Dela din lön & vinn i längden

Är du med i ett Saco-förbund? Bra, då kan du fortsätta läsa. Det här gäller nämligen en exklusiv förmån som endast är förbehållet medlemmar i ett Saco-förbund. Chansen att svara på den årliga löneenkäten! Det är en möjlighet att dela med sig av sin lön som man inte bör gå miste om.

Är det för uppenbart att jag försöker sälja in årets löneenkät från Naturvetarna? I din inkorg inom kort om du har en registrerad e-postadress hos förbundet och har uppgivit att du är yrkesverksam. I år kan du också nå enkäten via Mina sidor och den tar endast ett par min…Är du inte medlem i ett Saco-förbund ännu? Inga problem, är du t.ex. naturvetare och vill svara på Naturvetarnas löneenkät så håller vi den nu öppen i en dryg månad framöver. Du hinner bli medlem. Andra förbund inom Saco-federationen har också skickat eller kommer att skicka ut sin löneenkät här i dagarna.

Det här är faktiskt en orsak så god som någon att bli medlem i ett Saco-förbund. Genom att svara på enkäten har man en unik möjlighet att påverka inputen i lönestatistiken samtidigt som man har alla möjligheter att få en väldigt användbar output. På andra sidan får man nämligen tillgång till Sveriges bästa lönestatistik i Saco Lönesök och det kan vara nog så bra att ha tillhands när det är dags för första jobbet, när man ska byta jobb till en annan sektor m.m.

Det här, såväl inputen som outputen, är en viktig medlemsförmån som jag av en händelse vill slå ett slag för just nu. Eftersom vi alltid ligger steget före (före regeringen i det här fallet, som idag tillkännagav en satsning i budgeten på arbetsmiljöarbete) har vi också under en tid arbetat fram frågor kring arbetsmiljön, med avseende på hot- och våldsproblematik, som kan besvaras i årets löneenkät från Naturvetarna…

För dig som är medlem i Naturvetarna, om du inte redan har lämnat den här texten och gått in och svarat på löneenkäten, har nästa steg (om än så litet, då det bara tar ett fåtal minuter) i ditt liv just utkristalliserats. Svara på löneenkäten nu…tack!

Ps. Nämnde jag förresten att statistiken även används för att göra löneanalyser som driver och utvecklar löneprocessen och att enkäten lätt går att besvara i din smartphone, på din surfplatta eller på din dator? Ds.

Share

Glädjande och skrämmande om den svenska arbetslösheten

Häromdagen var jag på ett seminarium anordnat av Akademikernas a-kassa (AEA) om den svenska arbetslösheten och omvärldens inverkan på densamma. Det började bra…med en riktigt god lunch…och det blev bara bättre med väldigt intressanta föredragningar. Tord Strannefors, prognoschef på Arbetsförmedlingen, inledde med att hålla ett inspirerande anförande om arbetslösheten och vilka olika faktorer som påverkar den. Nej, det var inte bara jag som fann det intressant utan även mina kollegor som inte är ”arbetsmarknadsnördar” fann det också, om inte njutbart så kanske i alla fall, acceptabelt.

Dessutom var det glädjande positivt att höra hur Strannefors förutspår att den svenska arbetsmarknaden kommer att utvecklas under de kommande åren. Nu var det inte taget ur luften heller. Han hade nämligen rejält på fötterna i sin positiva syn på den svenska arbetsmarknaden framöver. Vi matades med BNP-siffra efter BNP-siffra, arbetslöshetssiffror från omvärlden staplades på hög och indexen för alla marknader som är relevanta för Sverige avlöste varandra. Ett halleluja-moment som sagt.

Det följdes av att fokus sattes på hur signalerna i ekonomin och de olika konjunkturindexen ser ut för Sverige. Strannefors förutspår en vändning i konjunkturen redan i det fjärde kvartalet och inte blir det sämre nästa år. 2015-16 förutspår han en arbetskraftsbrist inom bland annat teknik, hälso- och sjukvård och industrin. En prognos blir ju aldrig mer än en kvalificerad gissning baserat på olika informationskällor…men med så mycket positiva signaler kände man sig nästan lite frälst. Det går bra nu!

Sen kom det dystra som vi ändå måste prata om, den nuvarande arbetslösheten. Den är ju dyster i sig, även om Strannefors lyckades nyansera även denna bild (vad man mäter, t.ex. studerande som är inskrivna, har viss betydelse), men det som var extra tråkigt att höra är att det är 1/5 av de akademiker som är inskrivna på Arbetsförmedlingen som har varit utanför arbetsmarknaden i mer än ett år. Det är väldigt problematiskt och nu ska man försöka titta närmare på gruppen och se vad som kan förklara detta. Arbetsförmedlingen har redan tittat på olika utbildningsinriktningar men inte hittat något samband och nu ska man analysera åldersstrukturen bland annat.

Det som kom härnäst gjorde dock att jag började ifrågasätta alla siffror kring den svenska arbetslösheten som vi hade matats med under eftermiddagen. AEA hade nämligen ett pass om den nya hanteringen av aktivitetsrapporter hos Arbetsförmedlingen och de nya reglerna kring a-kassan som är kopplat till detta. Under de två månader som den nya hanteringen funnits, september och oktober, har AEA fått 6 119 meddelanden från Arbetsförmedlingen.

Bara i oktober fick man 4103 meddelanden, av dessa rörde ca 2 500 personer som inte sänt in sin aktivitetsrapport i tid. Av dessa var ca 1 000 inte aktuella för ersättning av olika orsaker. 1000/2500 ger 40 procent men här kommer den riktiga chocken. Av de återstående ärendena, 1 600 stycken, skrev AEA av 1 215 ärenden. Detta för att dessa individer för tillfället inte är arbetssökande utan arbetar eller studerar. Det innebär att 76 procent av dessa indivder är felregistrerade hos Arbetsförmedlingen.76 procent, smaka på den siffran! Nu gäller ju detta endast AEA men tänk om en liknande felmarginal finns på andra håll i statistiken…då blir man lite tveksam.

Men även detta är ju faktiskt en positiv signal då det tyder på att arbetslösheten, åtminstone bland akademiker, kanske inte är så hög som den officiella statistiken ger sken av…hur är det t.ex. med den där 1/5 som varit utanför arbetsmarknaden i mer än ett år. Kan vi verkligen vara säkra på att de fortfarande är arbetslösa?

Share

Är kvinnliga naturvetare bättre på autoreply?

Är kvinnliga naturvetare bättre på autoreply eller är våra medlemmar (såväl kvinnor som män) som folk är mest? För närvarande har vi vår löneenkät 2013 ute och när jag skickade iväg enkäten via mejl för två veckor sedan fick jag en massa automatiskt genererade svarsmejl (autoreply) till vår enkätlåda. Många mejl var information om att enkäten hade fastnat i spamfilter eller på annat sätt inte kunde levereras. Jag får slita mitt hår under de närmaste veckorna för att försöka förmå medlemmar att uppdatera sina e-postadresser och att öppna upp spamfilter runtom i Sverige på glänt för löneenkäten.

Det damp också ner en hel del mejl om att många av de som hade fått enkäten skickad till sig inte var på plats på kontoret. Jag gav mig på den lilla nätta uppgiften att sätta mig ner och räkna hur många autoreply som innehöll ett meddelande om att medlemmen i fråga är föräldraledig för närvarande. Dessutom delade jag upp dessa utefter om det var kvinnor eller män som hade denna hälsning i sin autoreply. Väldigt ovetenskapligt men det var ändå en intressant observation tyckte jag…så intressant att jag vill dela den här…

Inte minst vill jag dela den då jag häromdagen var på ett seminarium om jämställdhet och lön anordnat av Medlingsinstitutet. Naturligtvis diskuterades föräldraförsäkringen och uttaget av föräldrapenning för kvinnor och män under debatten. Mitt lilla nedslag visade att 0,20 procent av männen i urvalet var föräldralediga jämfört med 0,53 procent av kvinnorna. Om man nu utgår ifrån att kvinnor och män är lika duktiga på att sätta autoreply på sin mejl vill säga, vilket jag nog tror att vi ändå får utgå ifrån. Vad säger då det här? Om inget annat så ger det i alla fall en indikation på att Naturvetarnas medlemmar nog är som folk är mest, det vill säga att kvinnor tar ut mer föräldrapenning än män….eller om man så vill att män tar ut mindre föräldrapenning än kvinnor.

Vid en närmare granskning av dessa autoreply kunde man också se att längden på föräldraledigheten i regel skilde sig åt väsentligt mellan männen (kortare perioder) och kvinnorna (längre perioder). När det gäller detta med lön är det dock så att studier visat att uttagen inte är kopplade direkt till lön (alltså att den som har lägre lön tar ut mer föräldrapenning)…i alla fall inte om man får tro statistiken. Det har som mycket annat att göra med normer och värderingar som genomsyrar samhället mer än något annat. Studier visar också att kvinnor som kollektiv straffas, karriär- och löneutvecklingsmässigt, för uttag av föräldraledighet.

Annars fokuserade mycket av paneldiskussionen häromdagen på individuell lönesättning. Sveriges Ingenjörer, som förespråkar en lokal och individuell löneprocess precis som Naturvetarna, har tittat på skillnader i ingångslön mellan nyutexaminerade kvinnor och män. För ett par år sedan var skillnaden 1 500 kronor och vid den senaste mätningen var den 44 kronor till förmån för männen.  Enligt Medlingsinstitutet omfattas 90 procent av arbetstagare numera av kollektivavtal med lokal, individuell och differentierad lönebildning. Löneskillnaderna mellan män och kvinnor har också minskat och andelen kvinnliga chefer har ökat sedan 2005 enligt Medlingsinstitutet. Samtidigt konstaterade Akademikerförbundet SSR, som bland annat organiserar socionomer, att t.ex. socialt arbete som är ett kvinnodominerat arbetsområde värderas annorlunda jämfört med många andra professioner i samhället med liknande utbildningslängd.

Den stora knäckfrågan verkar föga förvånande återigen ha att göra med normer och värderingar. Hur kommer vi då framåt? Jo, majoriteten (men långtifrån alla) var överens om att man måste stärka den lokala löneprocessen kring individuell och differentierad lönesättning. Jag skriver självfallet under på detta, när man sätter individen i fokus blir det svårare att lönesätta osakligt utifrån förutfattade meningar (normer och värderingar) om kön, bakgrund eller liknande.

En annan diskussion som var uppe var annars detta med hur statistiken används men inte minst hur tillförlitlig den egentligen är. Som av en händelse vill jag därför slå ett slag inte bara för Naturvetarnas löneenkät…”I alla medlemmars inbox för närvarande och hur lätt som helst att besvara i smartphone, på surfplatta eller på sin dator”…

Loneenkat_banner_recycle_350px

Tillsammans lyfter vi naturvetares löner. Svara på löneenkäten!

…utan överhuvudtaget att man besvarar enkäter som på något sätt rör sådana här frågor. För att statistiken ska vara trovärdig måste den vara tillförlitlig!

Share

Lögn, förbannad lögn och statistik?

Huruvida och i så fall vad man ska studera är ett av livets absolut viktigaste beslut.Vilken utbildning man har styr inte bara vad man kan arbeta med. Faktum är att huruvida man har en utbildning eller ej verkar påverka förutsättningarna att få ett jobb överhuvudtaget. Valet av utbildning bör därför göras med omsorg och med utgångspunkt i den kunskap som finns om hur arbetsmarknaden ser ut för olika utbildningsområden. Men ibland är detta lättare sagt än gjort. När Myndigheten för Yrkeshögskolan tidigare i år gick ut och slog på stora trumman för att studenter som gått en yrkeshögskoleutbildning klarar sig bättre på den svenska arbetsmarknaden än dem som gått en traditionell universitetsutbildning var det många som drog efter andan. Nio av tio av yrkeshögskolans studenter får jobb eller startar företag efter avklarad yrkeshögskoleutbildning, sa Pia Enochsson, generaldirektör för Myndigheten för yrkeshögskolan. Fantastiska siffror – om bara de vore korrekta.I gårdagens SvD framkommer nämligen att detta är en sanning med modifikation: den verkliga siffran ligger i själva verket närmare sex av tio än nio av tio. I en rapport som lämnades till YH-myndigheten tidigare i vår framkommer att det ett år efter examen var så många som 40 procent som hade en osäker, svag eller ingen ställning på arbetsmarknaden. 58 procent var så etablerade att de tjänade minst 16 300 kronor i månaden. Som framgår av bilden nedan är motsvarande siffror bland dem som gått en universitets- eller högskoleutbildning 22 respektive 78 procent. Yrkeshögskoleutbildningarna är med andra ord inte alls överlägsna traditionella universitetsutbildningar ifråga om hur fort studenterna får arbete efter examen.

Skillnader i etablering på arbetsmarknaden

Både de siffror som Svd refererar till och de som Pia Enochsson använder sig av kommer från samma undersökning. Men istället för att redovisa allting tillsammans valde Myndigheten för Yrkeshögskolan att ge ut två separata rapporter: en som innehåller de mindre säljande siffrorna och en som ger solskensbild. Ni kan ju gissa själva vilken av rapporterna som använts i offentliga sammanhang…

Att Myndigheten för Yrkeshögskolan gjort en (välvilligt beskrivet) gynnande tolkning och framställning  av resultatet är allvarligt i sig. Svenska myndigheter ska inte syssla med att mörka saker och ting. Ännu allvarligare är emellertid de konsekvenser detta att inte allting redovisas riskerar att få. För den som står inför att välja vad och var man ska studera är ju givetvis budskapet om att ”nio av tio får jobb oerhört lockande, inte minst satt i relation till siffrorna för etableringsgraden bland de universitetsutbildade.

Man kan ibland bli lite trött över tidningarnas rubriksättning som verkar styras mer av jakten på att sälja så många lösnummer (eller klick…) som möjligt än av artiklarnas innehåll men i detta fallet tycks det verkligen finnas skäl för SvD:s Studenter luras av förskönade siffror. Det Myndigheten för Yrkeshögskolan gjort genom att undanhålla både potentiella studenter och beslutande politiker information om hur bra yrkeshögskoleutbildningarna verkligen är faktiskt inget mindre än att luras. De som inte är så förtjusta i statistik använder gärna talessättet ”lögn, förbannad lögn och statistik”. Men statistik är ju varken dåligt eller farligt per se – allting handlar om hur man använder den. Rätt hanterad kan statistik vara ett kraftfullt verktyg som möjliggör helhetsbilder såväl som analyser av generella trender och tendenser. Slarvigt eller t.om. felaktigt hanterad riskerar den emellertid att skapa mer problem än kunskap. Statistik måste därför hanteras med respekt, inte minst när det gäller en så viktig fråga som ungdomars utbildningsval…

Sofie Andersson

Ps. Slutligen kan jag inte låta bli att komma med en liten brasklapp… Visst gör den som ska söka till universitetet klokt i att titta på några av alla de arbetsmarknadsprognoser som finns (titta t.ex. på Saco:s Framtidsutsikter). Men det viktigaste är ändå att välja med hjärtat och att låta frågan om vad man vill syssla med – inte (enbart) hur stor chansen är att få jobb – styra. Detta kräver i sin tur mer djupgående kunskap om arbetsmarknaden och olika yrken än vad statistiken erbjuder. Idag presenteras årets upplaga av Välja Yrke – Sacoförbundens beskrivning av många av alla de yrken som finns på den svenska arbetsmarknaden. Den är ett bra underlag för att göra ett informerat utbildningsval.

Share