En ihålig ost om stigmatiserat kött

Kan kött vara stigmatiserat? Ja, tydligen om man frågar Carl B Hamilton, ekonomiprofessor och tidigare Liberal riksdagsledamot. Det hävdar han nämligen på DN debatt idag. Alltså, att han inte menar att köttet lyckas framkalla blödande sår, som är en betydelse av ordet, fattar jag. Men samtidigt känns hans tes ändå väldigt långsökt. Han menar alltså att en viss typ av köttkonsumtion leder till en social stigmatisering och att detta är den svenska köttprotektionismens fel, som dessutom underblåses av media. Det han avser är alltså att stigmatiseringen i det här fallet avser de som avviker från genomsnittsmedborgarens samhällsnorm och äter en annan typ av kött, specifikt importerat kött.

Om vi för sakens skull leker med tanken att det faktiskt finns ”stigmatiserat kött” vad skulle förklaringen bakom denna rådande samhällsnorm i Sverige kring kött kunna vara? Hamilton skriver bland annat att ”importerat kött är ofta billigare och bättre än svenskt”. Billigare är ett bra ekonomiskt begrepp, lätt att kolla upp. Vi säger för sakens skull att importerat kött alltid är billigare än inhemskt producerat. Då har vi kvar detta med bättre. Vad är bättre kött? Det enda vettiga som Hamilton skriver på denna punkt är att ”…när Europas bästa pastejer och patéer tillverkas på kontinenten, köper man råvaran från Sverige? Nej. När parmaskinka och Serranoskinka tillverkas, kommer råvaran från Sverige? Nej, den är lokalt producerad.”

För att använda ett engelskt uttryck som känns passande; that’s baloney (baloney är en typ av korv men uttrycket betyder också att något är fullständigt struntprat). Det är förvisso inte struntprat att man använder lokala råvaror när man producerar till exempel skinkan i Parma men det är klart att det även kan göras omvänt. Nu är inte detta ett exempel på en köttprodukt men jag kom genast att tänka på denna artikeln på Naturvetarnas hemsida om buffelmozzarella produktion i norra Uppland. Nu kan jag för lite om just varumärkesskyddet för parmaskinka och serranoskinka men jag tänker mig att skinka enligt samma process kan produceras, och säkerligen redan produceras, i Sverige även om den kanske inte får kallas för parma/serranoskinka (!?)…apropå detta med protektionism.

Så nu har vi alltså benat ur köttfrågan ur Hamiltons perspektiv lite grann. Det var ju kul och lärorikt men vad som är ännu roligare är att inte ens hans grundtes kring stigmatiseringen håller. För apropå detta med stigmatiserande är den rådande genomsnittsmedborgarens samhällsnorm i dagsläget inte till någon stor övervägande del för svenskt kött. På Jordbruksverkets hemsida skriver man om köttkonsumtion att under ”…cirka 20 år har trenden varit att en allt större del av det kött vi äter är importerat, men under våren 2014 började utvecklingen gå i motsatt riktning för nöt- och griskött då andelen svenskt nötkött av förbrukningen ökade med 3 procent och svenskt griskött med 4,1 procent.” Trots denna marginella förändring var till exempel ca 50 procent av nötköttet som konsumerades inhemskt producerat medan samma siffra för lamm var drygt 30 procent år 2014.

Jordbruksverket tror själva att en orsak till uppsvinget som skedde 2014, och som förhoppningsvis har fortsatt 2015, kan vara att Sverige har den lägsta antibiotikaanvändningen till livsmedelsproducerande djur. Jag tror det ligger mycket i det men jag tror också att det svenska djurskyddet överlag samt olika resonemang kring klimatet och en hållbar köttkonsumtion spelar in. Jordbruksverket har också släppt en rapport om hållbar köttkonsumtion där de också slår fast att ”…svensk köttproduktion ligger relativt bra till i flera hållbarhetsperspektiv, exempelvis antibiotikaanvändning och djurvälfärd.” När Hamilton famlar i mörkret kring begreppet bättre har vi alltså här svart på vitt något där man har ett mervärde i svenskt kött…det är bättre! Låt oss vända på Hamilton-resonemanget också när vi ändå är igång. Varför skulle inte en svenskt producerad skinka kunna smaka bättre? Att köpa en paté, skinka eller brieost för att den kommer från ett visst land eller region är socialt stigmatiserande om något i nuläget…att den dessutom lär kosta en del om den har ”rätt etikett” är högst troligt (för att knyta an till det andra påståendet i debattartikeln om billigheten i importerat).

Men när landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) intervjuades i radio i morse och hade chansen att bemöta denna debattartikel, med hål stora som i en schweizerost, trasslade han bara in sig. Det hade varit så enkelt för Bucht att prata om mervärdena i svensk köttproduktion. Eller varför inte djurskydd, EU och antibiotika? Eller varför inte prata djurskydd och offentlig upphandling? Det hade Bucht också kunnat göra samtidigt som han pratade om den svenska livsmedelsstrategin. Men det gjorde han inte och det tycker jag var synd då han borde ha fyllt denna ihåliga ost till debattartikel med bra motargument…

Share

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *