Etiska värden viktiga för life science-anställda

Tidningen Science genomför varje år en undersökning bland personer som arbetar inom life science för att få fram de 20 mest populära arbetsgivarna. Mest slående är att de viktigaste kriterierna i så stor utsträckning handlar om etik. Anställda inom life science förefaller vara mycket idealistiska. Inga svenska bolag finns bland de rankande, men några schweiziska, tyska och sedan Novo Nordisk från Danmark figurerar. Astra Zeneca, som tidigare har funnits med på listan, har tyvärr fallit helt bort.

Topp 20
1. Regeneron Pharmaceutical, USA
2. Novo Nordisk, Danmark*
3. Genentech, USA
4. Vertex Pharmaceuticals Incorporated, USA
5. Ely Lilly and Company, USA
6. Monsanto Company, USA
7. AbbVie, USA
8. Roche, Schweiz
9. Syngenta, Schweiz
10. Biogen Idec, USA
11. Novartis, Schweiz
12. Abbott, USA
13. Boehringer Ingelheim, Tyskland
14. Actelion, Schweiz
15. Calgene Corporation, USA
16. Bayer, Tyskland
17. DuPont, USA
18. Amgen, USA
19. Johnson & Johnson, USA
20. Merck KGaM/Merck Serano/EMD Serano, Tyskland
*Företag i fetstil har förbättrat sin position sedan 2013.

Eftersom det är en amerikansk undersökning är det kanske inte så förvånande att det är så många amerikanske bolag i toppen. De flesta som deltagit i undersökningen är trots allt anställda av det bolag de rankat. Jag kan inte låta bli att undra hur en undersökning bland svenska life science-anställda skulle se ut.

Toppbolagen i undersökningen har insett att de är helt beroende av medarbetarna är engagerade och att de kan attrahera personer med rätt kompetens i den globala konkurrensen. Efter att vara en innovativ ledare i branschen är det viktigaste att behandla anställda med respekt. Andra viktiga faktorer som kännetecknar topparbetsgivare är lojala anställda, socialt ansvarstagande och en sammanhängande arbetskultur.

Företag som litar på och behandlar sina anställda med respekt får enligt undersökningen också mer lojala anställda och blir även mer innovativa. Den röda tråden i undersökningen ”Ge dina medarbetare intellektuell frihet och nödvändigt stöd för att uppnå hög-risk-mål och de kommer att leverera” är en tanke som många svenska verksamheter skulle ha allt att vinna på att anamma.

Share

Syns du inte, så finns …

Varför gör vi egentligen en rapport om naturvetares arbetsmarknad? Den frågan har jag haft anledning att ställa till mig själv en och annan gång sista veckorna, särskilt med tanke på att det visade sig båda vara mer komplicerat och ta längre tid än vad jag och mina kollegor trodde. Trots att jag stundtals förbannat mig själv för att jag överhuvudtaget initierat projektet är jag nu mer säker än någonsin på att det vi nu har åstadkommit är viktigt.

Alla vill synas och naturvetarnas käpphäst är att de syns för lite när de väl lämnar akademin. De är kända som forskare, men vad gör egentligen majoriteten som väljer att inte bli forskare och var tar de vägen? I mina kontakter med arbetsgivare under åren har jag blivit varse att naturvetare sällan uppmärksammas som grupp eller för den delen i sina enskilda professioner. En anledning tycks vara att de ofta är få på varje arbetsplats, en annan att de oftast klumpas ihop med ingenjörer eller andra tekniker och en tredje att de oftast inte heller den person i verksamheten som har till uppgift att synas utåt. Istället har naturvetare en roll i kulisserna som specialister, rådgivare eller handläggare.

Inte heller i statistik och rapporter från myndigheter och branschorganisationer går det att hitta särskilt mycket information om naturvetare. Eftersom Naturvetarna är ett fackförbund som är specialiserat på naturvetares kompetens och arbetsmarknad har vi ett stort ansvar att ta fram kunskap om naturvetare och föra ut den i samhället, samt i våra egna led för att kunna ge våra medlemmar ännu bättre service och stöd i den egna karriären.

Jag hoppas att den arbetsmarknadsrapport som vi precis har skickat till tryck kommer att sätta fart på diskussionerna om vad naturvetare kan bidra med, var de behövs och hur de ska rustas för att ha den kompetens som behövs för att lösa de utmaningar samhället står inför när det gäller exempelvis miljö och hälsa. Kanske ses vi nästa vecka på något av våra seminarier om rapporten ”Nya möjligheter i en föränderlig omvärld? Kom dit och dela med dig av din bild av naturvetares arbetsmarknad, jag tror att det fortfarande finns några platser kvar i Göteborg och Lund.

Slutligen att inte synas är inte att inte finnas eller att vara mindre viktig, kanske är det precis tvärtom om?

Share

Bra men mesigt förslag om klinisk forskning

Det går utför för den svenska kliniska forskningen. Den ecxeptionellt starka ställningen ( i förhållande till vår storlek) som Sverige hade under 80- och 90-talen har sakta försämrats och idag ser det rätt mediokert ut. Antalet kliniska prövningar som utförs här blir helt enkelt färre och färre.

I februari i år presenterades en ny utredning som haft i uppdrag föreslå hur denna trend kan vändas. Utan att gå in i detalj på vad utredningen säger så kan det sammanfattas ungefär så här:

  • Inrätta ett nationellt stöd  och samordningssystem, baserat på samarbete mellan en ny nationell nämndmyndighet och sex regionala stödfunktioner.
  • Förenkla regelverken och se till att det blir mindre komplicerat att initiera och driva kliniska forskningsprojekt.
  • Gör det enklare att hitta och motivera patienter att vara med i kliniska studier.
  • Förbättra statistikinsamlingen inom området.

Starka tillsammans är till största del en bra utredning. Analysen är genomarbetad och konsekvent, problembeskrivningen ger en bra bild av hur det ser ut idag och de konkreta förslag som läggs är vettiga.  Framförallt tror jag att dagens krångliga och segdragna regulatoriska processer som omgärdar den kliniska forskningen är en viktig bromskloss för att forskare och företag i såväl som utanför Sverige ska välja att förlägga sina projekt här. Men som förslaget nu är utformat återstår en hel del ytterligare att göra innan vi kan förvänta oss någon förändring.  Hur regelverkan ska förenklas, incitamentsstrukutrerna se ut och statistikinsamligen arrangeras  lämnas nämligen till den nya nämndmyndigheten att bestämma.

Naturvetarna tycker därför precis som exempelvis Myndigheten för TillväxtanalysSveriges Läkarförbund och Sweden Bio att det är ytterst viktigt att förslagen realiseras så snart som möjligt. Utredarn hade faktiskt dessutom gärna fått gå ännu lite längre.

Slutligen kan det vara värt att säga något om det som var utgångspunkten för utredningen. Är det verkligen så väldigt problematiskt att färre studier utförs just i Sverige, så länge de utförs någonstans? Å ena sidan är ifrågasättandet rimligt. Huvudsaken är ju faktiskt att nya läkemedel och behandlingar  tas fram och testas så att fler patienter blir friska, inte var i världen utvecklingen sker.  Å andra sidan kan finns det just ifråga om den kliniska forskningen ett stort egenvärde i att den finns inom landets gränser. Den lärprocess som uppstår medan forskningen bedrivs är en viktig del i utvecklandet av hälso- och sjukvården, inte minst eftersom de kliniker som varit inblandade i att ta fram ett nytt preparat eller en behandling har bättre förutsättningar att bidra till att nyheterna implementeras i det dagliga arbetet.  Ur ett arbetsmarknadspolitiskt perspektiv är det också viktigt:  för att ambitionen om en kunskapsintensiv arbetsmarknad ska kunna realiseras måste det såklart finnas högkvalificerade och specialiserade jobb för den högkvalificerade arbetskraften. Dessutom är finns en stor poäng i att uppmuntra den typ av samverkan som är en förutsättning för den kliniska forskningen eftersom den tenderar att stimulera till ny och ofta bättre forskning. Detta är ett värde som ibland glöms bort men som vi de facto går miste om om/när forskningen bedrivs i andra länder.

Sofie Andersson

Läs Naturvetarnas svar på remissen om klinisk forskning här.

 

 

 

 

Share

Stora möjligheter men risk för åksjuka – dagens bild av Life science

Det doftade försiktig optimism när Anna Sandström igår presenterade Vinnovas rykande färska analysrapport Global trends with local effects – The Swedish Life Science Industry 1998-2012. Naturvetarnas Marita Teräs, Frida Lawenius och Elisabeth Möller var på plats för att med spänd förväntan få veta de senaste trenderna och framtidens utmaningar inom Life science – en bransch i gungning.

Trots att branschen totalt sett är i nedgång, med en nedslående minskning av antalet anställda med 5,2 procent sedan 2009, har antalet anställda i flera områden ökat under samma period. Inom främst medicinteknik finns en stark bubblande växtkraft. Dock höjs ett varningens finger. Aktörerna i Sverige måste göra gemensamma ansträngningar för att behålla kompetensen, innovationskraften och investeringslustan inom landets gränser.

Det har väl undgått få att Life science är en industri i förändring, milt uttryckt. Den kraftiga expansion som skedde i början på 2000-talet har vänt till en nedgång i branschen de senaste åren. Den svenska läkemedelsindustrin följer den globala utvecklingen och står inför många utmaningar. Flera stora bolagsjättar, ”Big Pharma”, tvingas ta fram sparbössan, minska sitt risktagande och se om sina hus, vilket har lett till kraftiga nedskärningar främst inom forskning och utveckling. Produktionen har dock varit relativt stabil.

