Paradoxalt om psykosocial arbetsmiljö

Har precis skickat in Naturvetarnas svar på remissen Förslag till föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna från Arbetsmiljöverket. Du har väl inte slutat läsa (för att det är världens längsta namn på remissen)? För det är verkligen ett viktigt förslag som vi tillstyrker även om vi önskar ett par förtydliganden då vi tror att det krävs för att målsättningen ska uppnås. Målsättningen att verkligen ta tag i psykosociala arbetsmiljöproblem (bland annat hot- och våldsproblematik) och att sjukskrivningar som en följd av detta inte ska öka är annars bara att applådera. Till våra medlemmar som arbetar på Arbetsmiljöverket vill jag bara säga, bra jobbat med det här förslaget och överlag. Ni gör ett otroligt viktigt arbete i samhället!

En av de största styrkorna med föreliggande förslag är att man har lyckats koppla resursfrågor till psykosocial arbetsmiljö. Bland annat gör man detta kring starkt psykiskt påfrestande arbeten där man rekommenderar dubbelbemanning  och en minskad arbetsmängd. Även när det gäller illa utformade eller dåligt fungerande IT-system gör man kopplingen att det kan leda till ohälsa, då ett dåligt IT-system kan leda till resursbrist (tar mycket tid i anspråk) vilket i sin tur leder till stor stress. Dålig IT dödar en god arbetsmiljö…typ. Att problemen med psykosocial arbetsmiljö ökat i samhället under senare år konstateras också i underlaget som medföljer remissen.

Paradoxalt då när man läste följande artikel i DN i förra veckan. I artikeln konstateras att Sverige numera (efter minskade resurser) har 0,6 arbetsmiljöinspektörer per 10.000 arbetstagare, vilket är långt under ILO:s rekommendation. Av förklarliga skäl blir därför arbetsmiljöarbetet i Sverige lidande konstateras i artikeln. Inte utan att man börjar fundera på arbetsmiljön för arbetsmiljöinspektörer på Arbetsmiljöverket. Resurser kommer alltid att vara en aktuell fråga inom offentlig sektor men hur naivt är det inte att tro att föreskrifter utan ordentlig uppföljning ska fungera. As if!

Som sagt, en oreserverad hyllning till alla arbetsmiljöinspektörer och andra på Arbetsmiljöverket samt en stilla (partipolitiskt obunden) önskan till politiker så här i juletid…i rimform…så klart. Om ni i arbetslivet vill folks väl och ve borde ni nog kunna inse att mer resurser till en och annan mer arbetsmiljöinspektör inte är en fråga som bör leda till partipolitiskt käbbel utan snarare vara något som ni alla kan använda i valkampanjen som skrävel.

If there’s a will there’s a way. Fixa tack!

Share

Tydliga signaler krävs kring hot och våld i offentlig sektor

Tjänstemän på myndigheter hotas varje dag. Det är rubriken på en artikel som publicerades i DN igår. En väldigt talande och samtidigt djupt problematisk rubrik. Man har tittat närmare på antalet rapporterade fall av hot och våld vid fem myndigheter; Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kronofogden, Migrationsverket och Skatteverket. Det man finner i DNs undersökning är att Kronofogden och Arbetsförmedlingen är särskilt utsatta.

Precis som konstateras i artikeln är detta inte bara en fråga om arbetsmiljö utan också en fråga om demokrati. Med anledning av detta anordnade Naturvetarna tillsammans med ett par andra förbund ett seminarium på temat för ett par veckor sen. Seminariet kallade vi för ”Hot och våld på jobbet – Ett hot mot demokratin?”. Under seminariet var de flesta rörande överens om att hot och våld mot tjänstemän inom offentlig sektor är mycket problematiskt och att detta är något man måste ta tag i. Däremot var inte de politiker som var på plats helt med på frågeställningen för seminariet och var inte beredda att ställa helhjärtat upp på att det de facto är ett hot mot demokratin. Jag håller inte med!

Mot bakgrund av vad våra kartläggningar har visat om arbetsmiljön för våra inspektörer anser jag att det verkligen är ett hot mot demokratin. Bombdådet mot Rättscentrum i Malmö i förra veckan och bombhoten mot tingsrätter bekräftar denna bild. Men det är som sagt dessvärre bara toppen på isberget och ett symptom för en sjukdom som är vida utspridd i Sverige idag. DNs artikel igår bekräftar också bilden och i nästa vecka stänger vår löneenkät där vi har följt upp problematiken med hot och våld hos våra medlemsgrupper. Jag ska absolut inte föregripa vad som kommer att bli resultatet av frågorna om hot och våld i vår enkät…men jag är dessvärre helt övertygad om att denna bild kommer att bekräftas ytterligare en gång.

Det är hög tid att man från regeringshåll skickar tydliga signaler om att det är dags att ta tag i detta! Jag vet, det kanske är mycket att begära utifrån den parlamentariska situation Sverige befinner sig i för närvarande men samtidigt borde detta verkligen inte vara en fråga där det bör råda något partipolitiskt käbbel överhuvudtaget. Man behöver inte ens vara överens om att det är ett hot mot demokratin (även om det vore tacknämligt) men däremot måste alla signaler om det otroligt utbredda arbetsmiljöproblem som detta är inom offentlig sektor tas på allvar.

Tid att agera!

Share

Dags att ställa de knepiga frågorna om hot & våld i arbetslivet

I förra veckan var jag på En seminariedag om digital arbetsmiljö och kränkningar på nätet. Väldigt intressant och samtidigt lite skrämmande då det, åtminstone för mig, känns  som att nätet inte håller på att anpassa sig efter resten av samhället (som det ju bör då lagstiftningen är densamma) utan att det grova hatet/hoten på nätet istället sakta men säkert sipprar ut i resten av samhället. Oroväckande!

En av punkterna på dagordningen var Digital arbetsmiljö och dess konsekvenser som mycket förtjänstfullt föredrogs av Jonas Söderström, informationsarkitekt och författare. Han berättade bland annat att den senaste föreskriften som Arbetsmiljöverket (AMV) tog fram om digital arbetsmiljö kom 1998. Den handlade dessutom främst om bildskärmar…vem vet, det kanske är dags att regeringen ger ett direktiv till AMV att ta fram föreskrifter kring digital arbetsmiljö?

Efter detta pratade representanter från Institutet för Juridik och Internet (IJI) på temat Kränkningar på internet. Det är nu det blir riktigt skrämmande för det visar sig då att de grövsta saker man någonsin har hört i många fall läggs ner och i andra fall, när det prövats i rätten, inte har lett till särskilt kännbara straff.

Det var som sagt en mycket intressant dag men jag saknade lite hur man ska kunna komma framåt med frågorna kring just näthat, hot och kränkningar på nätet. Visst, IJI gör ett förtjänstfullt jobb i att försöka driva dessa frågor men vad säger egentligen politikerna som är ansvariga? Vad säger de om hot, på nätet eller annorstädes, och våld i arbetslivet? Hur ska arbetsgivare agera? Ska AMV få direktiv kring detta? Hur ska individer som utsätts hantera det?

Det får jag tålmodigt vänta på att få veta…åtminstone till på fredag. Nu på fredag eftermiddag anordnas nämligen ett seminarium i Sacos lokaler i Gamla stan på temat Hot och våld på jobbet – Ett hot mot demokratin?. Vid seminariet kommer IJI och Stiftelsen Tryggare Sverige att få diskutera med Annika Hirvonen (MP) vice ordförande och Krister Hammarbergh (M) ledamot i justitieutskottet. Det ska verkligen bli superintressant! Om du är intresserad av dessa frågor och vill ställa lite knepiga frågor (eller bara vill höra vad som sägs) tycker jag definitivt att du ska skicka mig ett mejl och anmäla dig.

Nu talar jag iofs lite i egen sak här men det här är verkligen ett sånt seminarium som jag personligen skulle ändra i min kalender för att kunna närvara vid…

Share

Tre miljoner offentliga måltider per dag – vilken konsumentkraft!

Jag har tidigare här på bloggen skrivit väldigt positivt om det nya EU-direktivet kring offentlig upphandling som kom i början av året. Har också försökt att koppla detta till att konsumtion av kött med dålig djurvälfärd är ett samhällsproblem samt att legitimiteten för svensk djurskyddslagstiftning (och i förlängningen arbetsmiljön för inspektörer inom tillsynen) undermineras av en offentlig livsmedelsupphandling som inte ställer hårda djurskyddskrav.

Det var därför väldigt upplyftande att vid seminariet ”Upphandling av livsmedel: Hur kan det svenska djurskyddet gynnas?” få alla mina förhoppningar bekräftade av experter på juridiken kring livsmedelsupphandlingar. Hela panelen; varav en var Mathias Sylwan, förbundsjurist vid Sveriges Kommuner och Landsting (SKL); var överens om att det nya EU-direktivet kring offentlig upphandling kommer att leda till mer sociala- och djurskyddskrav i livsmedelsupphandlingar.

Detta är väldigt positivt men det finns en farhåga. Igår gick Miljöstyrningsrådet upp i Konkurrensverket. Alla, utom representanter från Konkurrensverket, var oroliga för att konkurrensaspekterna kan komma att dominera över andra krav framöver trots det nya EU-direktivet. Men mot bakgrund av att samtliga representanter från Konkurrensverket gjorde sitt bästa för att påtala att denna oro var obefogad känner jag mig ändå trygg i att vi kommer att få se offentliga måltider som gynnar en positiv samhällsutveckling framöver i större utsträckning.

