En dag för framtiden

Igår var jag på Stockholms universitet för att prata om matematikers arbetsmarknad. Blev inspirerad redan i fredags när jag tittade på Skavlan. Matematikern Hannah Fry var där och gav en förklaring till varför det inte är så lätt att hitta en partner. Se henne på TED-talks  om ni är nyfikna.

Att prata för matematiker är roligt i en tid när matematisk kompetens är i var mans mun. I dataanalysens era är det just matematisk kompetens så många företag suktar efter. Sedan länge har försäkringsbranschen anställt försäkringsmatematiker eller aktuarier för bringa klarhet i risker och premier. Enligt Försäkringsbranschens arbetsgivarorganisation har andelen akademiker ökat de senaste åren och cirka 14 procent är naturvetare eller ingenjörer.
Finansbranschen har också en tid tillbaka insett att de behöver komplettera ekonomisk kompetensen med matematisk. Såväl fysiker, matematiker och datavetare arbetar idag med att förutse och utveckla portföljer, samt med att utveckla och marknadsföra olika finansiella verktyg.

Matematiken är naturvetenskapens språk och därför är det kanske inte heller så förvånande att matematiker behövs inom biologin och medicinen för att säkerställa att en viss medicin ger effekt, för att jämföra olika behandlingsalternativ eller för den delen att tidigt kunna uppfatta förändringar i antalet cancerfall eller i hur väl screeningar fungerar för att förebygga sjukdomar. Intressant nog verkar svenska biostatistiker sällan ha någon kompetens inom biologi och medicin, medan en artikel i Science just betonade behovet av personer som förstår den data de arbetar med. Möjligen är detta en utveckling som vi kommer att se framöver.

Även de växande kraven på säkerhet och transparens ökar efterfrågan på matematiker. Redan under 2.a världskriget fick svenska matematiker chans att visa vad de gick för och tyskarnas krypto löstes på två veckor av matematikern Arne Beurling från Uppsala universitet. Vårt digitala samhälle har satt säkerhetsfrågorna i fokus och vi är sårbara när nätet har blivit en förutsättning för att grundläggande funktioner som vatten, avlopp, el, energi och kommunikation.

Drivande för utvecklingen är de nya möjligheterna att lagra, analysera och visualisera data. Även om datorerna sköter beräkningarna behövs matematiker för att ställa rätt frågor, hitta felkällor samt förklara och kommunicera vad resultaten betyder för olika verksamheter. Framtidens matematiker tycks vara en analytisk kommunikatör. Går hand i hand med definitionen av hur en bra analytiker bör vara enligt en av gårdagens talare. Det gäller att vara en Nyfiken, Intellektuell, Kreativ, Artist. En NIKA och det är faktisk en ganska träffande beskrivning på många naturvetare jag har mött.

En analytiker är inte samma sak som en matematiker, men enligt naturvetarnas lönestatistik är faktisk analytiker en av de vanligaste befattningarna för matematiker tillsammans med statistiker, aktuarie och doktorand. Hur som är det just som analytiker som jag tror att många matematiker och naturvetare kommer att hitta spännande uppgifter i framtiden. Konsultbolagen behöver dem för att för kundernas räkning dvs. bolag inom detaljhandeln, telekom, försäkring, finans, läkemedel och även verksamheter inom offentlig sektor behöver dem för att i all insamlad data kunna hitta mönster och på så sätt hjälpa dem att blicka in i framtiden.

Stort tack till Matematiska institutionen på Stockholms universitet för en inspirerande dag och till Mattecentrum, som gör det samhället inte klarar av när det gäller att få ungdomar att intressera sig för och förstå matematik. Om ni vill veta mer om matematikers arbetsmarknad rekommenderar jag Naturvetarnas arbetsmarknadsrapport.

Share

Kommunikation och affärsförståelse är nutidens mantra

Igår var jag på ett seminarium om aktuariers nya roll. En aktuarie är för dig som inte vet det en försäkringsmatematiker. Det tydliga budskapet var att framtidens aktuarie kommer att ha en betydligt bredare roll. Den tid då aktuarier enbart räknade och modellerade skuldsidan är förbi. Nu behövs de även när det gäller att utveckla försäkringsbolagens affärsidé.
Gunnar Andersson, Senior Advisor på Folksam, räknade upp följande arbetsområden för aktuarier:
• Prissättning
• Produktutveckling
• It-utveckling
• Management
• Redovisning
• Återförsäkring
• ERM (Enterprise Risk Management)
• Redovisning
Utöver försäkringsbolagen kan en aktuarie arbeta på departement, myndigheter såsom Finansinspektionen och Försäkringskassan samt på konsult- och revisionsbolag. En annan framtidsspaning handlar om att vi som köper pensionsförsäkringar kan behöva anlita aktuarier för privat konsultation, säkert skulle de också kunna göra nytta på konsumentföreningar och Konsumentverket.
Absolut nödvändigt om aktuarier ska kunna axla alla dessa nya roller är att de blir än bättre på att kommunicera vad deras analyser egentligen innebär. Vilka slutsatser kan man dra och vilken betydelse har det för verksamheten eller för den delen kunden?
För mig blev detta helt oväntat ytterligare ett starkt argument för att det framtidens naturvetare behöver är färdigheter när det gäller kommunikation och förståelse hur deras kompetens kan bidra till verksamheten. Självklart och så fruktansvärt svårt på en och samma gång. Vandrade hem i hopp om att de som är ansvariga för naturvetenskapliga utbildningar är lika medvetna om detta som jag. Om inte annat kanske detta inlägg kan bli en väckarklocka.

