Vilka faktorer påverkar etableringen på arbetsmarknaden?

Universitetskanslerämbetet (UKÄ) publicerade i dagarna sin etableringsrapport ”Etableringen på arbetsmarknaden för högskoleutbildade 2013”. Vid en snabb analys kan konstateras att etableringen för naturvetare med en generell examen från 2011/12 2013 var sämre än för andra akademikergrupper. I genomsnitt för alla ämnesområden var etableringen 80,7 procent, vilket kan jämföras med 71,1 procent för naturvetare med en generell examen. Naturvetare med en yrkesexamen inom jord- och skogsbruk hade emellertid en etablering på 83,1 procent, som ligger mycket när etableringsgraden inom det tekniska området på 84,4 procent där yrkesexamina också är vanliga.

Av de som tog ut en yrkesexamen läsåret 2007/08 hade 81 procent etablerat sig 1 år senare (2009), vilket kan jämföras med en etablering på 74 procent för de med en generell examen. Det verkar alltså som typ av examen spelar minst lika stor roll för etableringen som ämnesinriktning.

Det är också viktigt att ta ut sin examen. 81 procent av de som hade tagit ut examen var etablerade jämför med 68 procent av de som inte tagit ut examen, men i stort sett var klara med sina studier.

I rapporten ”Akademisk utbildning – En språngbräda för karriären”, som Naturvetarna publicerade i början på året visade det sig också tydligt att etableringen förbättras markant om de som tar examen känner sig förberedda för arbetsmarknaden och under utbildningen har fått kunskap om vilka jobb som finns, träffat yrkesverksamma, praktiserat etc. Naturvetarnas rapport visar också att studenter med yrkesexamina känner sig bättre förberedda för arbetsmarknaden och får mer stöd från sitt lärosäte när det gäller arbetslivet.

Den som vill öka sina möjlighet att snabbt bli etablerade på arbetsmarknaden bör alltså enligt resultaten av UKÄ:s rapport ta ut sin examen och välja en yrkesexamen. Inom det naturvetenskapliga området finns flera yrkesexamina. Agronom, lantmästare, jägmästare, skogsmästare, hortonom, biomedicinsk analytiker, dietist, hippolog, hortonom, landskapsingenjör och trädgårdsingenjör är några yrkesexamina som finns inom Naturvetarna.

En annan möjlighet är att själv ta ansvar för att vara förberedd för arbetslivet vid examen. Naturvetarnas studentråd har tagit fram en checklista för naturvetare som vill öka sina möjligheter att få ett kvalificerat och relevant arbete efter examen.

Share

Almedalen: Lärare, change-makers och robotskötare

Efter en intensiv vecka känns det bra att summera intrycken. Jag koncentrerar mig av naturliga skäl att försöka följa vilka frågor som är uppe till diskussion på arbetsmarknaden och när det gäller högre utbildning. Förra året lyfte flera lärosäten behovet av bättre förberedelser för arbetslivet. I år var det i stort sätt bara KTH och näringslivet som pratade lösningar i form av exempelvis samarbeten, open lab och studenter som medarbetare. Trist att se att de naturvetenskapliga-matematiska fakulteterna återigen tycks tappa mark när det gäller att förse det omgivande samhället med kompetens.

Naturvetarnas studentråd, Sustainergies och företag i framkant inger emellertid hopp. Här finns energi, framtidstro och vilja till att åstadkomma förändring. Framtidens naturvetare kommer inte att nöja sig med akademin som den enda tänkbara arbetsgivaren. Att få ett kvalificerat och relevant arbete är en självklar förväntan efter flera års krävande studier, men idag vet vi att nätverk och praktiska erfarenheter av att arbeta och samarbeta med andra professioner är centralt för en bra start för karriären. Uppgifter om att enbart 24 procent av högskolestudenterna får ett relevant professionellt nätverk under studietiden vittnar om stor utvecklingspotential.

Vilken kompetens är det då som behövs i framtiden? Tydligen i stort sätt förmågor som förenar skickliga datorspelare, så min oro för sonens framtid kanske därmed är en aning överdriven. Problemlösning, avancerad kommunikation, samarbete, informationssammanställning, global förståelse och en förmåga att utveckla samt bedöma sig själv är det som nämns. Intressant nog är mycket av detta förmågor som naturvetare ofta har, så med mer träning på att kommunicera och samarbeta över disciplingränserna skulle naturvetarna kunna bli vinnare på framtidens arbetsmarknad.

Digitaliseringen och behovet av mer samarbete mellan olika branscher, lärosäten och arbetsgivare samt mellan olika professioner var frågor som berördes på många seminarier. IT-kompetens och en förmåga att tolka, sköta och samarbeta med alla de robotar som kommer att omge oss framöver kommer inte minst naturvetare att behöva. En matematiker kommer exempelvis inte behöva räkna så mycket, som förstå och kommunicera vad resultatet innebär för en verksamhet. På ett seminarium på Fenomenalen, Visbys Science Centre, om hur man utbildar för jobb som ännu inte finns talades om behovet av flexibla utbildningar och en öppenhet från lärosätenas sida samt att den inre tryggheten blir allt viktigare dvs. att känna sig själv, sina styrkor och veta vad man vill. Personligen tror jag att tidigt stöd för att utveckla ungdomars självkänsla är välinvesterade pengar.

Många naturvetare är change-makers dvs. de drivs att utveckla sig själv och verksamheter. Även detta är en kompetens för framtiden. Den stora frågan här är snarast hur man ska få dessa innovativa personer att trivas i process- och toppstyrda verksamheter.

Osökt glider vi här in på lärarbristen. En skola där lärare inte har mandat att fatta självständiga beslut om hur undervisningen bäst bör bedrivas för bästa resultat har självfallet svårt att rekrytera. Att endast 1 av 4 naturvetare kan tänka sig att arbeta som lärare är problematiskt i ljuset av att vi står inför en gigantisk utmaning när det gäller att förse skolan med lärare i naturvetenskap. Satsningar som gör det möjligt att arbeta som lärare och läsa in en lärarutbildning parallellt och på att höja skickliga lärares löner är välbehövliga, men kommer de att räcka så här fem i tolv?

Share

Mer fakta inför val av tvättmaskin än utbildning

Saco kritiserar det nya kvalitetssystemet för att det kan komma att försvåra jämförelser mellan olika lärosäten. Naturvetarna delar den uppfattningen. Det är ytterst olyckligt att blivande studenter har mycket begränsade möjligheter att välja ett lärosäte utifrån kvalitet, samtidigt som det är tydligt att skillnaderna mellan lärosätena är betydande och har en stor betydelse för de framtida karriärmöjligheterna.

Naturvetarnas rapport ”Akademisk utbildning – en språngbräda för karriären” visar att de naturvetare som har gått på utbildningar som förberett den för arbetslivet får sitt första arbete snabbare, får ett arbete som är mer relevant i förhållande till sin utbildning samt ett mer kvalificerat arbete.

En högskoleutbildning är en stor investering för individen och för Naturvetarna är det oacceptabelt att det idag inte är möjligt att göra ett välunderbyggt val. Samhället ger idag enbart vägledning när de gäller val av utbildningsinriktning. Med tanke på att Naturvetarnas rapport pekar på att framtidsutsikterna påverkas minst lika mycket av hur förberedelserna för arbetslivet fungerar på utbildningen är det vilseledande och ineffektivt.

Naturvetarna förordar ett kvalitetsdrivande system, där tidigare studenters erfarenhet av utbildningen och etablering på arbetsmarknaden blir transparanta faktorer som blivande studenter kan ta del av.

