Tre miljoner offentliga måltider per dag – vilken konsumentkraft!

Jag har tidigare här på bloggen skrivit väldigt positivt om det nya EU-direktivet kring offentlig upphandling som kom i början av året. Har också försökt att koppla detta till att konsumtion av kött med dålig djurvälfärd är ett samhällsproblem samt att legitimiteten för svensk djurskyddslagstiftning (och i förlängningen arbetsmiljön för inspektörer inom tillsynen) undermineras av en offentlig livsmedelsupphandling som inte ställer hårda djurskyddskrav.

Det var därför väldigt upplyftande att vid seminariet ”Upphandling av livsmedel: Hur kan det svenska djurskyddet gynnas?” få alla mina förhoppningar bekräftade av experter på juridiken kring livsmedelsupphandlingar. Hela panelen; varav en var Mathias Sylwan, förbundsjurist vid Sveriges Kommuner och Landsting (SKL); var överens om att det nya EU-direktivet kring offentlig upphandling kommer att leda till mer sociala- och djurskyddskrav i livsmedelsupphandlingar.

Detta är väldigt positivt men det finns en farhåga. Igår gick Miljöstyrningsrådet upp i Konkurrensverket. Alla, utom representanter från Konkurrensverket, var oroliga för att konkurrensaspekterna kan komma att dominera över andra krav framöver trots det nya EU-direktivet. Men mot bakgrund av att samtliga representanter från Konkurrensverket gjorde sitt bästa för att påtala att denna oro var obefogad känner jag mig ändå trygg i att vi kommer att få se offentliga måltider som gynnar en positiv samhällsutveckling framöver i större utsträckning.

Men samtidigt som man blir glad över att detta kan bli riktigt bra och att det är positivt för legitimiteten för djurskyddet, för lantbrukare och för tillsynen i Sverige blir man ständigt påmind om de omfattande problemen med tillsynen i dagsläget. Senast i morse hade Morgonekot ett reportage om den ohållbara arbetsmiljön för livsmedelsinspektörer och för ett par veckor sedan skrev Naturvetarna en debattartikel i ämnet. Dessvärre är inte detta en unik situation för livsmedelsinspektörer utan situationen är även alarmerande för miljö- och hälsoskyddsinspektörer och djurskyddsinspektörer. Här i Almedalen arbetar vi med att bevaka och påverka kring bland annat tillsyn.

Det är också mycket seminarier i Almedalen kring livsmedels-, djurskydds- och miljöfrågor. Jag tror därför att möjligheterna för oss och andra organisationer att få upp dessa frågor på agendan i valrörelsen är relativt goda. Inte minst mot bakgrund av utspel likt det landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C) gjorde igår. Hoppas bara att mina förväntningar infrias på samma sätt som experternas uttalande om det nya  EU-direktivet om offentlig upphandling vid gårdagens seminarium. Jag ska i alla fall fortsätta göra mitt yttersta här i Almedalen för att så blir fallet…

Share

Let’s keep in touch EE!

Det blev som jag befarat på seminariet ”290 nyanser av kommunal korruption” igår. Många kommuner var på plats för att lyssna. Faktiskt var så pass många på plats att jag och drygt 50 personer till blev hänvisade till ett rum bredvid. I rummet hade man ställt upp en tv där seminariet som pågick i rummet bredvid visades. En mycket speciell situation som känns som den endast kan ske i Almedalen. Bäst var när det var dags för frågestund och en kvinna längst fram i rummet reflexmässigt räckte upp handen när moderatorn gav ordet till publiken…hon fick aldrig ordet.

Det var ett mycket bra seminarium och Inga-Britt Ahlenius, f d chef för intern revision på FN, var i sitt esse. Hon är mycket oroad över den situation som råder i många kommuner runtom i Sverige och menade att Göteborgs kommun nog trots allt inte är värst utan att det finns många värre kommuner som man ännu inte känner till. Man får dock inte glömma att det finns många kommuner som det fungerar bättre i och i det här fallet så var Sigtuna representerat som ett gott exempel. Där har man arbetat mycket med värdegrundsfrågor och i kommunen får tjänstemän inte ta emot någon gåva, oavsett värde.

Man lyfte också frågan om jävsproblematik i tillsynsfrågor i viss mån (orsaken till att jag var på plats) och det är precis det som Naturvetarnas rapport kring tillsyn som publicerades för ett par veckor sen sätter fingret på. Ahlenius anser att det behövs en ny kommunallag och en extern revision för att komma tillrätta med problemen i kommuner runtom i Sverige. Roligast på seminariet var annars när en kommunpolitiker i publiken sade att det minsann inte endast är i kommuner detta förekommer utan att det nu senast var en generaldirektör som misskötte sig rejält. Detta som en reaktion på att Ahlenius lyft fram staten, och den externa revisionen där, som ett föredöme. Ahlenius svar på detta var att man skulle fundera på var denna person hade fått sina värderingar…i en kommun i Sverige där denne arbetat som tjänsteman i många år innan tjänsten som generaldirektör. Hon avslutade med ”I rest my case”. Klockrent!

