Mätfel eller klarsynthet?

I torsdags fick medlemmar i föreningen Vetenskap & allmänhet chansen att lyssna till en presentation av en ny rapport om svenskars syn på forskning, http://www.v-a.se/artiklar/forsamrat_klimat_for_forskning/. Det finns en hel del tänkvärt i rapporten. Att synen på forskning är mindre positiv än tidigare är oroande. En möjlig förklaring är förstås att forskningen blivit en del av det dagliga nyhetsflödet och att det som sådant blir mer kritiserat. En annan att frågorna varit för svåra att svara på, men är det verkligen så?

En dramatisk skillnad från tidigare år var också att endast 38 procent, jämfört med 53 2003, ansåg att svensk forskning var konkurrenskraftig. Detta är allvarligt och tyvärr finns det många forskare som håller med. Under den universitetsturné som vi anordnade i vintras kom det fram att möjligheten att bedriva verkligt nydanande forskning på svenska universitet kraftigt försämrats under de senaste 20 åren. Anledningarna till det är många, men allt mindre resurser per forskare är ett problem. Avsaknaden av tydliga karriärvägar och ett system där det mesta av forskningen görs av doktorander är andra. Den som vill veta mer om detta rekommenderas att läsa skriften från unviersitetsturnén, http://stockholmmeeting.se/wp-content/uploads/2010/04/2010_Broschyr-A5_18314-Broschyr-A5.pdf. Vetenskap & allmänhets rapport pekar också på att en mindre andel håller med om att Sverige har ett bra forskningsklimat, 27 procent idag jämfört med 34 2003. Kan det vara så att svaren faktiskt avspeglar verkligheten?

Marita Teräs, kommunikationschef Naturvetarna

Share

Vi lär oss inte av våra misstag

En kollega tipsade mig om en artikel i Harvard Business Review. Den handlar om hur vi lär oss. Tydligen har vi utomordentligt svårt att lära av våra misstag, däremot lär vi oss av framgång. För en gammal djurtränare som jag är det självklart. Positiv förstärkning är otroligt mycket mer effektivt än negativ. Överhuvudtaget är det helt omöjligt att lära in nya saker med det senare. Enda gången det kan vara effektivt är när man vill få bort ett oönskat beteende, men då krävs förstås att man belönar ett önskat alternativ. Roligt att hjärnforskningen kan ge vetenskapligt stöd åt detta. Läs mer på http://hbr.org/2010/01/success-gets-into-your-head-and-changes-it/ar/1

Marita Teräs, informationschef Naturvetarna

Share

Kändisar berättar om varför en naturvetenskaplig utbildning är så bra

Det är alltid bra att ha en naturvetenskaplig utbildning i botten. Oavsett vad du arbetar med i framtiden är det bra att ha läst naturvetenskap.
Den breda linjen är ett projekt som tagit fram några sådan videoklipp. Vi på Naturvetarna har en webbplats där vi vänder oss till ungdomar som ska välja till gymnasiet: Naturvetare.nu. Vi har lagt in ett av klippen där.

Här är några filmklipp där kända personer berättar om varför de läst naturvetenskap:

Oscar Simonsson – artist KOOP

Fredrick Federley – riksdagsledamot

Patrick Liu (DICE)

Martin Rolinski – artist (Stockholm)

Foki – känd bloggare (Umeå)

Stina Segerström, fotbollsspelare:

Postat av Marita Teräs
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Share