Risk för kakafoni…

I morgonens Kulturnytt, tv -soffor och kultursidor kvittrade kulturjournalisterna exalterat ikapp. Kommer Svenska Akademin att överraska med en oväntad och okänd kandidat  eller blir det någon som folk känner till och har läst? Kl. 13:00 idag annonserar Peter Englund vem som får 2012 års Nobelpris i litteratur och det är knappast en vild gissning att vi under resten av dagen kommer att översköljas av kritikers såväl som vanliga bokälskares kommentarer kring valet.

Samtidigt pågår (kan man anta) en febril verksam inom Utbildningsdepartementets väggar. Igår meddelade nämligen regeringen att den forsknings- och innovationspolitiska propositonen inte alls kommer den 16 oktober som tidigare aviserats utan presenteras redan i eftermiddag. Att budgetar, poltiska förslag, utredningar etc. inte alltid håller tidscchemat är inte ovanligt – tvärtom tycks det snarare vara regel än undantag att dagen ändras både en och flera gånger. Ovanligare är dock att offentliggörandet tidigareläggs och, inte minst, att det nya datumet blir så mycket sämre än det tidigare planerade. För regeringens beslut att lansera proppen mitt under Nobelveckan (Nobelveckan!) och samma dag som Nobelpriset i litteratur presenteras framstår som synnerligen oövertänkt. Nobelpriset må vara en symbol vars praktiska betydelse för forskningen är mycket begränsad, men det är den kanske viktigaste symbolen som finns för forskningen i Sverige. Att på detta sätt låta den största händelsen inom svensk forskningspolitik på fyra år samtidigt med Nobelveckan väcker därför onekligen en del frågor. En välvillig tolkning är att man vill understryka  forskningspolitikens betydelsen genom att koppla den till Nobelprisen: ett av Björklunds favorittuttryck är ju ”…fler Nobelpris till Sverige”… Men oavsett om detta var eller ej tror jag tyvärr att det får motsatt effekt att forskningsproppen presenteras samtidigt som Nobelprisen. Risken är överhängande att forskningspolitiken och Nobelprisen konkurrerar om utrymme och intresse.

Överdriver jag? För den som verkligen är intresserad av forskningsproppen och/eller Nobelpriset får det sannolikt inte så stora konsekvenser att allting händer på samma gång. Vi bevakar det ändå, om än möjligen något mer splittrade än vi anmnars skulle ha varit. Nej, dem det verkligen påverkar är ”verklighetens folk”, för att tala med Göran Hägglund. För den som inte är specialintresserad av forskning och forskningspolitik riskerar mängden av offentliggöranden att smälta samman. Det är synd. Både Nobelprisen och forskningspolitiken förtjänar nämligen att uppmärksammas och att  diskuteras i en bredare krets än de närmast berörda. Beslutet att presentera forskningsproppen mitt under Nobelveckan och samma dag som litteraturpristagaren offentliggörs kan därför ifrågasättas. Och med tanke på hur pr-mässigt regeringen brukar agera framstår det dessutom som väldigt märkligt.

Kommer vi att hurra eller deppa i eftermiddag? Att döma av det som redan läckt ut så ser det mycket ljust ut. De närmaste åren görs stora investeringar i life science-området, man satsar särskilt på unga forskare och stärker arbetet för att locka utländska forskare till Sverige. Dessutom framgår av Björklunds artikel på DN Debatt idag att kvalitet ges en nyckelroll i framtidens resursfördelningssystem. Andelen forskningsanslag som omfördelas utifrån kvalitetskriterier dubbleras från 10 procent till 20 procent och dagens kvalitetsmått (mängden externa anslag en forskare får beviljat och s.k. bibliometriska mått, dvs. mängden publiceringar/ citeringar en forskare får i vetenskapliga tidskrifter) kompletteras med måttet peer review eller kollegial bedömning (forskningen utvärderas av andra forskare). Detta är onekligen ett skäl att hurra: att kvalitet inte låter sig mätas med (uteslutande) kvantitativa mått är för mig fullständigt självklart. Kvalitet handlar om så mycket mer om antal citeringar och måste därför också utvärderas kvalitativt. Det ska bli mycket spännande att se vad uppdraget att ta fram en modell för kvalitetsgranskning som Vetenskapsrådet nu får kommer att resultera i.

Slutligen är det oroande att Björklunds artikel inte innehåller ett enda ord om varken rörlighet eller samkverkan. Huruvida detta betyder att man inte hörsammat alla uppmaningar om att fokusera mer på mobiliteten i forskningssystemet eller ej återstår att se. Efter kl 14:30 idag vet vi.

Sofie Andersson

Ps. Som tur är behöver den som vill följa både pressträffen där forskningsproppen presenteras och Svenska Akademins offentliggörande av Nobelpriset i litteratur live, inte välja. Peter Englunds presenterar litteraturpristagaren kl. 13:00 och utbildnings- och forskningsminister Jan Björklunds lanserar proppen kl 14:30.

Share

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *