Seglivad myt
Posted on | August 26, 2010 | No Comments
När ska vi en gång för alla avliva myten om att röligheten på den svenska arbetsmarknaden är låg? Siffror från SCB pekar på något helt annat. Svenskar är benägna att röra på sig och det gäller oavsett om vi med det menar att flytta till en annan ort eller att söka sig till en ny arbetsgivare.
Inom EU ligger vi i topp enligt Eurofonds undersökning ”Mobility”, http://www.eurofound.europa.eu/pubdocs/2007/03/en/1/ef0703en.pdf, följa av våra nordiska grannländer Danmark och Finland. Den undersökningen visar också att bra trygghetssystem, god ekonomisk standard och utbildning är faktorer som stimulerar rörligheten.
För naturvetare är det tycks det vara helt naturligt att arbeta i ett annat land en period. Deras kompetens är efterfrågad i hela världen och arbetsspråket är ofta engelska. Dessutom är lönerna ofta högre. Kanske kan detta vara ett argument för att satsa på en naturvetenskaplig utbildning som biter på ungdomar som längtar ut i världen.
Marita Teräs, kommunikationschef Naturvetarna
Intressant Linked-In grupp om AstraZeneca i Lund
Posted on | August 24, 2010 | No Comments
Ett spännande initiativ för att i möjligaste mån vända nedläggningen av AstraZenecas anläggning i Lund till något positivt är den Linked-In grupp som bildats. Gruppen, som bland annat vill stimulera till diskussion, nya idéer och visa på goda exempel, är öppen för både anställda vid AstraZeneca och andra intresserade. Den här typen av proaktiva initiativ är väldigt intressanta. Gruppen går att hitta på:
Martin Wikström
Programchef för forsknings-, utbildnings- och innovationspolitik
Naturvetarna
Tags: arbetsmarknad > AstraZeneca > forskning > företag > Karriär > linked-In > Lund > läkemedelsföretag > Mölndal > Södertälje
Här behövs mer forskning
Posted on | August 11, 2010 | No Comments
Idag vill jag tipsa om en artikel om klimakteriebesvär, http://helahalsingland.se/hudiksvall/1.2225095-motion-lindrar-klimakteriebesvar, och vikten av att motionera. Det är märkligt att det finns så lite kunskap om vad man kan göra för att lindra problemen trots att i stort sätt halva världens befolkning någon gång kommer att drabbas av den här typen av problem. Antidepressiva mediciner, minipiller och östrogen har visat sig ha viss effekt, men alternativen är förenade med många biverkningar eller risker och kunskaperna om vad det är som händer i kroppen är minst sagt bristfälliga. Det är uppenbart att mer forskning behövs, men artikeln om hur man kan självmedicinera genom att motion och leva ett sunt liv uppmärksammar åtminstone ett problem som så många kvinnor lider av. Dietisternas Riksförbunds, en professionsförening inom Naturvetarna, ordförande Elisabeth Rothenberg uttalar sig i artikeln.
Marita Teräs, kommunikationschef
De goda arbetsgivarna regerar framtiden
Posted on | July 8, 2010 | No Comments
Idag har de unga en enormt stor valfrihet. Utbildning, jobb, fritid, i alla situationer gör de unga val. Kanalerna och möjligheterna att uttrycka sig i olika former och medier är större än någonsin. Det kan tyckas som de unga har världen i sin hand och kan göra vad de vad de vill med sitt liv. Skomakare bliv vid din läst är passé. Men nya tider ställer också helt andra krav. Individen har ett större ansvar än tidigare för såväl karriär som sin egen trygghet. Hur ser egentligen framtidens arbetsmarknad ut? Saco studentråd och Gröna studenter utredde frågan i ett seminarie på Almedalen.
Arbetslivsforskaren Gunnar Gillberg talade om begreppet individualiseringen på arbetsmarknaden. Valfriheten är mycket riktigt större ån någonsin idag men trycket är hårdare. Gillbergs slutsater är att polariseringen nu är hårdare på arbetsmarknaden. Företagen slåss om de eftertraktade men vad händer med de som kräver mer stöd eller har en längre startsträcka till ett tryggt och spännande arbetsliv. Välfärdsstaten tog tidigare större ansvar för sina medborgare och fackföreningarna var starkare hävdar han. Samtidigt vill de unga inte styras utan ha kreativa jobb med inslag av entreprenörstänk.
- Ericsson skriver att de söker kreativa ingenjörer men kreativiteten är hårt styrd för att passa företaget. De unga blir besvikna och alla blir förlorare berättar Gillberg.