Share

I smöret för en dag

Igår hade jag en alldeles fantastiskt stimulerande dag. En sådan där dag, som får mörkret och novembertröttheten att försvinna ett tag. På agendan fanns en debattartikel med anledning av den rapport som Högskoleverket publicerade i måndags om lärosätenas arbete med skapa arbetslivsanknytning. Trots att rapporten i sig var ganska lam och inte gav någon som helst information om hur läget är på olika utbildningsområden är frågan i sig så viktig att den verkligen förtjänar uppmärksamhet. Problemet var bara att när jag nu skulle skriva den där artikeln, så kände jag mig totalt oinspirerad. Jag tvingade mig själv att uppbåda energi för att få till ett första utkast och det var då det hände. Plötsligt hade jag flow och tro det eller ej en artikel fanns på plats efter bara en dryg timme. Hann också bolla med en kollega, ringa en samarbetspartner för att försöka få med dem på vagnen, samt en av de stora morgontidningarnas debattredaktörer.
Samtidigt som jag har fullt sjå med allt detta ringer de från Nordegren & Epstein i P1. De vill lyfta fram matematiker som ett bortglömt drömyrke. Jättekul så klart. Naturvetare är sina insatser till trots alltför ofta osynliga i samhället. Vad det beror på är svårt att säga. Kanske för att naturvetarna är en liten grupp numerärt, kanske för att det som de ägnar sig åt känns så främmande för alla de som tyckte att naturvetenskap var svårt och tråkigt i skolan. Hur som helst kan jag glädja mig åt att både matematiker och biomedicinska analytiker lyftes fram i P1 i går. Biomedicinska analytiker med anledning av att Saco släppte sin årliga rapport om framtidsutsikterna för akademikeryrken. För er som inte lyssnade på P1 igår kan jag avslöja att den som utbildar sig till biomedicinska analytiker har mycket goda möjligheter att få jobb framöver. Ansvarig för den prognosen är jag själv och min kollega Kristoffer Jervinge.
Hur står det då till för övrigt med naturvetares arbetsmarknad? Ja, så där väldigt ljust är det inte för många naturvetargrupper. Life science-branschen i Sverige svajar och detta har fört med sig tuffa tider för många av de kemister och biologer som arbetar i branschen. För naturvetare som kan tänka sig att arbeta i andra roller än som ren expert är det ljusare. Överhuvudtaget är en medvetenhet kring vad man vill och hur ens kompetens kan användas en nödvändighet på dagens arbetsmarknad. Och då är vi tillbaka till varför arbetslivsanknytningen är så viktig. Avsaknaden av just detta sätter käppar i hjulet för många nyutexaminerade naturvetare. Allt för många kommer ut efter fem år på universitetet och har absolut ingen som helst aning om hur de vill använda sin kompetens. Vad beror detta på? Jag vet inte, men till en del tror jag att fascinationen för naturvetenskapen och de tuffa krav som ställs på naturvetenskapliga utbildningar när det gäller ämneskunskap och analytisk förmåga gör att naturvetare ägnar för lite tid att fundera över vart de är på väg och varför. Den som inte vet svaret på detta har väldigt svårt att komma in på dagens arbetsmarknad. För den som är naturvetare är det om möjligt än viktigare, eftersom nästan ingen aktör de kommer att möta i samhället har tillräckligt mycket naturvetenskaplig kunskap för att kunna besvara frågor kring hur deras kunskaper kan användas. Visst gör vi på Naturvetarna vad vi kan när det gäller att öka kunskapen om naturvetare, bland annat genom att utbilda arbetsförmedlare, men i slutändan är det naturvetarna själva bäst besvarar frågan: ”Vad kan du göra för oss?”

Share

Naturvetare bland de friskaste

Hittade en intressant undersökning av Du&jobbet som visar att många som jobbar inom naturvetenskapliga yrken verkar vara friskare än många andra. Eller i varje fall har många naturvetenskapliga yrken få sjukpenningdagar enligt en undersökning som Du&jobbet gjort. Både matematiker, fysiker, kemister, dataspecialister och växtodlare finns med bland de minst sjukskrivna.

Det här är de tio minst sjukskrivna yrkena:
De tio minst sjukskrivna yrkena enligt undersökningen:

Siffran visar antal sjukpenningdagar i snitt per år

Högre ämbetsmän och politiker, 2.44

militärer 2,64

VD:ar och verkschefer 3.56

civilingenjörer/arkitekter 3,86

chefer för särskilda funktioner 4,15

matematiker/statistiker 4,17

fysiker/kemister 4,35

dataspecialister 4,79

specialister inom biologi, jord-och skogsbruk 5,43

växtodlare/djuruppfödare 5,51

Här är de tio mest sjukskrivna yrkena
Garvare/skinnberedare 20,27

övriga servicearbetare 19,86

städare 19,81

handpaketerare/fabriksarbetare 19.06

vård-och omsorgspersonal 18,29

tågmästare 17,56 f

örskollärare/fritidspedagoger 16,45

biblioteksassistenter 16,40

socialsekreterare/kuratorer 16,23

maskinoperatörer i livsmedelsindustri 16,22

siffrorna visar genomsnittliga dagar med sjukpenning per år.

Här är mer om undersökningen.
Här har vi berättar om undersökningen på Naturvetarnas hemsida.

Postat av Marita Teräs

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Share