Mer fakta inför val av tvättmaskin än utbildning

Saco kritiserar det nya kvalitetssystemet för att det kan komma att försvåra jämförelser mellan olika lärosäten. Naturvetarna delar den uppfattningen. Det är ytterst olyckligt att blivande studenter har mycket begränsade möjligheter att välja ett lärosäte utifrån kvalitet, samtidigt som det är tydligt att skillnaderna mellan lärosätena är betydande och har en stor betydelse för de framtida karriärmöjligheterna.

Naturvetarnas rapport ”Akademisk utbildning – en språngbräda för karriären” visar att de naturvetare som har gått på utbildningar som förberett den för arbetslivet får sitt första arbete snabbare, får ett arbete som är mer relevant i förhållande till sin utbildning samt ett mer kvalificerat arbete.

En högskoleutbildning är en stor investering för individen och för Naturvetarna är det oacceptabelt att det idag inte är möjligt att göra ett välunderbyggt val. Samhället ger idag enbart vägledning när de gäller val av utbildningsinriktning. Med tanke på att Naturvetarnas rapport pekar på att framtidsutsikterna påverkas minst lika mycket av hur förberedelserna för arbetslivet fungerar på utbildningen är det vilseledande och ineffektivt.

Naturvetarna förordar ett kvalitetsdrivande system, där tidigare studenters erfarenhet av utbildningen och etablering på arbetsmarknaden blir transparanta faktorer som blivande studenter kan ta del av.

Share

Vad är en doktorsexamen värd på svensk arbetsmarknad?

Är arbetsgivarna fullt ut medvetna om vilket mervärde en forskarexamen innebär? Är doktorerna förberedda för den arbetsmarknad de kommer att möta? Och finns ett adekvat karriärstöd för disputerade som siktar mot en karriär utanför akademin? Det korta svaret på samtliga frågor är tyvärr nej, enligt rapporten ”The value of a PhD Degree in the Swedish Job Market”.

Rapporten väcker många frågor. Hur kan det exempelvis komma sig att bara 20 procent anser att de har bra eller utmärkta karriärmöjligheter, trots att de tillhör de mest välutbildade i Sverige och sällan varit arbetslösa? I runda slängar har endast en procent av Sveriges befolkning en forskarutbildning och endast tre procent av de svarande hade varit arbetslösa. Jag undrar också vad denna pessimistiska syn på de egna möjligheterna beror på och hur denna inställning påverkar de faktiska framtidsutsikterna?

Att arbetsgivarna inte till fullo förstår mervärdet av att anställa disputerade är inte bara en förlust för de verksamheter som går miste om kompetensen, utan också för hela samhället. Doktorerade är den länk mellan forskning och praktik som så väl behövs, men som tycks vara svagare i Sverige än i många andra länder.

Till råga på allt är bristen på karriärstöd stor. Jag känner mig tacksam för att de kollektivavtalade trygghetslösningarna i form av TRR och Trygghetsstiftelsen levererar när andra samhällsaktörer misslyckas och också så klart över att Naturvetarna sedan länge erbjuder alla sina medlemmar en mycket uppskattad karriärservice.

Share

En dag för framtiden

Igår var jag på Stockholms universitet för att prata om matematikers arbetsmarknad. Blev inspirerad redan i fredags när jag tittade på Skavlan. Matematikern Hannah Fry var där och gav en förklaring till varför det inte är så lätt att hitta en partner. Se henne på TED-talks  om ni är nyfikna.

Att prata för matematiker är roligt i en tid när matematisk kompetens är i var mans mun. I dataanalysens era är det just matematisk kompetens så många företag suktar efter. Sedan länge har försäkringsbranschen anställt försäkringsmatematiker eller aktuarier för bringa klarhet i risker och premier. Enligt Försäkringsbranschens arbetsgivarorganisation har andelen akademiker ökat de senaste åren och cirka 14 procent är naturvetare eller ingenjörer.
Finansbranschen har också en tid tillbaka insett att de behöver komplettera ekonomisk kompetensen med matematisk. Såväl fysiker, matematiker och datavetare arbetar idag med att förutse och utveckla portföljer, samt med att utveckla och marknadsföra olika finansiella verktyg.

Matematiken är naturvetenskapens språk och därför är det kanske inte heller så förvånande att matematiker behövs inom biologin och medicinen för att säkerställa att en viss medicin ger effekt, för att jämföra olika behandlingsalternativ eller för den delen att tidigt kunna uppfatta förändringar i antalet cancerfall eller i hur väl screeningar fungerar för att förebygga sjukdomar. Intressant nog verkar svenska biostatistiker sällan ha någon kompetens inom biologi och medicin, medan en artikel i Science just betonade behovet av personer som förstår den data de arbetar med. Möjligen är detta en utveckling som vi kommer att se framöver.

Även de växande kraven på säkerhet och transparens ökar efterfrågan på matematiker. Redan under 2.a världskriget fick svenska matematiker chans att visa vad de gick för och tyskarnas krypto löstes på två veckor av matematikern Arne Beurling från Uppsala universitet. Vårt digitala samhälle har satt säkerhetsfrågorna i fokus och vi är sårbara när nätet har blivit en förutsättning för att grundläggande funktioner som vatten, avlopp, el, energi och kommunikation.

Drivande för utvecklingen är de nya möjligheterna att lagra, analysera och visualisera data. Även om datorerna sköter beräkningarna behövs matematiker för att ställa rätt frågor, hitta felkällor samt förklara och kommunicera vad resultaten betyder för olika verksamheter. Framtidens matematiker tycks vara en analytisk kommunikatör. Går hand i hand med definitionen av hur en bra analytiker bör vara enligt en av gårdagens talare. Det gäller att vara en Nyfiken, Intellektuell, Kreativ, Artist. En NIKA och det är faktisk en ganska träffande beskrivning på många naturvetare jag har mött.

En analytiker är inte samma sak som en matematiker, men enligt naturvetarnas lönestatistik är faktisk analytiker en av de vanligaste befattningarna för matematiker tillsammans med statistiker, aktuarie och doktorand. Hur som är det just som analytiker som jag tror att många matematiker och naturvetare kommer att hitta spännande uppgifter i framtiden. Konsultbolagen behöver dem för att för kundernas räkning dvs. bolag inom detaljhandeln, telekom, försäkring, finans, läkemedel och även verksamheter inom offentlig sektor behöver dem för att i all insamlad data kunna hitta mönster och på så sätt hjälpa dem att blicka in i framtiden.

Stort tack till Matematiska institutionen på Stockholms universitet för en inspirerande dag och till Mattecentrum, som gör det samhället inte klarar av när det gäller att få ungdomar att intressera sig för och förstå matematik. Om ni vill veta mer om matematikers arbetsmarknad rekommenderar jag Naturvetarnas arbetsmarknadsrapport.

Share

Är våra förväntningar när det gäller utbildningarnas koppling till arbetslivet orimliga?

Det är ohållbart att var tredje naturvetare känner sig oförberedd för arbetslivet när de tar examen. Konsekvensen blir att de får svårare att få jobb och dessutom riskerar att få ett arbete som är mindre kvalificerat och relevant i förhållande till utbildningen.

Jag ser fram emot att få diskutera problemet med lärosätena, näringslivet och studenter. Vilka lösningar ser de och delar de Naturvetarnas uppfattning att bristande arbetslivsanknytning är ett stort problem. En artikel på Brännpunkt gav upphov till en del reaktioner tidigare i veckan och idag när själva rapporten Akademisk utbildning – en språngbräda för karriären släpps och i sambanden med paneldebatten på Summit går startskottet för ett mer aktivt påverkansarbete i möte med lärare, kursansvariga, lärosätenas ledningar och inte minst naturvetarstudenter.

Vad är det då jag och Naturvetarnas hoppas på? För det första att lärosätena får en större insikt om att arbetslivsanknytningen är viktig – särskilt på generella utbildningar, där det är långt ifrån självklart i vilken bransch, sektor eller roll de examinerade kommer att arbeta. Forskning är ett vanligt karriärval för naturvetare, men 80 procent fortsätter inte på en forskarutbildning och vill bidra med sin kunskap på andra sätt i samhället.

Det behövs strategier för hur arbetslivsanknytningen ska kunna löpa som en röd tråd under utbildningen och hur den ska utformas för att öka studenternas medvetenhet om hur viktigt det är att de själva börjar fundera på hur de vill använda sin kunskap när de tagit examen redan tidigt i utbildningen. Att bygga nätverk och att utforska de möjligheter som verkar spännande tar tid.

Jag hoppas också att alla arbetsgivare som inser att naturvetenskaplig kompetens är viktig för deras verksamhet tar sitt ansvar och erbjuder fler naturvetare praktikplatser, extraarbeten, studentmedarbetarskap och möjlighet att göra externa examensarbeten. Vi hjälper gärna till genom att sprida alla erbjudanden i våra kanaler.

Slutligen, du som är student inse att du genom att se till att vara förberedd för arbetslivet när du tar examen kan förbättra dina karriärmöjligheter avsevärt. Ställ krav på din utbildning och vänd dig gärna till oss för råd och tips. Nästa gång vi genomför en undersökning bland nyexaminerade naturvetare vill vi se att betydligt fler naturvetare känner sig förberedda för arbetslivet vid examen.

