Paradoxalt om psykosocial arbetsmiljö

Har precis skickat in Naturvetarnas svar på remissen Förslag till föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna från Arbetsmiljöverket. Du har väl inte slutat läsa (för att det är världens längsta namn på remissen)? För det är verkligen ett viktigt förslag som vi tillstyrker även om vi önskar ett par förtydliganden då vi tror att det krävs för att målsättningen ska uppnås. Målsättningen att verkligen ta tag i psykosociala arbetsmiljöproblem (bland annat hot- och våldsproblematik) och att sjukskrivningar som en följd av detta inte ska öka är annars bara att applådera. Till våra medlemmar som arbetar på Arbetsmiljöverket vill jag bara säga, bra jobbat med det här förslaget och överlag. Ni gör ett otroligt viktigt arbete i samhället!

En av de största styrkorna med föreliggande förslag är att man har lyckats koppla resursfrågor till psykosocial arbetsmiljö. Bland annat gör man detta kring starkt psykiskt påfrestande arbeten där man rekommenderar dubbelbemanning  och en minskad arbetsmängd. Även när det gäller illa utformade eller dåligt fungerande IT-system gör man kopplingen att det kan leda till ohälsa, då ett dåligt IT-system kan leda till resursbrist (tar mycket tid i anspråk) vilket i sin tur leder till stor stress. Dålig IT dödar en god arbetsmiljö…typ. Att problemen med psykosocial arbetsmiljö ökat i samhället under senare år konstateras också i underlaget som medföljer remissen.

Paradoxalt då när man läste följande artikel i DN i förra veckan. I artikeln konstateras att Sverige numera (efter minskade resurser) har 0,6 arbetsmiljöinspektörer per 10.000 arbetstagare, vilket är långt under ILO:s rekommendation. Av förklarliga skäl blir därför arbetsmiljöarbetet i Sverige lidande konstateras i artikeln. Inte utan att man börjar fundera på arbetsmiljön för arbetsmiljöinspektörer på Arbetsmiljöverket. Resurser kommer alltid att vara en aktuell fråga inom offentlig sektor men hur naivt är det inte att tro att föreskrifter utan ordentlig uppföljning ska fungera. As if!

Som sagt, en oreserverad hyllning till alla arbetsmiljöinspektörer och andra på Arbetsmiljöverket samt en stilla (partipolitiskt obunden) önskan till politiker så här i juletid…i rimform…så klart. Om ni i arbetslivet vill folks väl och ve borde ni nog kunna inse att mer resurser till en och annan mer arbetsmiljöinspektör inte är en fråga som bör leda till partipolitiskt käbbel utan snarare vara något som ni alla kan använda i valkampanjen som skrävel.

If there’s a will there’s a way. Fixa tack!

Share

Google ur ett fackligt perspektiv

Det här inlägget genererar nog fler frågor än svar. Därför bjuder jag in er som läser detta att dela med er av era tankar.  Jag ser fram emot diskussionen, för efter att ha läst Vinnova-rapporten ”Googlemodellen – företagsledning för kontinuerlig innovation i en snabbföränderlig värld” är min stora fråga hur världen skulle se ut om fler organisationer var som Google?

Hanteringen av personalen är a och o för Google. Personalavdelningen har en central roll och förväntas frigöra medarbetarnas kreativa potential samt utveckla organisationsstrukturen och prestations- och incitamentssystem som underlättar för medarbetarna att förverkliga företagets och sina egna mål. Ett mått på hur seriöst man tar detta arbete är att man till personalavdelningen rekryterar högt kvalificerade personer som doktorerat på organisationsutveckling. Finns det någon svensk organisation som tagit HR till denna nivå?

Jag roar mig med ett litet tankeexperiment och funderar på hur annorlunda världen skulle se ut om alla våra motparter vore så här kunniga och medvetna. Kanske skulle vi som facklig organisation då kunna fokusera mer på att utmana och inspirera istället för att släcka bränder? Egentligen är ju den fackliga affärsidén snarlik Googles: ”Att skapa världens bästa företag att arbeta i”.

Företagskulturen är central för Google. De har till och med en egen kulturchef med ansvar för att se till att kulturen verkligen genomsyrar hela organisationen. Personalen får ständig återkoppling i form av uppmuntran när de agerar i linje med företagskulturen och korrigeras om de bryter mot normerna. När det behövs, utses en person som mentor för att ge stöd. Det här med att ha svåra samtal eller att våga ta upp saker som inte fungerar tycks vara en framgångsfaktor för Google och ersätter i mångt och mycket regler, rutiner och processer. Istället försöker de skapa förutsättningar för individen att självständigt fatta beslut och agera i linje med företagets värderingar.

Jag har själv erfarenhet av att coacha medlemmar inför löne- och utvecklingssamtal. Dessa samtal skulle kunna vara ett steg på vägen mot att skapa självständiga individer som förstår vad som krävs av dem. Tyvärr möter jag fortfarande alldeles för många medlemmar som upplever att de inte får en större förståelse av vilka förväntningarna är eller hur de kan bidra till att uppfylla verksamhetens mål.

Naturvetarna återkommer ofta till är att lönekriterierna ska vara kända. Självklart och viktigt för att åstadkomma en känsla av rättvisa och trygghet. Om medarbetarna inte vet vad som premieras är det naturligtvis otroligt svårt att känna sig trygg och våga agera utan att först fråga närmaste chef. Jag undrar i mitt stilla sinne hur många av Naturvetarnas medlemmar som egentligen känner till sin verksamhets lönekriterier?

I rapporten diskuteras även arbetstid och stress. Google är känt för 70-20-10-regeln, dvs. att ägna 70 procent av tiden åt kärnverksamhet, 20 procent åt sådant som är relaterat till kärnverksamheten och 10 procent av tiden åt annat. I praktiken visar det sig att det som inte är kärnverksamhet ofta utförs av medarbetarna på fritiden, vilket de inte alls har något emot eftersom de är passionerade för uppgiften och helt enkelt inte kan låta bli. Ur fackligt perspektiv är det svårt att argumentera för att medarbetare ska arbeta utöver den faktiska arbetstiden. Det finns också risker med detta i form av utbrändhet och en minskad förmåga att vara närvarande förälder och partner, samt behålla vänner utanför arbetet. I rapporten antas det att Google är en organisation där medarbetarna i mindre grad än i andra organisationer upplever stress på grund av att arbetsmiljön är begriplig, arbetet meningsfullt och möjligheten att utveckla självförtroendet är goda. Om det verkligen är så får framtida forskning visa.

Till sist, Googles kärnverksamhet är teknik och därför är ingenjören kung. Tumregeln säger att hälften av alla anställda ska vara ingenjörer och det har framför allt varit dessa som premieras. I organisationen finns det dessutom en utbredd tro på fakta och saklighet. De beslut som kan grundas på fakta ska grundas på fakta och alla beslut ska kunna motiveras sakligt. I linje med detta skulle vårdpersonalen vara kungar inom landstingen och lärarna i skolan. Hur skulle världen se ut då?

Hoppas att detta kan stimulera till diskussion i påsk!

Share

Hylla den som hyllas bör, dags för skyddsombudens dag!

Den 23 oktober uppmärksammar Saco skyddsombud genom Skyddsombudens dag, för att synliggöra skyddsombudens viktiga uppdrag. En av de frågor som skyddsombud kan arbeta med, i samverkan med arbetsgivaren och lokala fackliga organisationer, är förebyggande åtgärder när det gäller hot och våld. Eftersom detta, som jag skrivit om vid upprepade tillfällen, numera förekommer i en allt större omfattning på nätet för flera av våra professioner är det en komplex fråga.

En svår men också otroligt inspirerande utmaning för de skyddsombud som berörs av detta, där de självfallet också behöver få stöd från Naturvetarna och Saco. Skyddsombud kan göra en väldigt stor insats när det gäller detta och hur arbetsgivare hanterar dessa frågor. Karin Fristedt, arbetsmiljöutredare på Saco, har redan uttryckt väldigt väl i ett blogginlägg, som jag citerar här nedan, det oerhört viktiga arbete som skyddsombud gör.

”En betraktelse över livet ger bilden av att det som fungerar märker man inte så mycket av. Vi förväntar oss att bussen ska komma i tid och när den är försenad blir vi upprörda. På samma sätt förväntar sig nog de flesta av oss att i 2000-talets Sverige ska vi ha kommit så långt, att arbetsmiljön på våra arbetsplatser är god, eller åtminstone tillfredsställande. Och många gånger är ju så fallet. Men inte alltid.

Uppdraget som skyddsombud är ett av de viktigaste förtroenden man kan få av sina kollegor. Det är arbetsgivaren som har ansvar för arbetsmiljön men arbetsmiljöarbetet ska bedrivas tillsammans med arbetstagarna och deras representanter, skyddsombuden. Kanske tycker du inte alltid att ert skyddsombud märks, och när han/hon gör det, kommer med en del svåra frågor. Kanske en sådan där undersökande och pådrivande person. Men, det är ju just det som är skyddsombudets uppdrag.

Att se till att allt rullar på, i den eviga cirkeln av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att se till att arbetsgivaren undersöker, riskbedömer, åtgärdar och följer upp – allt det som krävs för att du och dina kollegor ska få en bra, säker och tillfredsställande arbetsmiljö. Det är alltså av stor betydelse att skyddsombuden får bra förutsättningar och verktyg för att utföra sitt uppdrag…

…alla har vi glädje av ett duktigt skyddsombud; arbetstagarna, den fackliga organisationen och inte minst arbetsgivarna. Nu är det dags att synliggöra våra hjältar i det fördolda – skyddsombuden!”

Fokus för Skyddsombudens dag är en föreläsning som hålls på Saco under förmiddagen den 23:e, men som även kan följas på Saco play, om kontorets och arbetets inverkan på hälsa och produktivitet. Föreläsningen bygger på ett projekt som Stressforskningsinstitutet genomfört kring dessa frågor. Alla skyddsombud är självfallet välkomna men även andra som har ett intresse för arbetsmiljöfrågor.

Share