Share

Snabbtitt på anställningsform för naturvetare

Har en tendens att skriva väldigt långa blogginlägg. Ibland kan det så klart vara motiverat men ibland kan det nog ha mer att göra med att jag har svårt för att inte dra iväg i en massa olika resonemang…det finns ju alltid så många olika intressanta aspekter på en fråga. Nu kommer här i alla fall ett försök att göra ett väldigt sammanhållet blogginlägg där jag inte försöker sväva iväg och besvara allt.

Jag har nämligen läst på SvD:s Opinion om hur först Handelsanställdas förbund och sedan Svenskt Näringsliv skrivit om visstidsanställningar. Mot bakgrund av detta tyckte jag att det var intressant att göra ett snabbdyk ner i vår lönestatistik och titta på hur det ser det ut för naturvetare. Ingen djupare analys än att jag tog två olika databasår 2010 och 2014 och helt enkelt tittade på hur många av våra medlemmar som hade tillsvidareanställningar, då de som inte har det per definition har någon annan form av anställningsform (oftast visstidsanställning).

Resultatet förvånade mig för jag hade förväntat mig att antalet med tillsvidareanställning skulle ha minskat men istället har det ökat…för samtliga arbetsmarknadssektorer för naturvetare. Stat (utan universitet/högskola) från 88 till 91 procent, landsting 87 till 90 procent, kommun 86 till 88 procent och privat sektor 92 till 94 procent.  Som sagt, den djupare analysen är inte där än så vad som ligger bakom detta har jag inte klart för mig än. Men utifrån diskussionen i media om visstidsanställningar på sistone och min spontana magkänsla (baserat i bland annat omstruktureringen av Life Science) får det ändå ses som ett positivt resultat.

Med vissa reservationer (det är beroende på vilka som svarat på löneenkäten, vilka som är våra medlemmar (är de representativa?) med mera ) verkar det alltså som att naturvetare i större utsträckning har tillsvidaretjänster idag jämfört med för fyra år sen. Hmmm, det här känner jag att man vill dyka djupare ner i men det får jag återkomma om en annan dag. Det är bara måndag än så länge och man ska inte förta sig utan också spara något spännande till resten av veckan…

Share

Rosor samt någon tistel (eller maskros?) till regeringsförklaringen

Så var då dagen med stort R här. Ja, alltså R som i Regeringsförklaring. Det fina med en regeringsförklaring är att den kan vara visionär samtidigt som den, i alla fall stundom, bottnar i någon sorts verklighet. Det är politikens finaste stund när den nya statsministern står där och förkunnar hur bra allt ska utvecklas under den kommande mandatperioden. Jag menar det på fullaste allvar då jag tycker att det är befriande när politiken är så visionär. Men värt att poängtera är att jag inte specifikt menar partipolitiken utan oavsett vilken regering som hade stått där och proklamerat vad de vill göra hade jag suttit och myst framför min dator.

Vad kan man då säga om Löfvéns anförande idag utifrån Naturvetarnas perspektiv? Jo, att det fanns mycket bra i det men det ligger också lite i sakens natur då det som sagt är en blandning av visioner, stundtals grandiosa sådana, och konkret politik. Vem kan liksom säga emot att ”Alla politiska beslut ska ta hänsyn till mänskliga rättigheter, människors demokratiska delaktighet, bekämpningen av fattigdom och sträva mot en hållbar utveckling globalt”? Det är svårt att hitta något att klanka ner på i en sådan text. Men nu är det, som man brukar säga, upp till bevis under den kommande mandatperioden.

Om man tar avstamp i det som är det allra viktigaste för Naturvetarna, den svenska modellen (som vi självfallet värnar om samtidigt som vi likafullt är en del av den), var det skönt att höra att regeringen slår vakt om parternas ställning. Samtal ska bland annat inledas med arbetsmarknadens parter om kompetensutveckling, möjligheter till karriärbyte samt kring rehabiliteringsfrågor. Missbruket av visstidsanställningar ska stoppas, vilket är mycket välkommet. Löfvén slog bland annat också fast att det är svenska kollektivavtal och villkor som ska gälla på svensk arbetsmarknad samt att man kommer att arbeta för att den fria rörligheten för företag inom EU inte kan användas för att kringgå nationella lagar och kollektivavtal.