Efter detta seminarium kring den inneboende problematiken i hur kommuner är organiserade i dagsläget gick jag och pratade med landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C). Det var intressant, även om det var väldigt nedslående, att höra honom säga att han inte kan se några egentliga problem med tillsynen i dagsläget. Vår nyligen publicerade studie motsäger detta påstående rätt rejält och seminariet innan gav mig dessutom rätt mycket stöd i att det ändå är mer problematiskt än vad landsbygdsministern vill ge sken av i många kommuner runtom i Sverige. Men Erlandsson är väldigt öppen för att diskutera frågorna och när jag kommer hem från Almedalen ska jag skicka honom vår rapport…för han kan ju inte ha läst den innan mot bakgrund av hans uttalanden.

Vi får ta ett nytt snack när vi är åter från Almedalen för nu har jag ett ansikte på EE (vi är på smeknamnsbasis numera) och vet vem han är…eller vänta, det kanske var tvärtom förresten…

Share

Lämna inte tillsynen vind för våg!

Naturvetarna har precis släppt en rapport om arbetsmiljön för våra inspektörer runtom i landet. Vi organiserar bland annat inspektörer inom miljö- och hälsoskydd och livsmedelskontroll på kommuner och inom djurskydd på länsstyrelser. Dessvärre visar vår rapport, som är resultatet av två enkätundersökningar under senhösten 2012, att arbetsmiljön är oacceptabel för våra inspektörer.

Hot, våld och jävsproblematik är vardag för många av inspektörerna. Brist på resurser är också en fråga som sticker ut och inom kommunal tillsyn ser man att det skiljer sig mycket åt mellan storlek på kommun (större=bättre och mindre=sämre) samt hur tillsynen är organiserad. Det enda positiva som går att lyfta fram i rapporten är att tillsynen verkar fungera bättre i kommunalförbund, de allra största kommunerna och i kommuner där tillsynsuppdraget har fått en framträdande roll i en egen nämnd och/eller förvaltning för verksamheten.

Det är samtidigt precis detta som är det stora problemet, förutom den ohållbara arbetsmiljön självfallet. Det finns alltför stora variationer i hur tillsynen bedrivs runtom i Sverige och vår undersökning visar detta tydligt i kommuner. Sjöstrandsutredningen – om statens framtida regionala förvaltning – har å sin sida satt fingret på att exakt samma situation råder för tillsynen på länsstyrelserna. Slutsatsen kan bara bli en enda: tillsynen är inte likvärdig runtom i Sverige! Detta påverkar förutsägbarheten och likabehandlingen inom rättstillämpningen negativt, vilket är förödande för trovärdigheten för den tillsyn som vi granskat.

Naturvetarna anser att situationen är oacceptabel för dessa professioner när det gäller hot och våld. Vi kommer att ställa krav på arbetsgivare att ha en beredskapsplan mot hot och våld på plats som används aktivt. Naturvetarna anser att en arbetsgivare alltid ska anmäla hot och våld som rör arbetet och vi kommer att arbeta för att inspektörer får ett utökat skydd i sin tjänsteutövning. Vidare anser vi att en statlig utredning bör tillsättas omgående som fokuserar på hur en likvärdig, lärande, funktionell och effektiv tillsyn inom dessa områden kan uppnås.

Rapporten sammanfattar egentligen på ett väldigt enkelt sätt vad vi har hittat men om man inte orkar läsa hela rapporten kan man istället läsa denna debattartikel i UNT där vi har komprimerat våra fynd och slutsatser ytterligare.

Share

Småskalig likvärdighet!

Naturvetarna efterfrågar likvärdighet i tillsynen i Sverige. Varför jublar vi då inte åt det här pressmeddelandet från Landsbygdsdepartementet som precis damp ner i min inkorg i Outlook under förmiddagen? Bakgrunden är att helhetsgreppet saknas.

I denna åtgärd, som ska träda i kraft den 1 januari 2014, tar Livsmedelsverket över kontrollen av bland annat småskaliga charkuterier och mejerier från kommuner. Regeringen hävdar att det leder till en mer likvärdig livsmedelskontroll i Sverige. Det må så vara, och det är naturligtvis bra, men det är en småskalig likvärdighet.

Man måste ta ett samlat grepp kring tillsynsområdena djurskydd, miljö- och hälsoskydd och livsmedelskontroll. Naturvetarna släppte just ett pressmeddelande om detta som ett svar på regeringens beslut. Det jag skriver i pressmeddelandet är att om regeringen menar allvar med att tillsynen ska vara likvärdig är det dags att man tar ett helhetsgrepp. Likvärdighet på en stor skala kan endast uppnås om man utreder hela kedjan, även Livsmedelsverket och Jordbruksverket som tidigare har fått utstå hård kritik. En enhetlig utredning utan förutfattade meningar om några snabba lösningar, vare sig organisatorisk eller genom flytt av enstaka områden, är en nödvändighet för en samlad och likvärdig tillsynsverksamhet.

Även om kontrollen blir mer likvärdig genom en flytt till Livsmedelsverket kan man verkligen ifrågasätta på vilket sätt. Livsmedelsverket har som sagt kritiserats tidigare för den kontroll man idag ansvarar för och av de myndigheter som befinner sig på nivån under i livsmedelskedjan, alltså kommuner, för stora brister även i denna roll. Det gör att man blir lite orolig för att det blir en likvärdighet på samma sätt som för djurskyddet när det gick över till länsstyrelsen där antalet kontroller drastiskt minskade även om de nu görs mer på samma sätt.

Det är bra att regeringen börjar prata likvärdighet men som sagt så måste man om man menar allvar med detta genomföra en enhetlig utredning, utan förutfattade meningar om några snabba lösningar, kring djurskydd, miljö- och hälsoskydd och livsmedelskontroll. I en sådan utredning måste alla delar och alla myndigheter i dessa tillsynskedjor analyseras. Alla kompetenta människor  som arbetar med tillsyn runtom i landet på alla nivåer och i alla olika myndigheter förtjänar att denna fråga tas på allvar och utreds därefter, inte att man gör punktinsatser och halvmesyrer lite här och lite där.

Share

Spela inte sjumanna med tillsynen

Jag skrev ett pressmeddelande på det här temat igår men det fina med en blogg är att man, om man så önskar, kan lägga ut texten lite…och det tänkte jag göra nu.

Inom politiken blir det ofta så att ju starkare opinionens vindar blåser desto snabbare springer man. Problemet är att man i dessa fall ofta springer helt planlöst och lite som när barn spelar sjumannafotboll. Alla följer ”opinionsbollen” var den än tar vägen. Det är väldigt gulligt när små barn spelar fotboll och alla springer efter bollen till ett hörn av planen men det är inte fullt så tilltalande på den politiska arenan. Ingenting blir i regel bättre av att man jagar efter bollen inom politiken. Konsekvenserna kan bli förödande om man spelar opinionen i händerna och genomför förändringar utan att först ha gjort en noggrann analys.

När det gäller köttskandalen blåser opinionsvinden för närvarande hårt. Opinionen kräver att någonting görs men då kan man faktiskt kräva av politiker att de inte föreslår någon ”quick fix” utan att de tar ett samlat grepp och är strategiska. Man måste utreda hela livsmedelskedjan grundligt! Det jag syftar på är att landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C) häromdagen gick ut i Ekot och uttalade sig om att regeringen överväger att centralisera all kontroll av köttproduktionen mot bakgrund av den senaste tidens köttskandaler. Lite vag var han allt men nog lät det som att han tänkte sig att man bara skulle flytta över all tillsyn till Livsmedelsverket rakt av.

Problemet med detta resonemang är att hela kedjan behöver granskas. Livsmedelsverket är en del av hela livsmedelskedjan och måste analyseras precis som alla andra kontrollmyndigheter. Naturvetarna gick för ett par veckor sedan ut och slog ett slag för en renodlad statlig tillsynsmyndighet men vi anser självfallet att frågan ska utredas grundligt först oavsett vår ståndpunkt. Som en del av opinionsvinden är det också viktigt för oss att understryka att vi inte vill driva på något som går fort och blir fel.Om förändringar ska ske ska de vara till det bättre för våra medlemmar. Fokus bör naturligtvis skifta till vad som ska vara det centrala för regeringen, nämligen att tillsynen i samhället ska vara likvärdig, förutsägbar, resurseffektiv och rättssäker. Detta gäller livsmedelskontroll men det gäller också all annan tillsyn i samhället.

En utredning bör därför tillsättas som breddar sitt angreppssätt. Förutom hela livsmedelskedjan bör man också lyfta blicken och undersöka andra tillsynsområden som är lämpliga för ändamålet. Det är till exempel svårt att bryta loss livsmedelskontroll från miljö- och hälsoskyddstillsyn som helhet då de är så nära sammankopplade. Icke att förglömma är också djurskydd som per automatik borde ingå om man ska titta på hela livsmedelskedjan men som är värt att extra poängtera i detta sammanhang. Naturvetarna, som har medlemmar som arbetar med tillsyn över hela Sverige, skulle med glädje delta i en referensgrupp i en sådan utredning.

Oavsett om man finner att en omorganisering av tillsynen ska ske eller inte måste en framtida organisation säkra en likformig tillsyn över hela landet där det inte finns risker för otillbörlig påverkan eller intressekonflikter. Vidare måste en framtida organisation vara lärande, funktionell och effektiv. Med en sådan organisation står sig tillsynen tryggt förankrad i de grundvalar som bör genomsyra den – likvärdighet, förutsägbarhet, resurseffektivitet, rättssäkerhet – om opinionens vindar återigen skulle börja blåsa starkt!

Jaga inte boll, lyft blicken, bredda spelplanen och kom in i matchen…

Share