Skolan har stort ansvar
- Hela skolväsendet från grundskola till universitet måste bygga förutsättningar och uppmuntra kreativitet och redan i högstadiet koppla in näringslivet menar Lisa Gemmel ordförande för Saco studentråd.
Fackförbunden kan få en viktig roll i det individuella och krävande arbetslivet och inte minst skapa trygghet mellan jobben menar Lisa Gemmel.
- Men det gäller att vi jobbar hårt med förnyelse och anpassar oss efter våra medlemmars situation. Först då kan vi återta en central roll och skapa trygghet i det nya arbetslivet.
Miljöfrågorna kan bli en samlande fråga i tider av otrygghet och individualism. Men det krävs en grön reform på universitet och högskolor enligt Mikael Salo chefredaktör på Miljöaktuellt.
- Näringslivet ligger ljusår före högskolorna vad gäller miljötänk och även social och etisk medvetenhet. De har förstått att det är viktigt för både ungdomar och äldre.
Framtidens vinnare
Vilka företag blir vinnare på den nya arbetsmarknaden? Jag hoppas att Mikael Salo får rätt när han avslutade seminariet med orden: De goda arbetsgivarna kommer att regera framtidens arbetsmarknad.
Men det är givetvis upp till oss som arbetar att ställa krav på eller till och med byta arbetsgivare om de inte tillgodoser sina anställdas krav. Även om friheten heller inte kan bli hur stor som helst. En klassisk facklig fråga helt enkelt om än anpassat till en ny tid. Titta på hela seminariet på www.saco.se/play
Pär Karlsson
Best of arbetslivsanknytning
Posted on | July 5, 2010 | No Comments
Nu är Almedalen igång på riktigt. Tusentals fastlänningar invaderar Visby för att sprida sitt budskap och få upp sin fråga på dagordningen. Bland över 1400 arrangemang är det svårt att få mediatid och andra syften blir viktigare. En snabb lunch med personer viktiga för ens egen organisation kanske är viktigare än förstasidan på DN.
Naturvetarna försöker bevaka seminarier som är viktiga för våra medlemmar. Utbildning och forskning, miljö, Life science är några av dessa. Naturvetarna lyfter på onsdag frågan om hur studenter lättare kan skapa länkar till arbetslivet. Genom goda exempel vill Naturvetarnas studentråd inspirera till att fler får chansen att träffa potentiella arbetsgivare, få ut mer av sin utbildning och känna sig lite säkrare inför examensdagen. Kom till seminariet i Kårhuset Rindi klockan tre på onsdag precis vid Almedalsparken. Debatterar gör ordförande för respektive; Saco studentråd Lisa Gemmel, Erik Persson moderata studenter och Magnus Nilsson s-studenter samt Martin Wikström från Naturvetarna. Vi hoppas på många fler idéer från panelen och publiken. Vi ses i vimlet.
Pär Karlsson
Naturvetare som trollar?
Posted on | June 10, 2010 | 1 Comment
Lägg namnet Craig Venter på minnet. I vetenskapskretsar är han redan en kändis och på många sätt en förebild. Han har förmågan att förena sin forskning med entreprenörskap, affärssinne och marknadsföring. Han har en fenomenal talang att attrahera kapital för att utveckla sina forskningsidéer, som om de förverkligas kan bli kassakor och till stor nytta för mänskligheten. Om det var möjligt att spela på framtida nobelpristagare skulle jag satsa en slant på honom.
Han var den förste att kartlägga människans hela arvsmassa och nu är han aktuell i lanseringen av sin senaste upptäckt. Med hjälp av DNA-teknik har han och hans forskargrupp byggt ny arvsmassa som överförts till en cell. Med fortsatt forskning och utveckling kan de nya framstegen verka i människans tjänst. Det handlar om allt från skräddarsydda läkemedel till bakterier eller alger som kan producera biobränslen på ett långt mer effektivt sätt än vad naturliga organismer kan göra. I horisonten ser vi lösningar på både energi- och klimatproblemen.
Eller låter det skrämmande? Craig Venter har framställts som en vetenskapsman som leker gud. Som om han kunde trolla fram nya läskiga livsformer och styra människors arvsanlag. Kanske Frankensteins monster spökar i kulisserna som en påminnelse om vad som kan hända när tekniken handlar i fel händer.
Detsamma gäller all naturvetenskap och teknik. Det finns risker och det finns möjligheter. Missbruk kan ge katastrofala följder, medan den rätt använd kan rädda mänskligheten.
Jag är optimist och tror på utveckling. Därför instämmer jag i Craig Ventors hyllningskör.
Men all forskning och utveckling måste hela tiden utsättas för en etisk prövning, där risker för missbruk och absurda tillämpningar stoppas på ett tidigt stadium.
Att systemet oftast fungerar är förbudet mot köttklistret ett bevis för, även om EU-kommissionen höll på att sjabbla bort det. Den andra kontrollstationen – parlamentet röstade nej till köttklister.
Naturvetarna får jobb nu
Posted on | June 10, 2010 | No Comments
Nu vänder det för de unga på arbetsmarknaden. Det spår Arbetsförmedlingen. Aftonbladet skriver:
Ungdomsarbetslösheten är bland de högsta i EU. Men nu vänder det. Svenska företag är redo att satsa och har nu ett gyllene tillfälle att anställa igen, säger Angeles Bermudez Svankvist, Arbetsförmedlingens generaldirektör till Aftonbladet.
För naturvetare ser det också bra ut enligt Naturvetarnas egen statistik. Såväl ungdomsarbetslösheten som siffran för alla medlemmar i a-kassan, AEA sjönk rejält mellan april och maj. Naturvetarna har klarat sig bra genom krisen och inte förrän under 2010 har siffrorna sakta krypit uppåt även om det fortfarande är låga siffror. Men i maj var det ett klart trendbrott och många naturvetare har gått från a-kassa till jobb. Arbetslösheten för naturvetarna under 30 år nästan dubbelt så hög som totalen men det är roligt att konstatera en sänkning på över en procentenhet till under fyra procent.
Tord Strannefors Prognoschef på Arbetsförmedlingen utvecklar resonemanget om läget på arbetsmarknaden i DN.
Arbetslösheten kommer i år att toppa på 9,1 procent, och sjunker nästa år till 8,7 procent, spår Arbetsförmedlingen. Arbetsmarknadsläget blir stadigt bättre under 2010 och 2011, men eftersom många nya kommer in på arbetsmarknaden faller inte arbetslösheten lika snabbt. Sysselsättningen ökar dock och 2011 kommer 78 000 fler att vara sysselsatta än 2009.
- Men grus i maskineriet kan komma från vår omvärld, de skuldtyngda europeiska ekonomierna. Den här prognosen bygger på att Greklands kris inte sprider sig, säger Strannefors.Och även den skyhöga ungdomsarbetslösheten är snart på väg nedåt.
- De brukar ha lättare att få jobb när det vänder upp. Och nu vänder det också upp i stora tjänstesektorer. Handeln och hotell- och restaurang ser bra ut, säger Strannefors.
- Man kan dela upp ungdomsarbetslösheten i två delar; de som studerar och de som inte studerar. Och om man tar bort de heltidsstuderande ungdomarna så minskar ungdomsarbetslösheten redan nu.Arbetslösheten för ungdomar kommer att gå i samma riktning som den totala arbetslösheten, spår Strannefors. Även om den minskningen inte har siffersatts i den officiella prognosen blir den troligen ännu större.
Jag hoppas att Arbetsförmedlingen har rätt i sina prognos och att den grekiska krisen inte kommer att påverka den svenska situationen vilket är ett antagande i deras prognos. Om den grekiska krisen smittar resten av Europa blir den svenska situationen en helt annan. Men låt oss fokusera på det positiva. Ekonomi är nära besläktad med psykologi och viljans kraft är stor och kan bli självuppfyllande. Situationen ser gynsam ut för medlemmarna i Naturvetarna med en högre sysselsättning. Ett roligt besked såhär till sommaren.
Pär Karlsson
Läs mer om arbetsmarknaden i Naturvetare: Statistiken för arbetsmarknaden överraskar
Mätfel eller klarsynthet?
Posted on | June 8, 2010 | No Comments
I torsdags fick medlemmar i föreningen Vetenskap & allmänhet chansen att lyssna till en presentation av en ny rapport om svenskars syn på forskning, http://www.v-a.se/artiklar/forsamrat_klimat_for_forskning/. Det finns en hel del tänkvärt i rapporten. Att synen på forskning är mindre positiv än tidigare är oroande. En möjlig förklaring är förstås att forskningen blivit en del av det dagliga nyhetsflödet och att det som sådant blir mer kritiserat. En annan att frågorna varit för svåra att svara på, men är det verkligen så?
En dramatisk skillnad från tidigare år var också att endast 38 procent, jämfört med 53 2003, ansåg att svensk forskning var konkurrenskraftig. Detta är allvarligt och tyvärr finns det många forskare som håller med. Under den universitetsturné som vi anordnade i vintras kom det fram att möjligheten att bedriva verkligt nydanande forskning på svenska universitet kraftigt försämrats under de senaste 20 åren. Anledningarna till det är många, men allt mindre resurser per forskare är ett problem. Avsaknaden av tydliga karriärvägar och ett system där det mesta av forskningen görs av doktorander är andra. Den som vill veta mer om detta rekommenderas att läsa skriften från unviersitetsturnén, http://stockholmmeeting.se/wp-content/uploads/2010/04/2010_Broschyr-A5_18314-Broschyr-A5.pdf. Vetenskap & allmänhets rapport pekar också på att en mindre andel håller med om att Sverige har ett bra forskningsklimat, 27 procent idag jämfört med 34 2003. Kan det vara så att svaren faktiskt avspeglar verkligheten?
Marita Teräs, kommunikationschef Naturvetarna
Var med och påverka! Nytt forsknings- och innovationspolitiskt nätverk inom Naturvetarna
Posted on | June 7, 2010 | No Comments
Naturvetarnas medlemmar arbetar i hög grad inom kunskapsintensiva branscher och inom forskningen. Därför är forsknings-, utbildnings- och innovationspolitiken central för oss och Naturvetarna driver många olika frågor som syftar till att stärka Sverige som kunskapsnation. Detta inkluderar bland annat förbättrade villkor för forskare, akademiska karriärsystem, förbättrad utbildning, bättre infrastruktur för forskningen, bättre mobilitet mellan akademi och näringsliv, attraktivare villkor för att utlandsägda kunskapsföretag ska etablera sig i Sverige och stanna här, samt åtgärder för att svenska högteknologiska företag ska stanna i Sverige.
För att ytterligare stärka Naturvetarnas forsknings- och innovationspolitiska arbetet tänker vi nu starta ett nätverk för de medlemmar som är aktivt intresserade av dessa områden. Nätverket är tänkt att fungera som en kunskapsbank och ett bollplank för oss som arbetar med frågorna och ger dessutom förbättrade möjligheter för medlemmar att komma med förslag och vara involverade i politikutvecklingen.
Om du är intresserad av att vara med så skriv ett mail till mig på: martin.wikstrom@naturvetarna.se
Martin Wikström, Programchef forsknings-, utbildnings- och innovationspolitik, Naturvetarna
Tags: Forskningspolitik > innovationspolitik > naturvetare > Naturvetarna > nätverk > påverka > Sverige
Vad kommer att hända med resultaten från Teknikdelegationen?
Posted on | June 4, 2010 | No Comments
Nu är det mer än en månad sedan Teknikdelegationen presenterade sin slutrapport i vilken det fanns flera bra förslag på hur man kan arbeta för att öka intresset för naturvetenskap och teknik. Sveriges framtid ligger i hög grad inom forskningen och den högteknologiska industrin. Samtidigt har vi i likhet med många andra utvecklade länder problem med att alltför få unga vill bli naturvetare och ingenjörer. Naturvetarna jobbar på många sätt med att öka intresset för naturvetenskap. Vad gäller Teknikdelegationen så är det viktigt att resultaten plockas upp av statsmakten och används proaktivt. Naturvetarna tycker att en ”semipermanent” organisation med avsevärda resurser och en livslängd på åtminstone 10 år borde skapas och få i uppdrag att koordinera många olika insatser på området. Det kan annars lätt hända att resultatet bara blir spridda mindre åtgärder utan samordning. Det är också viktigt att regeringen signalerar på högsta nivå att ett ökat intresse för naturvetenskap hos barn och unga är ett prioriterat område för Sverige. Titta på USA där många myndigheter gör stora insatser på området. Dessutom delar presidenten (exempelvis) själv ut pris för skolarbeten och deltar i naturvetenskapliga aktiviteter för barn på Vita husets gräsmatta. Samtidigt är presidentens högste vetenskapsrådgivare Dr. John Holdren ute i skolorna på ”National Lab Day”. Det kan man kalla för signalvärde!
Martin Wikström, Programchef för forsknings-, utbildnings- och innovationspolitik, Naturvetarna
Tags: barn > forskning > framtid > innovation > naturvetenskap > skola > teknik > unga > utbildning