När det gäller Naturvetarnas syn på lönepolitik var det mest glädjande att höra om den satsning på bostäder som ska göras. Detta då bostadsbristen i nuläget hämmar rörligheten på arbetsmarknaden på (och till) flera orter runtom i Sverige. Rörlighet som är en viktig aspekt för att den lönepolitik som Naturvetarna förespråkar ska fungera på bästa sätt. Lönekartläggningar ska återigen genomföras årligen, vilket naturligtvis kan vara bra ur jämställdhetssynpunkt, men det är samtidigt tråkigt att regeringen på denna punkt underkänner arbetsmarknadens parters förmåga att hantera detta. Visst, utvecklingen har inte gått så fort som man kan önska men samtidigt har inte individuell lönesättning heller slagit igenom på full front och det i sig är en process. När utvärderingar av individuell lönesättning på lokal nivå fungerar optimalt (efter varje lönerevision) kommer oförklarade löneskillnader upp till ytan och man kan få en löneprocess där ansvar, kompetens och prestation är det avgörande helt oavsett kön, ålder, bakgrund eller någon annan ovidkommande faktor.

Att Sverige ska vara en ledande forskningsnation och att unga forskares villkor ska förbättras var också glädjande besked samt att en ny forskningsproposition ska ha ett tioårigt perspektiv. Det behövs långsiktighet i forskning! Basanslagen för forskning prioriteras också upp. Införandet av ett innovationsråd som leds av statsministern sänder också signaler om att man värnar om ett innovativt och kunskapsintensivt samhälle, vilket är i den riktning Sverige även fortsättningsvis måste gå. Klimatfrågor, omställning och att man ska göra sociala och miljömässiga offentliga upphandlingar är andra saker som dominerade regeringsförklaringen. Mycket tyder på att arbetsmarknaden för naturvetare som på ett eller annat sätt arbetar inom frågor relaterade till ett hållbart samhälle ser ljus ut utifrån formuleringarna från Löfvén. Ett nationellt och permanent finansierat system för validering av behörighet förvärvad i ett annat land införs också. Taket i A-kassan höjs och skyddet vid sjukdom för studerande stärks. Som sagt, man kan stapla alla de positiva formuleringarna ovanpå varandra och bygga ett väldigt vackert slott av ord och meningar. Hoppas bara att det inte är ett luftslott.

Trots detta har jag ändå sparat det bästa till sist, ur en rent krass personlig synvinkel utifrån de frågor som mitt arbete främst fokuserat på under de senaste åren. Nämligen tillsynsfrågor, problem med hot och våld i arbetslivet, brist på resurser i offentlig sektor, erkännande för naturvetares professioner i offentlig sektor och arbetsmiljöfrågor i största allmänhet men inte minst utifrån den ”gränslösa arbetsplatsen”. Att då få läsa sådana här meningar i regeringsförklaringen är rena mumman: ”Ny teknik och effektivare arbetssätt ska inte leda till stress och utslitning”; ”Tillsynen över djurskyddet förstärks”; ”Förvaltningspolitiken och myndighetsstyrningen prioriteras upp”; ”Professionerna i den offentliga sektorn behöver stärkas”; ”Nya styrmodeller som skapar större frihet för medarbetarna i offentlig sektor ska utvecklas”. Svårt att säga vad allt detta innebär rent konkret men att landsbygdsdepartementet införlivas med näringsdepartementet tolkar jag som att det är en rättssäker, likvärdig och resurseffektiv tillsyn som premieras.

Slutbetyget blir med beröm godkänt, för själva framförandet alltså och de fina orden. När det gäller att själva innehållet i politiken inom de närmaste fyra åren också blir guld och gröna skogar ur Naturvetarnas perspektiv ska vi arbeta på högvarv för att se till att så blir fallet.

Share