Det fina i kråksången är att denna massiva omstrukturering, där delar av verksamheten outsourcas, öppnar upp för fler samarbeten med externa aktörer som akademin samt små- och medelstora företag som levererar tjänster inom forskning och utveckling. En intressant ny trend är så kallade virtuella bolag, dvs. där verksamheten i huvudsak är koncentrerad kring nätverk av olika leverantörer och samarbetspartners som driver projekt virtuellt. Många spindlar i ett stort nätverk av idéer, innovationer och utveckling – kan det vara framtidens melodi för Life science?

Life science-branschen står också inför många möjligheter i form av nya medicinska behov på marknaden och ny teknologisk utveckling etc.  Det gäller dock att vi lyckas fånga upp dessa möjligheter. Slutsatsen i Vinnovas rapport är att Sverige måste satsa hårt för att göra sig fortsatt attraktivt för investerare, annars finns det risk att fler företag lämnar Sverige. Att förankra den svenska verksamheten genom utökade samarbeten mellan näringslivet, akademin, sjukvården och den offentliga sektorn är ett av recepten för framgång. En annan viktig del är fortsatta satsningar på en infrastruktur som främjar forskning och innovationer i Sverige. Politiker och andra aktörer måste spela sina kort rätt.

Då branschen karakteriseras av extremt hög forsknings- och utvecklingsintensitet så har nedskärningarna i dessa områden givetvis påverkat många naturvetare negativt. Men då Marita Teräs frågade Anna Sandström om hur kompetensbehoven inom Life science har förändrats, så fick vi ett glädjande svar. Utbildningsnivån har ökat, dvs. både andelen med en akademisk examen och andelen forskarutbildade.

Av ren nyfikenhet gjorde vi en intressant analys utifrån Naturvetarnas lönestatistik för att titta på hur andelen naturvetare inom den privata läkemedels- och bioteknikindustrin har utvecklats sen 2001. Mellan 2001 och 2004 ökade andelen från 6 till 8 procent, men därefter har både andel och antal naturvetare inom Life science hållit sig relativt stabila fram till idag. Även om siffrorna baseras på ett urval av det totala antalet naturvetare så ger det en fingervisning om att läget kanske inte är så illa som befarat.

Men även om det totala antalet naturvetare i Life science-branschen har varit relativt konstant, så är omsättningen stor bland både företag och tjänster. Turbulensen på arbetsmarknaden är lite av en berg- och dalbana; nya småbolag poppar upp, andra faller ur, fusioner och uppköp är vardagsmat, och fokusområden liksom kompetensbehov byter riktning snabbt. Gillar man att hänga med i svängarna så finns det sannolikt stort utrymme för spännande naturvetarjobb inom nydanande forskning och innovationer som löser framtidens hälsoproblem.

Ett område som blivit allt viktigare är IT och kommunikationsteknik bland annat inom vården. Därför dristar vi oss till att tro att det kommer behövas fler biologer, biomedicinare, kemister och andra naturvetare med kunskaper inom IT, matematik och liknande i framtiden.

Life science i sin helhet är helt beroende av naturvetenskaplig kompetens, och kommer så fortsätta att vara. Påfyllning av kompetens på hög nivå är nödvändigt för att hålla kvar Life science i Sverige så att vi även i fortsättningen kan vara ett land i framkant av livets vetenskaper. Så håll i hatten naturvetare och hoppa på tåget, men var inte rädda för lite åksjuka!

Hela presentationen kan ses på Vinnovas webbplats.

Vinnovas analys kommer lägligt till vår pågående undersökning om life science-branschen och övriga branscher för naturvetare, vilket kommer mynna ut i en rapport som presenteras senare i vår.

Elisabeth Möller
Praktikant på Naturvetarna som arbetar med att kartlägga rekryterings- och kompetensbehov på naturvetares arbetsmarknad.  Elisabeth är nutritionist och disputerad vid Karolinska Institutet.

Share

Febern stiger inom biotech enligt the Economist

Enligt en artikel i the Economist tyder mycket på att den senaste ökningen av investeringar i biotech är en boom som inte kommer att följas av ytterligare en ”bust”. Förvisso fokuserar artikeln på biotechinvesteringar och börsintroducering av mindre biotechföretag i USA men det är ändå intressant läsning. Texten sätter fokus på den strukturomvandling som branschen har genomgått och fortfarande genomgår, där många mindre biotechföretag har blivit forskningsmotorer för de större företagen.

Sanofi, en fransk läkemedelsjätte, pumpar till exempel in 1 miljard dollar i Regenerons, ett mindre amerikanskt biotechföretag, forskningsprogram bara under 2014. Tanken är att kombinera Regenerons spetskompetens i forskning med Sanofis förmåga att få ut produkter på marknaden. Celgene, en av USAs största biotechföretag har en liknande ”distributionsmodell” för FoU, där man finansierar forskningen i mindre företag.

Som sagt, mest är det intressant läsning men kanske kan man också hålla en eller två tummar för att lite av detta också spiller över Atlanten…närmare bestämt på Sverige.

Share