Se rapportsläppet och en paneldiskussion med representanter från Utbildningsdepartementet, Svenskt Näringsliv, Sveriges Lantbruksuniversitet och Naturvetarnas studentråd på webben.

Share

Agronomer gör skillnad!

Hur ska vi kunna producera tillräckligt med hälsosam mat på ett miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt? Vad händer med landsbygden när allt fler flyttar in till städer? Hur ska det svenska lantbruket förbli konkurrenskraftigt? Detta är exempel på högst aktuella frågor utan enkla svar.

För att närma sig en ett svar och en lösning på dessa frågor krävs kompetens kring landsbygdsfrågor, lantbruk, ekonomi, miljö och livsmedels. Det krävs kompetens både naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig kompetens. Det krävs den kompetens som agronomer besitter!

När agronomer har en så viktig kompetens kring områden som är flitigt debatterade och intresset är stort för – varför väljer då inte fler att bli agronomer? Vi, initiativtagarna till Agronomuppropet, ställde oss denna fråga och insåg att utmaningen ligger i att så få vet vad en agronom är. Därför bestämde vi oss för att öka kunskapen om vad en agronom är och gör. Agronomer har en bred tvärvetenskaplig kompetens med koppling till lantbruk och livsmedelsproduktion, fokus i utbildningen ligger på livsmedel, husdjur, ekonomi, landsbygdsutveckling eller mark- och växtvetenskap. Det är en stor samverkan och ett stort utbyte mellan de olika agronominriktningarna vilket ger agronomer kunskaper inom fler områden än sin egen inriktning. Agronomutbildningen är unik i dess bredd och dess fokus på att hela tiden försöka se hela bilden. Agronomer kan fungera som en i nuläge saknad länk mellan en mängd olika områden, mellan teori/forskning och praktik, mellan produktion och bevarande och inte minst mellan vetenskapen och politiken.

Genom att vi blir bättre på att lyfta fram och tydliggöra vår kompetens tror vi att agronomtiteln kan bli mer igenkänd, förstådd och eftertraktad. Vi är också övertygade om att fler skulle söka sig till agronomutbildningarna om de visste vad agronomer arbetar med. I dagsläget är de största arbetsmarknadssektorerna för agronomer statliga myndigheter, privata företag, lantbruk, universitet och högskolor. Vanliga arbetsgivare är Sveriges Lantbruksuniversitet, länsstyrelserna, kommuner, Jordbruksverket, Lantmännen och landsbygdsdepartementet. Många agronomer arbetar även som egenföretagare.

Agronomuppropet startade våren 2014 och är ett ideellt projekt under Agronomförbundet, en av Naturveternas professionsföreningar. Agronomuppropet är tänkt att fungera som en plattform för att få agronomer att mötas, bli mer stolta i sin yrkesroll och motiveras till att själva göra åtaganden för att öka kännedomen om agronomers kompetens. Ett åtagande kan handla om allt från att lyfta fram att man är agronom i tal och skrift, till att göra riktade kampanjer för att få fler intresserade av agronomyrket. Genom att många gör lite kommer vi tillsammans göra ett stort arbete som förhoppningsvis leder till att agronomtiteln blir både välkänd och eftertraktad i samhället.

Den 31 oktober arrangerar Agronomuppropet en Fokusdag för att inspirera agronomer och andra intressenter till att känna yrkesstolthet och motivera deltagarna till att själva vilja göra något för att öka kännedomen om deras kompetens. Vi vill att deltagarna ska lämna Fokusdagen med en känsla av att de har ett otroligt viktigt yrke och även känna att var och en faktiskt kan göra något för att öka vetskapen om vad en agronom är och gör. Dagen syftar till att se lösningar och inte bara diskutera utmaningar. För oss är det viktigt att fokus inte ligger på att diskutera vad ”någon” borde göra, utan vem kan göra vad och vad kan du eller jag göra!

AgronomuppropetProfil_150pxInitiativtagarna till Agronomuppropet är Julia Fransson, mark/växtagronom och fältsäljare på RagnSells. Maria Karlsson, livsmedelsagronom och doktorand på institutionen för livsmedelsvetenskap vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Beatrice Ramnerö, snart färdig mark/växtagronom, jobbar som kårordförande på Ultuna Studentkår.

Läs gärna mer om Agronomuppropet och hur vi arbetar på www.agronomuppropet.se och tveka inte att höra av er med funderingar, kommentarer eller om ni vill ha tips för att genomföra en egen kampanj!

Share