Agronomer gör skillnad!

Hur ska vi kunna producera tillräckligt med hälsosam mat på ett miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt? Vad händer med landsbygden när allt fler flyttar in till städer? Hur ska det svenska lantbruket förbli konkurrenskraftigt? Detta är exempel på högst aktuella frågor utan enkla svar.

För att närma sig en ett svar och en lösning på dessa frågor krävs kompetens kring landsbygdsfrågor, lantbruk, ekonomi, miljö och livsmedels. Det krävs kompetens både naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig kompetens. Det krävs den kompetens som agronomer besitter!

När agronomer har en så viktig kompetens kring områden som är flitigt debatterade och intresset är stort för – varför väljer då inte fler att bli agronomer? Vi, initiativtagarna till Agronomuppropet, ställde oss denna fråga och insåg att utmaningen ligger i att så få vet vad en agronom är. Därför bestämde vi oss för att öka kunskapen om vad en agronom är och gör. Agronomer har en bred tvärvetenskaplig kompetens med koppling till lantbruk och livsmedelsproduktion, fokus i utbildningen ligger på livsmedel, husdjur, ekonomi, landsbygdsutveckling eller mark- och växtvetenskap. Det är en stor samverkan och ett stort utbyte mellan de olika agronominriktningarna vilket ger agronomer kunskaper inom fler områden än sin egen inriktning. Agronomutbildningen är unik i dess bredd och dess fokus på att hela tiden försöka se hela bilden. Agronomer kan fungera som en i nuläge saknad länk mellan en mängd olika områden, mellan teori/forskning och praktik, mellan produktion och bevarande och inte minst mellan vetenskapen och politiken.

Genom att vi blir bättre på att lyfta fram och tydliggöra vår kompetens tror vi att agronomtiteln kan bli mer igenkänd, förstådd och eftertraktad. Vi är också övertygade om att fler skulle söka sig till agronomutbildningarna om de visste vad agronomer arbetar med. I dagsläget är de största arbetsmarknadssektorerna för agronomer statliga myndigheter, privata företag, lantbruk, universitet och högskolor. Vanliga arbetsgivare är Sveriges Lantbruksuniversitet, länsstyrelserna, kommuner, Jordbruksverket, Lantmännen och landsbygdsdepartementet. Många agronomer arbetar även som egenföretagare.

Agronomuppropet startade våren 2014 och är ett ideellt projekt under Agronomförbundet, en av Naturveternas professionsföreningar. Agronomuppropet är tänkt att fungera som en plattform för att få agronomer att mötas, bli mer stolta i sin yrkesroll och motiveras till att själva göra åtaganden för att öka kännedomen om agronomers kompetens. Ett åtagande kan handla om allt från att lyfta fram att man är agronom i tal och skrift, till att göra riktade kampanjer för att få fler intresserade av agronomyrket. Genom att många gör lite kommer vi tillsammans göra ett stort arbete som förhoppningsvis leder till att agronomtiteln blir både välkänd och eftertraktad i samhället.

Den 31 oktober arrangerar Agronomuppropet en Fokusdag för att inspirera agronomer och andra intressenter till att känna yrkesstolthet och motivera deltagarna till att själva vilja göra något för att öka kännedomen om deras kompetens. Vi vill att deltagarna ska lämna Fokusdagen med en känsla av att de har ett otroligt viktigt yrke och även känna att var och en faktiskt kan göra något för att öka vetskapen om vad en agronom är och gör. Dagen syftar till att se lösningar och inte bara diskutera utmaningar. För oss är det viktigt att fokus inte ligger på att diskutera vad ”någon” borde göra, utan vem kan göra vad och vad kan du eller jag göra!

AgronomuppropetProfil_150pxInitiativtagarna till Agronomuppropet är Julia Fransson, mark/växtagronom och fältsäljare på RagnSells. Maria Karlsson, livsmedelsagronom och doktorand på institutionen för livsmedelsvetenskap vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Beatrice Ramnerö, snart färdig mark/växtagronom, jobbar som kårordförande på Ultuna Studentkår.

Läs gärna mer om Agronomuppropet och hur vi arbetar på www.agronomuppropet.se och tveka inte att höra av er med funderingar, kommentarer eller om ni vill ha tips för att genomföra en egen kampanj!

Share

Matens pris!

