Att titta på en presskonferens om skolresultat och utbildningspolitik kanske inte låter som det sexigaste man kan hitta på en tisdagskväll, även om det bara är trettio minuter. Likväl vill jag verkligen uppmana er att göra det. Schleichers genomgång av hur Sveriges position försämrats (båda i absoluta och relativa termer) och vad det kan bero på är en riktig väckarklocka. Dessutom är det ovärderlig information för alla som tycker att skolan är en fråga som avgör riksdagsvalet.

 

—–UPPDATERAT—–Hårt arbete utan genväg – ledare i DN
Rätt satsningar kan vända skolresultaten – artikel i Svenska Dagbladet
Så ska Sverige förbättra skolan – inslag SR

Share

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *