Den svenska modellen har vind i seglen – kom ombord!

Det känns som att det råder positiva vibbar kring den svenska modellen för tillfället. Kul, inte specifikt för att man själv arbetar på ett fackförbund och inte heller främst för att den svenska modellen bygger på kollektivavtal och en hög anslutningsgrad till fackförbund. Nej, det är kul för att det är alltfler unga som inser vikten av att vara med i ett fackförbund. Det är framförallt kul för det innebär att det är alltfler unga individer som ökar sina förutsättningar att få ett bra arbetsliv. Nu fokuserar denna artikel i DN iofs på Stockholmare men trenden är enligt texten densamma i hela Sverige.

Bakgrunden till att alltfler yngre går med i fackförbund är att alltfler inser medlemsnyttan men också då arbetsmarknaden upplevs som alltmer otrygg. Det första är naturligtvis väldigt positivt medan det andra inte känns lika positivt. Att det finns en del arbetsgivare som inte tecknar kollektivavtal och erbjuder dåliga villkor talar i viss mån emot hela min grundtes i detta blogginlägg. Men ju fler som är anslutna till fackförbund, desto större är också möjligheten till påverkan om att företag ska teckna bra kollektivavtal.

Dessutom är det heller ingen nackdel att regeringen nu tittar närmare på ”Upphandling och villkor enligt kollektivavtal” utifrån Europaparlamentets direktiv om upphandling som kom förra året (där det lyfts fram att krav kan ställas på miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter i upphandlingar). Jag är hoppfull att trenden med alltfler unga som blir medlemmar i fackförbund, inte minst i Naturvetarna:), åtföljs av att de få arbetsgivare som inte har kollektivavtal i dagsläget tecknar det omgående. Det finns en stor nytta med kollektivavtal för båda parter.

Apropå nytta så blir man väldigt glad när det dyker upp såna här webbsidor som på ett enkelt sätt kan förklara vikten av kollektivavtal. Sidan sattes i drift igår och på den kan man ta reda på vad kollektivavtalet kan vara värt i pengar vid olika händelser i livet. Tycker man ändå att den är för avancerad och vill ha en kort lathund innan man börjar använda den kan man läsa denna artikel i DN om saken. Vill man läsa mer om vikten av att vara med i ett fackförbund behöver man inte titta långt bort…utan då kan man titta in på Naturvetarnas hemsida…och här är som av en händelse en länk till sidan där man blir medlem.

Tillsammans är vi starka då vi kan blåsa än mer vind i seglen på vår skuta där individen alltid är i fokus. Alla som vill får följa med på resan men inte för min eller något fackförbunds skull utan bara för ens egen skull utifrån nyttan och tryggheten det innebär för en själv i arbetslivet. Är du inte med? Kom ombord!

Share

Det är sjukt!

När jag var hemma och vabbade i fredags så dök en första artikel upp på SvD:s brännpunkt om a-kassan. Den här gången var det från S-representanter i Socialförsäkringsutredningen och den går i praktiken ut på att a-kassan ska vara en omställningsförsäkring för de som hamnar utanför arbetsmarknaden. Verkligen!? Det kanske inte känns som något revolutionerande att påstå direkt. Men intressant är att man i artikeln skriver att de låsningar som tidigare har funnits i utredningen nu har släppt och att man ser en lovande utveckling och öppning i diskussionerna. Det är väldigt glädjande då det krävs en långsiktig politisk lösning som alla partier är med på, som jag tidigare har skrivit om på bloggen vid både ett och två tillfällen. Sen att den här debattartikeln dök upp ett par dagar senare visar väl i och för sig att man inte riktigt är i mål ännu.

Men det jag framför allt tog fasta på är att man i artikeln pratar om att höja taket i försäkringen så att de flesta löntagare har sin inkomst försäkrad och får ut 80 procent av sin tidigare lön i ersättning. Det är så klart väldigt bra och det borde självfallet innefatta alla, inte bara de flesta, då arbetslöshetsförsäkringens legitimitet kraftigt undermineras om den inte är likvärdig för alla. Sedan gjorde Saco:s studentråd ett bra inspel i debatten om att S-politikernas syn på a-kassan är för snäv. Studentrådet påpekar, med all rätt, att de som efter sina högskolestudier kommer ut i arbetslöshet inte har något skydd för närvarande. De är också utanför arbetsmarknaden, vill komma i arbete och borde med all rimlighet omfattas av någon form av socialt skyddsnät. Studentrådet öppnar upp för att detta kan vara en annan lösning än a-kassa, t.ex. att få låna pengar från CSN för att söka jobb efter examen.

Svaret lät inte vänta på sig utan igår kväll kom S-representanterna i Socialförsäkringsutredningen med sitt svar på Sacos studentråds artikel. De håller fast vid att a-kassan ska vara en omställningsförsäkring för de som har arbetat och hamnar utanför arbetsmarknaden. Det är ok att driva den linjen om man i Socialförsäkringsutredningen tittar på andra alternativ för att ge studenter bättre skydd. Det är därför glädjande att läsa följande slutkläm i artikeln: ”För oss är det oacceptabelt att den som studerar idag inte har ett fungerande socialförsäkringsskydd och det borde vara en prioriterade fråga för socialförsäkringsutredningen att lösa. Utbildning är en viktig investering för såväl individens som samhället och det ligger därför i allas vårt intresse att så snart som möjligt få fram ett bättre fungerande skydd, inte minst vid sjukdom.”

Visst låter det lovande om det inte vore för att ”borde” och ”bör” används och då vi, trots den första debattartikelns formuleringar om att man ser lovande tendenser och öppningar, ser att politikerna inte direkt är överens kring dessa frågor. Ett SKA hade varit mer på sin plats. Det SKA vara en prioriterad fråga för Socialförsäkringsutredningen och vi (som politiker som kan styra över sådant genom att vi dels är med i utredningen och dels kan lägga motioner om olika saker som vi anser SKA genomföras) SKA se till att det blir så! Det hade varit ett ställningstagande som jag hade varit mer nöjd med än ett vanligt mjäkigt ”borde” och ”bör” i rubriken till artikeln (oavsett opposition eller inte). Ett borde utlovar ingenting och som sagt utifrån hur lite överens man trots allt verkar vara inom Socialförsäkringsutredningen, trots utfästelserna om något annat, är ett borde dessvärre inte värt mycket alls. Med all respekt för om man är i opposition eller inte så sitter man som sagt med i en parlamentarisk utredning och då ekar borde väldigt tomt.

Samtidigt sätter de ju fingret på sjukdom i sin slutkläm och visst har de rätt. Det är sjukt som det är nu på så många sätt…och då pratar jag inte främst om mina sjuka barn därhemma och att det kliar lite också i min egen hals. Det är sjukt att man som student inte har råd att bli sjuk, det är sjukt att man som student inte kan vabba på samma villkor som jag som anställd gör…det är helt enkelt bara sjukt att vi har ett sådant sjukt socialförsäkringssystem när det är så viktigt för samhällets framtid att Sverige kan konkurrera med kompetens och driver en studielinje. Låt inte Socialförsäkringsutredningen mynna ut i en halvmesyr, ta ansvar!

Ps. Vill du veta mer om Saco studentråds studielinje så kan du ta del av det här. Ds

Share