Men samtidigt som man blir glad över att detta kan bli riktigt bra och att det är positivt för legitimiteten för djurskyddet, för lantbrukare och för tillsynen i Sverige blir man ständigt påmind om de omfattande problemen med tillsynen i dagsläget. Senast i morse hade Morgonekot ett reportage om den ohållbara arbetsmiljön för livsmedelsinspektörer och för ett par veckor sedan skrev Naturvetarna en debattartikel i ämnet. Dessvärre är inte detta en unik situation för livsmedelsinspektörer utan situationen är även alarmerande för miljö- och hälsoskyddsinspektörer och djurskyddsinspektörer. Här i Almedalen arbetar vi med att bevaka och påverka kring bland annat tillsyn.

Det är också mycket seminarier i Almedalen kring livsmedels-, djurskydds- och miljöfrågor. Jag tror därför att möjligheterna för oss och andra organisationer att få upp dessa frågor på agendan i valrörelsen är relativt goda. Inte minst mot bakgrund av utspel likt det landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C) gjorde igår. Hoppas bara att mina förväntningar infrias på samma sätt som experternas uttalande om det nya  EU-direktivet om offentlig upphandling vid gårdagens seminarium. Jag ska i alla fall fortsätta göra mitt yttersta här i Almedalen för att så blir fallet…

Share

Arbetsgivare kan och ska anmäla hot och våld mot tjänstemän

Har just närvarat vid ett seminarium om hot och våld i arbetslivet anordnat av försäkringsbolaget Förenade liv. Vad kan man säga om seminariet då? En sak som framstod som väldigt tydligt är hur rörande överens alla i panelen egentligen var om hur problematiskt detta är. Panelen bestod av: Britta Lejon, Förbundsordförande, ST; Annika Strandhäll, Förbundsordförande, Vision; Johan Pehrson, Riksdagsledamot och ledamot av Justitieutskottet, Folkpartiet; Thomas Bodström, Advokat, Borgström & Bodström Advokatbyrå. Magnus Lindgren, Generalsekreterare, Tryggare Sverige. Sari Sander, VD, Förenade liv.

Alla dessa människor var rörande överens om att hot och våld mot tjänstemän har ökat (främst under de senaste tio åren), att det ytterst är ett hot mot demokratin och att något måste göras. Att nätet och sociala medier är en stor orsak till att hoten ökat var man också rörande överens om. – Att agera i affekt och inte tänka igenom konsekvenserna förenklas av att man snabbt kan skicka iväg ett mejl eller lägga ut något på nätet, sade någon i panelen (vem förblir höljt i dunkel då mitt minne nu sviker mig). Man var också rörande överens om att konsekvenserna för den som har hotat/hatat i de allra flesta fall är ringa eller helt frånvarande, vilket självklart påverkar detta på ett negativt sätt.

Däremot gick åsikterna isär när det gällde vad som ska göras och vad grundorsaken till det ökande hotet och våldet mot tjänstemän är. Tillsätt en särskild samordnare för att titta på frågan och se hur vi kan komma åt den organiserade brottsligheten, sade någon. Nej, ingen särskild samordnare är nödvändig då problematiken och lösningarna redan är kända, sade en annan. Gärna en särskild samordnare men organiserad brottslighet är inte det stora problemet, sade en tredje. Där fick vederbörande också medhåll av Margareta Jonsson från Naturvetarnas styrelse som lyfte att det för inspektörer allt som oftast inte är organiserad brottslighet som är det stora hotet (eller i alla fall inte det enda) utan det är privatpersoner. Inte sällan sker det också på nätet.

Arbetsgivarnas ansvar för att hantera situationen togs självfallet upp. Naturvetarna driver i Almedalen (och alltid annars) tesen att en ändamålsenlig organisation för tillsyn är: Rättssäker, likvärdig och resurseffektiv; Fri från jäv, hot och våld och Förebyggande i sitt arbetsmiljöarbete med larm, säkerhetsrutiner och uppföljning, Just detta med det förebyggande arbetet och det ansvar som åligger arbetsgivaren kring detta diskuterades flitigt av panelen. En fråga som diskuterades var detta med att arbetsgivaren ska anmäla hot och våld mot tjänstemän.

Vi vet alltför väl från erfarenheter från våra medlemmar att arbetsgivarna ofta drar sig för att göra detta. Ofta säger juristerna på många arbetsplatser att arbetsgivaren inte får anmäla. Det var därför intressant att höra Magnus Lindgren från Tryggare Sverige säga att Försäkringskassan har gått hela varvet kring detta. Juristerna där sade nej till att arbetsgivaren kan göra en anmälan kring hot och våld men efter en lång process anmäler Försäkringskassan alla fall där tjänstemän utsätts för hot och våld. Väldigt intressant! Allt finns dessutom dokumenterat kring hur denna prövning av lagen gick till på Försäkringskassan.

Där har man verkligen något att bygga vidare på som kan göra stor skillnad för Naturvetarnas medlemmar som utsätts för hot och våld men har svaga arbetsgivare på sin sida. Jag och Magnus bytte visitkort och kommer att höras närmare om detta framöver…ett bra seminarium i Almedalen med andra ord.

Share