Mer fakta inför val av tvättmaskin än utbildning

Saco kritiserar det nya kvalitetssystemet för att det kan komma att försvåra jämförelser mellan olika lärosäten. Naturvetarna delar den uppfattningen. Det är ytterst olyckligt att blivande studenter har mycket begränsade möjligheter att välja ett lärosäte utifrån kvalitet, samtidigt som det är tydligt att skillnaderna mellan lärosätena är betydande och har en stor betydelse för de framtida karriärmöjligheterna.

Naturvetarnas rapport ”Akademisk utbildning – en språngbräda för karriären” visar att de naturvetare som har gått på utbildningar som förberett den för arbetslivet får sitt första arbete snabbare, får ett arbete som är mer relevant i förhållande till sin utbildning samt ett mer kvalificerat arbete.

En högskoleutbildning är en stor investering för individen och för Naturvetarna är det oacceptabelt att det idag inte är möjligt att göra ett välunderbyggt val. Samhället ger idag enbart vägledning när de gäller val av utbildningsinriktning. Med tanke på att Naturvetarnas rapport pekar på att framtidsutsikterna påverkas minst lika mycket av hur förberedelserna för arbetslivet fungerar på utbildningen är det vilseledande och ineffektivt.

Naturvetarna förordar ett kvalitetsdrivande system, där tidigare studenters erfarenhet av utbildningen och etablering på arbetsmarknaden blir transparanta faktorer som blivande studenter kan ta del av.

Share

Vad är en doktorsexamen värd på svensk arbetsmarknad?

Är arbetsgivarna fullt ut medvetna om vilket mervärde en forskarexamen innebär? Är doktorerna förberedda för den arbetsmarknad de kommer att möta? Och finns ett adekvat karriärstöd för disputerade som siktar mot en karriär utanför akademin? Det korta svaret på samtliga frågor är tyvärr nej, enligt rapporten ”The value of a PhD Degree in the Swedish Job Market”.

Rapporten väcker många frågor. Hur kan det exempelvis komma sig att bara 20 procent anser att de har bra eller utmärkta karriärmöjligheter, trots att de tillhör de mest välutbildade i Sverige och sällan varit arbetslösa? I runda slängar har endast en procent av Sveriges befolkning en forskarutbildning och endast tre procent av de svarande hade varit arbetslösa. Jag undrar också vad denna pessimistiska syn på de egna möjligheterna beror på och hur denna inställning påverkar de faktiska framtidsutsikterna?

Att arbetsgivarna inte till fullo förstår mervärdet av att anställa disputerade är inte bara en förlust för de verksamheter som går miste om kompetensen, utan också för hela samhället. Doktorerade är den länk mellan forskning och praktik som så väl behövs, men som tycks vara svagare i Sverige än i många andra länder.

Till råga på allt är bristen på karriärstöd stor. Jag känner mig tacksam för att de kollektivavtalade trygghetslösningarna i form av TRR och Trygghetsstiftelsen levererar när andra samhällsaktörer misslyckas och också så klart över att Naturvetarna sedan länge erbjuder alla sina medlemmar en mycket uppskattad karriärservice.

Share

En dag för framtiden

Igår var jag på Stockholms universitet för att prata om matematikers arbetsmarknad. Blev inspirerad redan i fredags när jag tittade på Skavlan. Matematikern Hannah Fry var där och gav en förklaring till varför det inte är så lätt att hitta en partner. Se henne på TED-talks  om ni är nyfikna.

Att prata för matematiker är roligt i en tid när matematisk kompetens är i var mans mun. I dataanalysens era är det just matematisk kompetens så många företag suktar efter. Sedan länge har försäkringsbranschen anställt försäkringsmatematiker eller aktuarier för bringa klarhet i risker och premier. Enligt Försäkringsbranschens arbetsgivarorganisation har andelen akademiker ökat de senaste åren och cirka 14 procent är naturvetare eller ingenjörer.
Finansbranschen har också en tid tillbaka insett att de behöver komplettera ekonomisk kompetensen med matematisk. Såväl fysiker, matematiker och datavetare arbetar idag med att förutse och utveckla portföljer, samt med att utveckla och marknadsföra olika finansiella verktyg.

Matematiken är naturvetenskapens språk och därför är det kanske inte heller så förvånande att matematiker behövs inom biologin och medicinen för att säkerställa att en viss medicin ger effekt, för att jämföra olika behandlingsalternativ eller för den delen att tidigt kunna uppfatta förändringar i antalet cancerfall eller i hur väl screeningar fungerar för att förebygga sjukdomar. Intressant nog verkar svenska biostatistiker sällan ha någon kompetens inom biologi och medicin, medan en artikel i Science just betonade behovet av personer som förstår den data de arbetar med. Möjligen är detta en utveckling som vi kommer att se framöver.

Även de växande kraven på säkerhet och transparens ökar efterfrågan på matematiker. Redan under 2.a världskriget fick svenska matematiker chans att visa vad de gick för och tyskarnas krypto löstes på två veckor av matematikern Arne Beurling från Uppsala universitet. Vårt digitala samhälle har satt säkerhetsfrågorna i fokus och vi är sårbara när nätet har blivit en förutsättning för att grundläggande funktioner som vatten, avlopp, el, energi och kommunikation.

Drivande för utvecklingen är de nya möjligheterna att lagra, analysera och visualisera data. Även om datorerna sköter beräkningarna behövs matematiker för att ställa rätt frågor, hitta felkällor samt förklara och kommunicera vad resultaten betyder för olika verksamheter. Framtidens matematiker tycks vara en analytisk kommunikatör. Går hand i hand med definitionen av hur en bra analytiker bör vara enligt en av gårdagens talare. Det gäller att vara en Nyfiken, Intellektuell, Kreativ, Artist. En NIKA och det är faktisk en ganska träffande beskrivning på många naturvetare jag har mött.

En analytiker är inte samma sak som en matematiker, men enligt naturvetarnas lönestatistik är faktisk analytiker en av de vanligaste befattningarna för matematiker tillsammans med statistiker, aktuarie och doktorand. Hur som är det just som analytiker som jag tror att många matematiker och naturvetare kommer att hitta spännande uppgifter i framtiden. Konsultbolagen behöver dem för att för kundernas räkning dvs. bolag inom detaljhandeln, telekom, försäkring, finans, läkemedel och även verksamheter inom offentlig sektor behöver dem för att i all insamlad data kunna hitta mönster och på så sätt hjälpa dem att blicka in i framtiden.

Stort tack till Matematiska institutionen på Stockholms universitet för en inspirerande dag och till Mattecentrum, som gör det samhället inte klarar av när det gäller att få ungdomar att intressera sig för och förstå matematik. Om ni vill veta mer om matematikers arbetsmarknad rekommenderar jag Naturvetarnas arbetsmarknadsrapport.

Share

Är våra förväntningar när det gäller utbildningarnas koppling till arbetslivet orimliga?

Det är ohållbart att var tredje naturvetare känner sig oförberedd för arbetslivet när de tar examen. Konsekvensen blir att de får svårare att få jobb och dessutom riskerar att få ett arbete som är mindre kvalificerat och relevant i förhållande till utbildningen.

Jag ser fram emot att få diskutera problemet med lärosätena, näringslivet och studenter. Vilka lösningar ser de och delar de Naturvetarnas uppfattning att bristande arbetslivsanknytning är ett stort problem. En artikel på Brännpunkt gav upphov till en del reaktioner tidigare i veckan och idag när själva rapporten Akademisk utbildning – en språngbräda för karriären släpps och i sambanden med paneldebatten på Summit går startskottet för ett mer aktivt påverkansarbete i möte med lärare, kursansvariga, lärosätenas ledningar och inte minst naturvetarstudenter.

Vad är det då jag och Naturvetarnas hoppas på? För det första att lärosätena får en större insikt om att arbetslivsanknytningen är viktig – särskilt på generella utbildningar, där det är långt ifrån självklart i vilken bransch, sektor eller roll de examinerade kommer att arbeta. Forskning är ett vanligt karriärval för naturvetare, men 80 procent fortsätter inte på en forskarutbildning och vill bidra med sin kunskap på andra sätt i samhället.

Det behövs strategier för hur arbetslivsanknytningen ska kunna löpa som en röd tråd under utbildningen och hur den ska utformas för att öka studenternas medvetenhet om hur viktigt det är att de själva börjar fundera på hur de vill använda sin kunskap när de tagit examen redan tidigt i utbildningen. Att bygga nätverk och att utforska de möjligheter som verkar spännande tar tid.

Jag hoppas också att alla arbetsgivare som inser att naturvetenskaplig kompetens är viktig för deras verksamhet tar sitt ansvar och erbjuder fler naturvetare praktikplatser, extraarbeten, studentmedarbetarskap och möjlighet att göra externa examensarbeten. Vi hjälper gärna till genom att sprida alla erbjudanden i våra kanaler.

Slutligen, du som är student inse att du genom att se till att vara förberedd för arbetslivet när du tar examen kan förbättra dina karriärmöjligheter avsevärt. Ställ krav på din utbildning och vänd dig gärna till oss för råd och tips. Nästa gång vi genomför en undersökning bland nyexaminerade naturvetare vill vi se att betydligt fler naturvetare känner sig förberedda för arbetslivet vid examen.

Se rapportsläppet och en paneldiskussion med representanter från Utbildningsdepartementet, Svenskt Näringsliv, Sveriges Lantbruksuniversitet och Naturvetarnas studentråd på webben.

Share

Etiska värden viktiga för life science-anställda

Tidningen Science genomför varje år en undersökning bland personer som arbetar inom life science för att få fram de 20 mest populära arbetsgivarna. Mest slående är att de viktigaste kriterierna i så stor utsträckning handlar om etik. Anställda inom life science förefaller vara mycket idealistiska. Inga svenska bolag finns bland de rankande, men några schweiziska, tyska och sedan Novo Nordisk från Danmark figurerar. Astra Zeneca, som tidigare har funnits med på listan, har tyvärr fallit helt bort.

Topp 20
1. Regeneron Pharmaceutical, USA
2. Novo Nordisk, Danmark*
3. Genentech, USA
4. Vertex Pharmaceuticals Incorporated, USA
5. Ely Lilly and Company, USA
6. Monsanto Company, USA
7. AbbVie, USA
8. Roche, Schweiz
9. Syngenta, Schweiz
10. Biogen Idec, USA
11. Novartis, Schweiz
12. Abbott, USA
13. Boehringer Ingelheim, Tyskland
14. Actelion, Schweiz
15. Calgene Corporation, USA
16. Bayer, Tyskland
17. DuPont, USA
18. Amgen, USA
19. Johnson & Johnson, USA
20. Merck KGaM/Merck Serano/EMD Serano, Tyskland
*Företag i fetstil har förbättrat sin position sedan 2013.

Eftersom det är en amerikansk undersökning är det kanske inte så förvånande att det är så många amerikanske bolag i toppen. De flesta som deltagit i undersökningen är trots allt anställda av det bolag de rankat. Jag kan inte låta bli att undra hur en undersökning bland svenska life science-anställda skulle se ut.

Toppbolagen i undersökningen har insett att de är helt beroende av medarbetarna är engagerade och att de kan attrahera personer med rätt kompetens i den globala konkurrensen. Efter att vara en innovativ ledare i branschen är det viktigaste att behandla anställda med respekt. Andra viktiga faktorer som kännetecknar topparbetsgivare är lojala anställda, socialt ansvarstagande och en sammanhängande arbetskultur.

Företag som litar på och behandlar sina anställda med respekt får enligt undersökningen också mer lojala anställda och blir även mer innovativa. Den röda tråden i undersökningen ”Ge dina medarbetare intellektuell frihet och nödvändigt stöd för att uppnå hög-risk-mål och de kommer att leverera” är en tanke som många svenska verksamheter skulle ha allt att vinna på att anamma.

Share