Hur vi producerar maten på vår jord och hur marken bäst används är centrala delar av en agronoms kompetens. Hur vi löser dessa utmaningar i framtiden menar de allra flesta forskare är ödesfrågor. I denna gästblogg tar Sofia Strandberg, ordförande för Agronomförbundet, tillfället i akt att ta upp några exempel på varför agronomers utbildning och kompetens är något att bevara, utveckla och förvalta väl.

Exemplen kommer från Agronomdagen 2013, som hölls den 30 nov på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin (KSLA) i Stockholm. Temat var ”Matens pris” och Agronomförbundet anordnade i år dagen i samarbete med Naturvetana, SLU och KSLA. Vi som var där bjöds på fem korta, men väldigt inspirerande föreläsningar på temat.

Carolina von Schantz (med examen från SLU) berättade om hur TetraLaval med hjälp av ett projekt i Bangladesh utbildat mindre mjölkproducenter i hur de, med små medel, kunde förbättra kornas välfärd och därmed på kort tid öka avkastningen med 80 procent! Producenterna kunde med bättre utrustning sälja mer mjölk till bättre kvalitet och på så vis få mer pengar att handla annan mat till familjen. Kunskapen om hur djurs välfärd kan optimeras för bästa produktion och hur livsmedlen sedan tas om hand på bästa sätt är precis de kunskaperna en agronom kan bidra med.

Vidare talade Patrik Holm Thisner, kvalitets- och inköpsdirektör på McDonalds samt agronom, om hur McDonalds vill ta ansvar från jord till bord och stimulera en ökad nötköttsproduktion i Sverige. Kan de svenska producenterna producera livsmedel med jämn god kvalitet är McDonalds gärna en kund. Kunskaperna om hur vi i Sverige kan odla grönsaker, spannmål och föda upp djur med jämn hög kvalité är också precis de kunskaper en agronom besitter.

En agronom som använder sina kunskaper för att motivera lantbrukare att använda sin mark på bästa sätt är Camilla Persson, som arbetar som växtodlingrådgivare på HIR Malmöhus. Camilla berättade om hur hon i sitt arbete får varje enskild växtodlare att vilja bli bättre och hävdade också bestämt att ”de gnälliga bönderna är utrotningshotade”. De bönder det går bra för, är de som är lösningsorienterade, som ser potentialen i sitt företag och har en vilja att utvecklas. Vilket inte skiljer sig från någon annan bransch skulle jag tro.

Cecilia Mark-Herbert är agronom och forskar inom marknadsföring och management på SLU. Cecilia berättade om hur man på bästa sätt kommunicerar värdet av en livsmedelsprodukt och vad det är konsumenten vill betala för. Som agronom har man en förståelse för hela livsmedelskedjan och kunskapen om hur mervärden kan kommuniceras på ett trovärdigt sätt. Den grundläggande kunskapen är en förutsättning för att produkterna långsiktigt ska kunna vara attraktiva, kunna säljas till rätt pris och generera en lönsamhet för de som producerar maten.

Så frågan är väl inte om en agronoms kompetens behövs i framtiden, utan snarare att utbildningen fortsatt håller en hög nivå och följer med i den samhällsutveckling som är. På detta sätt kan det utbildas agronomer som är attraktiva på arbetsmarknaden och goda ambassadörer för en kunskap som behövs.

Sofia-Strandberg_80pxSofia Strandberg är agronom med inriktning husdjur och ordförande för Agronomförbundet. Sofia arbetar med affärsutveckling och kommunikation på Sigill Kvalitetssystem AB.

 

Agronomförbundet är en professionsförening inom Naturvetarna. Agronomförbundet arbetar främst med kontaktnätet inom agronomkåren, utbildningsfrågor, samt marknadsföring av agronomernas kompetens. Vi verkar genom medverkan på agronomrelaterade seminarier och möten, är remissinstans för frågor om agronomutbildningen och i diskussion med SLU. Varje år delar vi ut priset Årets agronom, Sven Johan Perssons arbetsmiljöstipendium och stipendier ur Axel Adlers fond. Yrkestiteln agronom erhålls efter 4,5 års studier vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) på Ultuna, Uppsala. I Sverige förekommer fem inriktningar; ekonomi, husdjur, landsbygdsutveckling, livsmedel och mark/växt.

Följ oss gärna på Facebook: www.facebook.com/Agronomforbundet

Share