Matens pris!

Hur vi producerar maten på vår jord och hur marken bäst används är centrala delar av en agronoms kompetens. Hur vi löser dessa utmaningar i framtiden menar de allra flesta forskare är ödesfrågor. I denna gästblogg tar Sofia Strandberg, ordförande för Agronomförbundet, tillfället i akt att ta upp några exempel på varför agronomers utbildning och kompetens är något att bevara, utveckla och förvalta väl.

Exemplen kommer från Agronomdagen 2013, som hölls den 30 nov på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin (KSLA) i Stockholm. Temat var ”Matens pris” och Agronomförbundet anordnade i år dagen i samarbete med Naturvetana, SLU och KSLA. Vi som var där bjöds på fem korta, men väldigt inspirerande föreläsningar på temat.

Carolina von Schantz (med examen från SLU) berättade om hur TetraLaval med hjälp av ett projekt i Bangladesh utbildat mindre mjölkproducenter i hur de, med små medel, kunde förbättra kornas välfärd och därmed på kort tid öka avkastningen med 80 procent! Producenterna kunde med bättre utrustning sälja mer mjölk till bättre kvalitet och på så vis få mer pengar att handla annan mat till familjen. Kunskapen om hur djurs välfärd kan optimeras för bästa produktion och hur livsmedlen sedan tas om hand på bästa sätt är precis de kunskaperna en agronom kan bidra med.

Vidare talade Patrik Holm Thisner, kvalitets- och inköpsdirektör på McDonalds samt agronom, om hur McDonalds vill ta ansvar från jord till bord och stimulera en ökad nötköttsproduktion i Sverige. Kan de svenska producenterna producera livsmedel med jämn god kvalitet är McDonalds gärna en kund. Kunskaperna om hur vi i Sverige kan odla grönsaker, spannmål och föda upp djur med jämn hög kvalité är också precis de kunskaper en agronom besitter.

En agronom som använder sina kunskaper för att motivera lantbrukare att använda sin mark på bästa sätt är Camilla Persson, som arbetar som växtodlingrådgivare på HIR Malmöhus. Camilla berättade om hur hon i sitt arbete får varje enskild växtodlare att vilja bli bättre och hävdade också bestämt att ”de gnälliga bönderna är utrotningshotade”. De bönder det går bra för, är de som är lösningsorienterade, som ser potentialen i sitt företag och har en vilja att utvecklas. Vilket inte skiljer sig från någon annan bransch skulle jag tro.

Cecilia Mark-Herbert är agronom och forskar inom marknadsföring och management på SLU. Cecilia berättade om hur man på bästa sätt kommunicerar värdet av en livsmedelsprodukt och vad det är konsumenten vill betala för. Som agronom har man en förståelse för hela livsmedelskedjan och kunskapen om hur mervärden kan kommuniceras på ett trovärdigt sätt. Den grundläggande kunskapen är en förutsättning för att produkterna långsiktigt ska kunna vara attraktiva, kunna säljas till rätt pris och generera en lönsamhet för de som producerar maten.

Så frågan är väl inte om en agronoms kompetens behövs i framtiden, utan snarare att utbildningen fortsatt håller en hög nivå och följer med i den samhällsutveckling som är. På detta sätt kan det utbildas agronomer som är attraktiva på arbetsmarknaden och goda ambassadörer för en kunskap som behövs.

Sofia-Strandberg_80pxSofia Strandberg är agronom med inriktning husdjur och ordförande för Agronomförbundet. Sofia arbetar med affärsutveckling och kommunikation på Sigill Kvalitetssystem AB.

 

Agronomförbundet är en professionsförening inom Naturvetarna. Agronomförbundet arbetar främst med kontaktnätet inom agronomkåren, utbildningsfrågor, samt marknadsföring av agronomernas kompetens. Vi verkar genom medverkan på agronomrelaterade seminarier och möten, är remissinstans för frågor om agronomutbildningen och i diskussion med SLU. Varje år delar vi ut priset Årets agronom, Sven Johan Perssons arbetsmiljöstipendium och stipendier ur Axel Adlers fond. Yrkestiteln agronom erhålls efter 4,5 års studier vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) på Ultuna, Uppsala. I Sverige förekommer fem inriktningar; ekonomi, husdjur, landsbygdsutveckling, livsmedel och mark/växt.

Följ oss gärna på Facebook: www.facebook.com/Agronomforbundet

Share